Barnet, lagen och domstolen hänsynen till den unges bästa motiverar det, vård och fostran utanför det egna hemmet". I sin egenskap av tvångsmedel kan LVU betraktas som ett yttersta medel att i vissa krissituationer uppnå SOL:s syfte att tillgodose barns och ungas rätttill omsorg, vård och skydd. SvJT 1984 s. 1 Av: GUNNAR KRANTZ
Svensk rättsimperialism i Finland? källorna. @@PAGEBREAK@@ 23Källorna och forskningsproblemetHistorikern måste ta de bevarade källorna till sin utgångspunkt. Förfar han inte på detta sätt, kommer han förr eller senare att berätta sagor, historier i stället för historia. SvJT 1984 s. 22 Av: HANNU TAPANI KLAMI
En diskussion om de rättsliga grund-valarna för företagssanering i För-bundsrepubliken Tyskland 1. InsolvensgrunderEnligt gällande tysk rätt förutsätter ett konkurs- eller ackordsförfarande för juridiska personer att det föreligger antingen betalningsoförmåga eller för stor skuldsättning. SvJT 1984 s. 36 Av: PETER HANAU
Neutralitet och vapenhandel neutralitetsrätten vissa krav. Härtill kommer de inskränkningar som dikteras av den svenska... SvJT 1984 s. 45 Av: Rolf H. Lindholm
OLA SCHÖNNING. Att söka nåd. En orientering om nåd i brottmål. Publica/Rätt och samhälle. Liber Förlag. Uddevalla 1982. 124 s. Sedan Alvar Nelson år 1953 utgav arbetet Brott och nåd har någon mera utförlig beskrivning av nådeförfarandet i brottmål inte presenterats. SvJT 1984 s. 57 Av: Åke Ihrfelt.
ERKKI J. HOLLO. Die Definition von geltendem Recht in der Rechtsfindung, rechtsvergleichend dargestellt an der Irrtumslehre. innehåll. Begreppet "gällande" har, hävdar Hollo, först och främst att göra med rättsnormens struktur och funktion. SvJT 1984 s. 60 Av: Stig Strömholm.
Jahrbuch für afrikanisches Recht. "Gesellschaft furafrikanisches Recht", vilken grundades år 1973 och som år 1980 började att ge ut den serie årsböcker vars första volym är föremål för denna anmälan. SvJT 1984 s. 62 Av: Michael Bogdan.
D. RICHTER-HANNES. Die UN-Konvention über die internationale multimodale Güterbeförderung. Wien 1982. GOF-Verlag. 297 s. När Förenta nationernas konvention om multimodala transporter antogs i maj 1980 var den ett resultat av drygt femtio års förberedelsearbeten. SvJT 1984 s. 63 Av: Kurt. Grönfors
Påföljdsval och straffmätning — en rättvisefråga Påföljdsval och straffmätning — en rättvisefrågaI 1 kap. SvJT 1984 s. 64 Av: Anders Stendahl
Ubåt 137 än en gång Carl Axel Petri har som ansvarig justitieminister i regeringen Fälldin hösten 1981 i praktiken burit ansvaret för de rent rättsliga bedömningar till vilka Sovjetunionens grundstötta ubåt 137 gav anledning. SvJT 1984 s. 68 Av: Gustaf Petrén
Fakturaköp — pantsättning eller omsättningsköp? Skillnaden mellan fakturaköp och fakturabelåningDen viktiga skillnaden mellan fakturaköp och fakturabelåning är, att factorn vid fakturaköp står kreditrisken. Att stå sådan risk för ett objekt kan jämföras med att stå risken för att t. ex. ett hus brinner. SvJT 1984 s. 70 Av: Anders Frigell
Om överexekutorsinstitutionen och dess försvinnande I en litteraturanmälan i SvJT 1983 s. 216 ff berörde Arne Wilhelmsson här och var överexekutorsinstitutionen och dess försvinnande. Jag kan dock ej finna att hans uttalanden — eller ibland brist på uttalanden — ger en rättvisande bild åt institutionen. SvJT 1984 s. 74 Av: Ebbe R:son Mark
Långrandigt lagstiftande skall (min kursivering) föras genom besvär i hovrätten. SvJT 1984 s. 75 Av: Stig Nystrand
När excellenserna processade — tyska brottmål under kejsartiden När excellenserna processade — tyska brottmål under kejsartiden Under många års samlande av böcker om brott och rättegångar startade jag med svenska böcker och fortsatte med engelska och amerikanska sådana. SvJT 1984 s. 77 Av: Klas Lithner
Processrättssymposium i Uppsala M.J. För tre år sedan bildades Nordisk förening för rättsskipning, vars syfte är att sammanföra nordiska jurister till informations- och meningsutbyte rörande frågor om rättsskipningen i de nordiska länderna samt om forskning och undervisning i processrätt. SvJT 1984 s. 86 Av: Bengt Lindell
Jonas Gustaf Fredrik August Lidströmer Birger Ekebergs fond. Fondens tillgångar hade vid utgången av 1981 ett bokföringsvärde av 140026:21. Vid utgången av 1982 var motsvarande värde 135 124:86. Nettoavkastningen från fonden var 1981 9057:85 och 1982 12098:65. Anslag beviljades under 1981 med 6500:- och 1982 med 17000:-. SvJT 1984 s. 88 Av: ??
