På spaning efter den tid när bostadsrättsägare skyddades från flytt När beneficieskyddet för bostadsrätter infördes i svensk rätt var lagstiftarens syfte att bostadsrätter som utgångspunkt skulle undantas utmätning. Sedan införandet har värdet på bostadsrätter stigit. Värdestegringen har varit avgörande för rättsutvecklingen och idag skyddas endast en förhållandevis liten andel av svenska bostadsrätter från utmätning genom beneficieregeln i 5 kap. 1 § första stycket 6 p. utsökningsbalken. Utöver att värdet på bostadsrätter stigit sedan införandet, har även en påtaglig bostadsbrist utvecklats i Sverige. Artikeln rör den framväxta bostadsbristens förhållande till beneficieskyddet för bostadsrätter och frågan huruvida ändrade förhållanden på den svenska bostadsmarknaden åter bör påverka rättsutvecklingen. SvJT 2019 s. 913 Av: KRISTIAN GUSTAFSSON Ladda ner PDF
Återförvisning av mål och ärenden utan att det förekommit rättegångsfel Det finns ett utrymme för en överinstans att återförvisa ett mål eller ärende till en lägre instans utan att det har förekommit rättegångsfel i den lägre instansen. Möjligheten till återförvisning i sådana fall framgår inte av lagtext utan kan sägas ske med tillämpning av den s.k. instansordningens princip. Artikeln behandlar den närmare innebörden av denna princip och frågan om hur den kan, har och i viss mån bör tillämpas av hovrätten. SvJT 2019 s. 922 Av: CLARA CEDERBERG Ladda ner PDF
Svenskt rättsskipningsintresse Under de senaste åren har Högsta domstolen (HD) förtydligat att frågan om svensk domstols internationella behörighet i icke-lagreglerade förmögenhetsrättsliga mål är beroende av om det finns ett svenskt rättsskipningsintresse. Denna artikel syftar till att inventera vilka omständigheter och argument som typiskt sett kan tala för att det föreligger ett svenskt rättsskipningsintresse och därmed svensk behörighet. SvJT 2019 s. 932 Av: ERIK SINANDER Ladda ner PDF
Skärpta krav på inhemsk tillämpning av Europakonventionen — förstärkt subsidiaritet Denna artikel avhandlar förstärkt krav på tillämpning av Europakonventionen på nationellt plan (subsidiaritetsprincipen). Principens innehåll, rättsliga stöd och utvecklingen på senare tid beskrivs. Det ges goda och dåliga exempel på nationell prövning, bl.a. hämtade från en seminarierapport på Europadomstolens hemsida. Artikeln rapporterar även om att HD har lagt till kvalificerade moment för att utdöma skadestånd i vissa hänseenden, varav det ena momentet har dödats av Unionsdomstolen (den s.k. klart-stöddoktrinen), men att det andra alltjämt lever. När det kommer till överträdelser enskilda sinsemellan räcker det enligt HD inte med att konstatera en överträdelse. Agerandet måste också ha varit kvalificerat otillbörligt för att ersättning för ideell- och ren förmögenhetsskada ska utgå. De kvalificerande momenten har skett utan klart stöd i Europadomstolens praxis. SvJT 2019 s. 942 Av: JAN SÖDERGREN Ladda ner PDF
Pactum turpe — en rekonstruktion och ett försvar* Ska rättsordningen ha som sitt uppdrag att pröva och eventuellt fastställa avtal som innebär att ett gift par ska skiljas? Är det en domstols uppgift att pröva en fullgörelsetalan rörande ett avtal som kräver att en kvinna ska abortera sitt foster? Rättsinstitutet pactum turpe innebär att olagliga eller omoraliska avtal ibland kan lämnas utan avseende. Principen är inte klart definierad och rörande avtal som anses ”osedliga” lämnas ett mycket stort tolkningsutrymme åt domstolarna. I den här artikeln försvaras pactum turpes relevans och kriterier för dess tillämpning utvecklas och försvaras. SvJT 2019 s. 956 Av: MARCUS AGNAFORS Ladda ner PDF
Litteratur Claes Martinson utkom för cirka ett år sedan med Femton förmögenhetsrättsliga forskningsresultat — och totalt tjugo konkreta exempel på forskning kring bankjuridiska teman som illustrerar vad en resultatinriktning skulle kunna tillföra i förmögenhetsrätten. En lång undertitel, som jag återkommer till. SvJT 2019 s. 979 Ladda ner PDF
Notiser Till minne av Hans Danelius En av vårt lands främsta jurister Hans Danelius avled i sitt hem i Stockholm den 20 september 2019. SvJT 2019 s. 1001 Ladda ner PDF
SvJT 2019 s. 1003 Johan Danelius att vara justitieråd i Högsta domstolen. Johan Danelius arbetar sedan 2012 i Justitiedepartementet, inledningsvis som departementsråd och enhetschef, därefter som tf. rättschef och från 2016 som expeditionschef. SvJT 2019 s. 1003 Av: Elin Tysklind Ladda ner PDF
Svensk rättspraxis: Straffrätt 2010–2018 Innehållsförteckning 1 Inledning 2 Grundlagarna, EU-rätten, Europakonventionen m.m. 2.1 Grundlagarna 2.1.1 Regeringsformen 2.1.2 Tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen 2.2 Europakonventionen 2.2.1 Ne bis in idem 2.2.2 Rätten till rättvis rättegång 2.2.3 Rätten till frihet och säkerhet 2.3 EU-rätten SvJT 2019 s. 1007 Av: PETTER ASP Ladda ner PDF
Svensk rättspraxis i associationsrätt 2001–2010 Innehållsförteckning 1 Aktiebolag 1.1 Aktierna 1.1.1 Godtrosförvärv av aktier 1.1.2 Likhetsprincipen och generalklausulen 1.2 Företrädarskap och kompetensöverskridande 1.2.1 Företrädarskap 1.2.2 Verkställande direktörens behörighet 1.3 Ökning av aktiekapitalet 1.3.1 Ogiltighet vid aktieteckning 1.4 Inlösen av minoritetsaktier 1.4.1 Delgivning av skiljedom 1.5 Likvidation och konkurs 1.5.1 Upplöst bolags partshabilitet 1.5.2 Upphävande av likvidationsbeslut 1.5.3 Tidpunkten för likvidationsärendets avslutande 1.5.4 Likvidation efter bolagets upplösning 1.5.5 Behörighet att ansöka om konkurs 1.5.6 Förmånsrätt i konkurs för revisionsfordran 1.6 Personligt betalningsansvar i anledning av kapitalbrist 1.6.1 Rättelse under löpande ansvarsperiod 1.6.2 Om betydelsen av utebliven revisorsgranskning 1.6.3 Accessorisk eller självständig preskription av medansvar 1.6.4 Bevisbörda i mål om kapitalbrist 1.6.5 Regressrätt gentemot annan styrelseledamot 1.7 Skadestånd 1.7.1 Partsställning vid minoritetstalan 1.7.2 Om materiell processledning och tillämpningen av 29 kap. 7 § aktiebolagslagen 1.7.3 Om jämkning på grund av medvållande på bolagets sida 1.7.4 Skadestånd enligt skadeståndslagen 1.8 Straff enligt aktiebolagslagens bestämmelser SvJT 2019 s. 1125 Av: JESSICA ÖSTBERG Ladda ner PDF
