Obehörig användning av e-legitimation: Rättsliga utmaningar och nordiska utvecklingslinjer Den 1 och 2 december 2022 anordnades konferensen Obehörig användning av e-legitimation: Rättsliga utmaningar och nordiska utvecklingslinjer... SvJT 2023 s. 423 Av: MARIANNE RØDVEI AAGAARD, TORBJÖRN INGVARSSON och LUDWIG IRVELAND Ladda ner PDF
Praktiska erfarenheter från BankID Det är fullt möjligt att kraftigt minska antalet bedrägerier som bygger på obehörig användning av e-legitimationer. Artikeln tar upp flera praktiska förslag och tips för att motverka obehörig användning. SvJT 2023 s. 429 Av: PETTER DAHL Ladda ner PDF
Är BankID för helt olika användningsområden en dunderblunder? I det digitala kontosamhället har regleringsintentionen varit att skilja mellan olika nivåer av risk för att på så vis begränsa riskerna. Trots denna intention har e-legitimationen BankID kommit att användas för så olika förhållanden som bank, Swish och buss. SvJT 2023 s. 445 Av: CLAES MARTINSON Ladda ner PDF
ARN och obehöriga transaktioner Allmänna reklamationsnämnden (ARN) avgör varje år ett antal tvister mellan konsumenter och banker gällande ansvarsfördelningen vid påstått obehöriga transaktioner. SvJT 2023 s. 457 Av: MARIANNE RØDVEI AAGAARD Ladda ner PDF
Bevisfrågor i tvister om obehörig användning av e-legitimation Denna uppsats behandlar bevisproblem i betaltjänsttvister mellan en kontohavare och hans bank då kontohavaren blivit utsatt för ett kontobedrägeri och banken gör gällande att kontohavaren ska bära ett ekonomiskt ansvar. SvJT 2023 s. 470 Av: LARS HEUMAN Ladda ner PDF
Prosessbyrdeproblemet Når en bankkunde sin eID misbrukes til å flytte penger ut av kundens konto, har banken normalt en plikt til å tilbakeføre beløpet til kunden. Plikten følger av betalingstjenestedirektivene og er gjennomført i både Norge og Sverige. SvJT 2023 s. 499 Av: VEBJØRN WOLD Ladda ner PDF
Aftaleretlig hæftelse ved misbrug af digital signatur i dansk ret På baggrund af praksis fra den danske Højesteret redegør artiklen for, hvornår en tredjeparts misbrug af en digital signatur kan medføre aftalebinding for signaturindehaveren. SvJT 2023 s. 511 Av: HENRIK UDSEN Ladda ner PDF
Obehörig användning av e-legitimation och avtalsbundenhet i finsk rätt Artikeln belyser hur man i finsk rätt förhåller sig till en obehörig användning av bland annat bankkoderna som e-legitimation med utgångspunkt i den finska högsta domstolens avgörande HD 2016:73. I Finland är användningen av bankkoder omfattande och sedan 2013 har även överlåtelser av fastigheter kunnat ske på elektronisk väg. I finsk rätt är det inte ovanligt att den rätta innehavaren av e-legitimationen blir avtalsrättsligt bunden av missbrukarens rättshandling. SvJT 2023 s. 523 Av: JOHAN BÄRLUND Ladda ner PDF
Låneavtalet med Svea Ekonomi E-legitimationernas intåg på lånemarknaden har lett till både utmaningar och oklarheter i mötet mellan de moderna tillvägagångssätten och den klassiska avtalsrätten. Med sin dom i mål T 930–21 den 9 december 2021 (NJA 2021 s. 1017, Låneavtalet med Svea Ekonomi) har Högsta domstolen bidragit till att lösa upp några sådana oklarheter. Frågan är emellertid hur mycket vägledning avgörandet egentligen ger vid liknande, men inte så gott som identiska, omständigheter och därmed vilken räckvidd avgörandet har. SvJT 2023 s. 541 Av: MARIANNE RØDVEI AAGAARD Ladda ner PDF
Bevisfrågor vid användning av avancerade elektroniska underskrifter — har Högsta domstolen missat halva poängen? Att ingå avtal på elektronisk väg har i många sammanhang blivit standardförfarandet. Det är därför centralt att samhällets olika aktörer har förtroende för elektroniska underskrifter, samtidigt som konsumenter och mindre näringsidkare inte får lämnas med endast illusoriska möjligheter att göra invändningar mot komplicerade tekniska lösningar. eIDAS-förordningen2 kom till med syfte att harmonisera regelverket för hur avtal ingås elektroniskt på EU:s inre marknad, men genom NJA 2017 s. 1105 skapade SvJT 2023 s. 562 Av: MATHIAS A. BJERKHAUG Ladda ner PDF
E-legitimation som verktyg för ekonomiskt våld Användning av e-legitimation förenklar många vardagliga uppgifter. Vid utformningen har användarvänlighet prioriterats före skydd mot obehörig användning och det skydd som finns tar sikte på bedrägerier utförda av en utomstående. SvJT 2023 s. 579 Av: ANN-SOFIE HENRIKSON, LARS EVERTSSON och CHARLOTT NYMAN Ladda ner PDF
Nordiska konsumenträttsliga principer under omförhandling Konsumenträtten i de nordiska länderna har utvecklats till ett dynamiskt rättsområde. Genom att kombinera olika typer av reglering, där offentlig rätt, civilrätt och marknadsrätt samverkar, uppnås en hög grad av konsumentskydd. Målet med reglerna är det för konsumenten skäliga avtalet och frågan är om inte även drömmen om det goda livet finns invävd i den nordiska modellen. Utvecklingen på de finansiella marknaderna och önskan att skapa ett gemensamt rättsområde utan hinder för att erbjuda tjänster inom EU, gör att den nordiska modellen är under omförhandling. Detta krävande möte mellan rättskulturer och synsätt gör det nödvändigt att ompröva och bereda plats för nytt. SvJT 2023 s. 597 Av: TORBJÖRN INGVARSSON Ladda ner PDF
SvJT 2023 s. 613 Åsa Andersson, Magdalena Sivall, Anna-Karin Larsson, Therese Thorblad, Maria Lindquist McMurray, Sofie Klahr, Christina Blomberg och Peter Lidman Kittel att vara hovrättsråd i Svea hovrätt (2023-04-13). SvJT 2023 s. 613 Av: Elin Tysklind Ladda ner PDF