Carl Olof Engqvist Notiser 89Tord Erik Elfner avled 13 dec. 1982. Han var född 27 maj 1924 i Stockholm, avlade stud.ex. 1943 och jur.kand.ex. i Stockholm 1949. SvJT 1984 s. 89 Av: ??
Harry Gunnar Bäck 90 NotiserKarl Gustaf Wetterling avled 7 jan. 1983. Han var född 13 okt. 1907 i Lund, avlade stud.ex. 1926 och jur.kand.ex. i Lund 1934. SvJT 1984 s. 90 Av: ??
Gösta Peder Thedesson Dyrssen Notiser 91John Ivar Philipson avled 4 april 1983. Han var född 12 dec. 1901 i Stockholm, avlade stud.ex. 1920 och jur.kand.ex. i Stockholm 1926. Efter tingstjänstgöring ägnade han sig åt advokatverksamhet i Stockholm och blev ledamot av samfundet 1931. SvJT 1984 s. 91 Av: ??
Sven Hammarskiöld Thor Åke Leissner avled 8 juni 1983. Han var född 18 maj 1916 i Ljusne, Gävleborgs län, avlade stud.ex. 1934 och jur.kand.ex. i Uppsala 1941. SvJT 1984 s. 92 Av: ??
Robert Carl Fredrik Bohnstedt von Horn Notiser 93Albin Dag Ingemar Magnusson avled 23 juli 1983. Han var född 31 juli 1909 i Göteborg, avlade stud.ex. 1929 och jur.kand.ex. i Stockholm 1934. Efter tingstjänstgöring ägnade han sig åt advokatverksamhet i Göteborg och blev ledamot av samfundet 1939. SvJT 1984 s. 93 Av: ??
Justitiedepartementet. Johan Munck att fullgöra göromål som ank. på innehavare av tjänst som rättschef i dep:t samt 8 dec. 1983 förordnat hovr.ass. i Svea hovr. Sten Heckscher att inneha långtidsvik. på en tjänst som dep.råd i justitiedep:t. Dep. SvJT 1984 s. 94 Av: ??
Polisväsendet. Bengt Nilsson att vara hovr.lagman i Svea hovr., s.d. utnämnt kammarrättsrådet i kammarrätten i Jönköping Per Sundström att vara hovr.råd i Göta hovr., 1 dec. 1983 förordnat chefsrådm. SvJT 1984 s. 95 Av: ??
Om totalitär rättsuppfattning totalitärt samhälle. Framför allt har han tagit sin inspiration från Aldous Huxleys bok från 1932, "Brave New World" (svenskövers. "Du sköna nya värld"). SvJT 1984 s. 97 Av: Jacob Sundberg
Allvarliga våldsbrott efter svår provokation Allvarliga våldsbrott efter svår provokation Av överläkaren 1. SvJT 1984 s. 111 Av: Eva Johanson
BERTIL BENGTSSON. Om jämkning av skadestånd. inverkan av strikt ansvar (härmed avser jag då ansvar som i något avseende är skärpt i förhållande till SkL, särskilt rent strikt ansvar inklusive trafikskadelagens ansvar, principalansvar enligt andra regler än SkL:s samt, vid beaktande av äldre rätt,... SvJT 1984 s. 148 Av: Jan Hellner
MADELEINE LÖFMARCK. Gäldenärsbrotten. Tolkning och tillämpning av straffbestämmelserna i 11 kap. brottsbalken. Institutet för rättsvetenskapligforskning CXVI. Lund 1982. Norstedts. 374 s. Samhällets intensifierade åtgärder under senare år mot den s. k. SvJT 1984 s. 154 Av: Gustaf Lagerbielke
JAN GEHLIN. Upphovsrätt för författare. Stockholm 1983. Heurlings. 183 s. Den inte alltför omfattande svenska litteraturen på upphovsrättsområdet har fått ett nytt och — det skall genast sägas - mycket värdefullt tillskott. SvJT 1984 s. 156 Av: Agne Henry Olsson
ULF CERVIN. Fastighetsmäklaren. 158 Juridiska Föreningen i Lund. Lund 1982.86 s. Det finns f. n. inte någon lagstiftning om fastighetsmäklare i Sverige. Vad som finns är en kungörelse från år 1947 om ett frivilligt auktorisadons förfarande knutet till landets handelskammare. SvJT 1984 s. 158 Av: Lars K. Beckman
JACOB SUNDBERG, BERTIL MALMLÖF, MIKAEL MELLQVIST & FREDRIK SUNDBERG. Studier kring Europakonventionen. Anna Christensen JACOB SUNDBERG, BERTIL MALMLÖF, MIKAEL MELLQVIST & FREDRIK SUNDBERG. Studier kring Europakonventionen. Sthlm 1982. Institutet för offentlig och internationell rätt, nr 47. 117 s. Kr 182:-. SvJT 1984 s. 159 Av: Göran Lysén
EIKE VON HIPPEL. Der Schutz des Schwächeren. EIKE Von HIPPEL. Der Schutz des Schwächeren. Tübingen 1982. J. C. B. Moor (Paul Siebeck). Uni-Taschenbücher 1203. 213 s. SvJT 1984 s. 160 Av: Stig Strömholm
ARNE JON ISACHSEN & STEINAR STRØM. Skattefritt - svart sektor i vekst. ARNE Jon ISACHSEN & STEINAR STRØM. Skattefritt - svart sektor i vekst. Universitetsforlaget. Oslo-Bergen-Tromsø 1981. 148 s. Nkr. 75,00. Föreliggande lilla skrift är en fascinerande läsning i ett aktuellt ämne. Efter mönster från Sverige betecknar förf. SvJT 1984 s. 161 Av: G. E.
Företagsetik i förmögenhetsrätten 1. InledningEnligt 36 § avtalslagen far ett avtalsvillkor "jämkas eller lämnas utan avseende, om villkoret är oskäligt med hänsyn till avtalets innehåll, omständigheterna vid avtalets tillkomst, senare inträffade förhållanden och omständigheterna i övrigt". SvJT 1984 s. 162 Av: Claes Hägg
Om regeringens förslag till ändringar i arrendelagstiftningen 1. Investeringar vid jordbruksarrendeJordägaren åläggs en principiell skyldighet att utföra investeringar, som påfordras av en myndighet, t. ex. på grund av hälso- eller miljöskyddslagstiftningen. SvJT 1984 s. 164 Av: Sixten Lagebrant
Kvasipsykologi Somliga människor är allergiska mot filosofernas filosoferande. Själv tillhör jag dem som är allergiska mot psykologernas psykologiserande, och det vare sig det är fråga om de professionellas tvärsäkra tyckande eller amatörernas ofta lika låsta omdömen. SvJT 1984 s. 173 Av: Boris Beltzikoff
Till en förändrad färg Ett vardagligt uttryckssätt må tillgripas: "Det gör ingenting att lagen har blivit blå. SvJT 1984 s. 175 Av: Stig Nystrand
Hovrätterna. Sten Wickbom. Justitieminister Wickbom är född i Stockholm 1931. Han avlade jur. kand. ex. i Uppsala 1954. Efter tingstjänstgöring inträdde han i Svea hovrätt där han blev assessor 1964 och hovrättsråd 1969. SvJT 1984 s. 176 Av: ??
Om adekvans — än en gång t. Bengtsson, Jämkning — s. 168 ff). Tydligen står man här inför valet mellan att utföra en sedvanlig jämkning på grund av den skadades medvållande och att tillämpa det återgivna betraktelsesättet om kausalitetsavbrott. SvJT 1984 s. 177 Av: ERLAND CONRADI
Jämställdhet — synpunkter utifrån jämställdhetslagstiftningen och vissa ärenden hos jämställdhetsombuds-mannen 3.1 Regeringsformens jämställdhetsregelI förslaget till ny regeringsform som lades fram av fri- och rättighetsutredningen 1973 ingick en programförklaring om att det allmänna ska tillförsäkra män och kvinnor lika rättigheter, nu i 1 kap. 2 § RF. SvJT 1984 s. 190 Av: GUDRUN NORDBORG
HJALMAR KARLGREN. Obehörig vinst och värdeersättning. första gruppen omfattar de (utomobligatoriska) fall då någon, A, utan stöd i avtal eller annan rättshandling, tillgodogör sig eller utnyttjar — låt vara i god tro — vad som enligt gällande rättsregler tillhör en annan, B. SvJT 1984 s. 216 Av: Torgny Håstad
THORSTEN CARS & PETER DANOWSKY. Pressen inför rätta. 220THORSTEN CARS & PETER DANOWSKY. Pressen inför rätta. Sthlm 1982. Norstedts. 303 s. Yttrandefrihetens gränser i ett fritt och demokratiskt samhälle är en fråga som gärna debatteras. Det betonas att största möjliga yttrandefrihet skall råda. SvJT 1984 s. 220 Av: Lennart Groll
CLAES SANDGREN. Statens stöd till forskning och utveckling. av statens stöd och styrning på FoU-området.1 Stockholm 1981. Institutet för immaterialrätt och marknadsrätt vid Stockholms Universitet. 1. InledningSandgrens framställning berör ett stort fält av statliga insatser för att främja FoU. SvJT 1984 s. 223 Av: Jöran Mueller.
BO VON EYBEN. Kompensation for personskade. Bertil Bengtsson 231BO Von EYBEN. Kompensation for personskade. I. Reformering af ulykkeskompensationen. København 1983. Gad. 1098 s. SvJT 1984 s. 231 Av: Bertil Bengtsson.
G. D. SQUIBB. Precedence in England and Wales. G. E. Oxford 1981. Clarendon Press. XVIII + 139 s. Rangordning är i England inte en fråga om etikett utan en rättsfråga. Den rättsliga regleringen härav söker sitt ursprung långt bak i historien. Den har dock aldrig blivit föremål för lagstiftning. SvJT 1984 s. 238 Av: G. E.
NORBERT HORN, HEIN KÖTZ & HANS G. LESER. German Private and Commercial Law. S. S. REINHOLD ZIPPELIUS. Rechtsphilosophie. Miinchen 1982. C.H. Beck. 232 s. SvJT 1984 s. 239 Av: S.S.
Anders Sandøe Ørsted 1778-1978. S. S. Foredrag i anledning af 200-året for Anders Sandøe Ørsteds fødsel. Udg. af Ditlev Tamm. Köpenhamn 1980. Juristforbundets forlag. 216 s. På ett sätt som saknar motstycke i svensk juridisk tradition dominerar A. S. SvJT 1984 s. 240 Av: S. S.
Frivård - förslag till förändringar 1. InledningÖvervakning som ett kriminalpolitiskt instrument infördes år 1906 i samband med tillkomsten av institutet villkorlig frigivning. SvJT 1984 s. 241 Av: Krister Malmsten Lars Sjöstrand
Har vi en bra domarutbildning i vårt land? Frågan har ställts av bl. a. Carl-Ivar Skarstedt (SvJT 1982 s. 747) och Sven Martinger (1983 s. 498). Tanken bakom frågan bör rimligen vara att vi med en bra domarutbildning skall få bra domare. SvJT 1984 s. 251 Av: Jan Johnsson
Några frågor om Postens ansvarighet Gunnar Timelin har i några intressanta artiklar i SvJT delat med sig av sin erfarenhet från en lång tjänstgöring som avdelningsdirektör vid Postens dåvarande juridiska sektion. I SvJT 1983 s. SvJT 1984 s. 253 Av: Lennart Meyer
Mellankommunala skatterätten. Staffan Magnusson att vara justitieråd. Justitierådet Magnusson är född 1936 i Malmö. Efter fil. kand.-examen 1960, jur. kand. SvJT 1984 s. 255 Av: ??
Universiteten. Lars Annerén att vara lagman i Eksjö tr, s. d. förordnat rådm. i Huddinge tr. Carl Fredrik von Zweigbergk att inneha långtidsvik. på tjänsten som chefsrådman i tr, s.d. förordnat ass. i Svea hovr. Magnus Åkerdahl att inneha långtidsvik. SvJT 1984 s. 256 Av: ??
Svensk rättspraxis Exekutionsrätt 1975-1981* Srf s. 46 förelåg frågan om lagsökningsutslag, vars utmätningsverkan förfallit till följd av underlåtenhet att begära exekutiv försäljning inom nämnda tid, kunde utgöra exekutionstitel för erhållande av ny utmätning av den ifrågavarande fastigheten. SvJT 1984 s. 257 Av: justitierådet TORKEL GREGOW
Immunitet för spionerande ubåtar? acta iureimperii (höghetshandlingar) och acta iure gestionis (affärshandlingar) från statens sida. När en stat engagerar sig i handel och annan verksamhet av privatekonomisk karaktär händer det att immunitet inte kan göras gällande. SvJT 1984 s. 321 Av: kanslirådet ROLF H. LINDHOLM
Lagstiftningen i riksdagen hösten 1983 Offentlig rätt m. m.Under våren 1981 antog riksdagen såsom vilande förslag till ändringar i riksdagsordningen beträffande beslutsordningen vid lika röstetal och i fråga omrätten att avge reservation eller röstförklaring efter ett ärendes avgörande i kammaren (se SvJT 1981 s. SvJT 1984 s. 327 Av: Björn Edqvist
Arbetsdomstolen. Lars Heuman att vara professor i processrätt vid universitetet i Stockholm. Professor Heuman är född i Göteborg 1941. Han avlade jur. kand. examen 1965 och tjänstgjorde därefter som notarie vid Göteborgs rådhusrätt fram till 1967. SvJT 1984 s. 336 Av: ??
Regeringsrätten 75 år Lennart Geijer sitt anförande om reformens uppläggning (prop. 1971:30 s. 74): "Det lär knappastråda delade meningar om att den nuvarande ordningen beträffande rättskipningen på regeringsrättens område inte kan få bestå. SvJT 1984 s. 337 Av: INGMAR LIDBECK
Nya rembursregler Rembursens användningsområdeSom bekant är rembursen (letter of credit, documentary credit) ett betalningsarrangemang, där en bank på instruktioner från en uppdragsgivare åtar sig att betala en mottagare, beneficienten — oftast en säljare —, mot att denne presenterar... SvJT 1984 s. 347 Av: LARS GORTON
Rättsläget på den amerikanska arbetsmarknaden sedan ett kollektivavtal upphört att gälla business unionism är ett karakteristikum för den amerikanska fackliga rörelsen.3 Kollektivavtalet betecknas därför också ofta som contract.1.2. SvJT 1984 s. 353 Av: JOACHIM NELHANS
HÅKAN NIAL. Om handelsbolag och enkla bolag. gemensamt skall utöva näringsverksamheten. Detta skulle ställa särskilda krav på samarbetets karaktär. Det hade varit intressant om Nial utförligare än han gör hade diskuterat dessa frågor om gränsdragningen mellan handelsbolag och enkla bolag. SvJT 1984 s. 372 Av: Nils Mattsson
TORGNY HÅSTAD. Sakrätt avseende lös egendom. äganderätt sägas föreligga enligt definitionen. "Redan på fordringsstadiet" har en borgenär enligt Håstad "ytterst sällan äganderätt ... till den egendom fordringen avser" (s. 35). "Fullgången" äganderätt föreligger f. ö. SvJT 1984 s. 380 Av: Gunnar Karnell
LARS-ERIK HARDING. Kontroll av företagsförvärv i Sverige. LARS-ERIK HARDING. Kontroll av företagssammanslagningar. En konkurrensrättslig studie. Stockholm 1982. Liber Förlag. 464 s. Skrifter utg. av Institutet för Immaterialrätt och Marknadsrätt vid Stockholms universitet nr 20. Stockholm 1983. 79 s. SvJT 1984 s. 386 Av: Ulf Bernitz
ERIK NERP. Extraterritorial Control of Competition under International Law American Banana-målet av 1909), hur de senare övergick till att anse lokaliseringen av den konkurrensbegränsande åtgärdens verkningar vara avgörande (Alcoa-fallet av 1945) och hur de under senare år har börjat att ägna sig åt intresseavvägningar ("balancing of... SvJT 1984 s. 389 Av: Michael Bogdan
Traktaträtt vid anhållande och häktning Relevanta konventionerInom FNs ram antogs den 16 december 1966 en internationell konvention om medborgerliga och politiska rättigheter, som trädde i kraft den 23 mars 1976, men som redan dessförinnan hade ratificerats av Sverige (SÖ 1971:42), nedan kallad FN-konventionen. SvJT 1984 s. 394 Av: Peter Nobel
"Domare mäter psykisk sjukdom" 402"Domare mäter psykisk sjukdom"Så var arbetsnamnet på ett rättspsykiatriskt forskningsprojekt av s. k. pilotkaraktär, som nyligen slutförts. SvJT 1984 s. 402 Av: Ants Anderson
Ytterligare reflektioner kring AB 72 kap. 7 § 20 — Besiktningens rätts-verkan Ytterligare reflektioner kring AB 72 kap. 7 § 20 — Besiktningens rättsverkanMed anledning av Gunnar Björklunds artikel i SvJT 1983 s. 70 kan enligt min mening ytterligare och delvis andra slutsatser dragas vid bedömning av besiktningens rättsverkan. SvJT 1984 s. 405 Av: Henry Johansson
Besiktningens rättsverkan — ett genmäle 409Besiktningens rättsverkan — ett genmäleI SvJT 1983 s. 70 förekommer en artikel av Gunnar Björklund angående rättsverkan av besiktning enligt Allmänna Bestämmelser för byggnads-, anläggnings- och installationsentreprenader, AB 72. SvJT 1984 s. 409 Av: Hans Ekman
Vad ligger i ett ord? Replik till Alan C. Neal joint regulation i stället för co-determination vid presentation för utländsk publik av vår medbestämmandelag (MBL). Då jag, såsom Alan Neal nämner, själv brukar kalla MBL The Co-determination Act, bl. a. SvJT 1984 s. 410 Av: Axel Adlercreutz
Långrandigt lagstiftande gör de inte ifall de skrivs så att folk far svårt att förstå dem. SvJT 1984 s. 411 Av: Stig Nystrand
Hilding Eek † Bengt Wieslander Hilding Eek † Hilding Eek, professor emeritus i internationell rätt vid Stockholms Universitet och sedan sin avgång från professuren bosatt i Vermont i USA förolyckades vid ett besök i Sverige i augusti 1983. SvJT 1984 s. 413 Av: Lars Hjerner
Åklagarväsendet. Sten Ekeroth och länsrättsass. ilr i Göteborgs o. Bohus län Eva Aulin att inneha långtidsvik. på tjänster som reg.rättssekr. Hovrätterna. Regeringen har 26 jan. 1984 utnämnt hovr. rådet i hovr. för Västra Sverige Bengt Wessman att vara hovr. SvJT 1984 s. 415 Av: ??
Försäkringsrätterna. Lars Renmyr att inneha långtidsvik. på en tjänst som byråchef hos rikspolisstyrelsen. Polisväsendet. Regeringen har 16 febr. 1984 förordnat bitr. SvJT 1984 s. 416 Av: ??
Några anteckningar om förhållandet mellan läkare och patient i juridiskt hänseende, särskilt såvitt gäller frågan om behov och utformning av patients samtycke till medicinskt ingrepp1 Några anteckningar om förhållandetmellan läkare och patient i juridiskt hänseende, särskilt såvitt gäller frågan om behov och utformning av patientssamtycke till medicinskt ingrepp1 Av professor "Nej, doktor, nej, tänk ut en sats, min herre, som gör mig för i... SvJT 1984 s. 417 Av: ÅKE LÖGDBERG
Certified questions, class actions, multidistrict litigation — studier i amerikansk processrätt Certified questions, class actions, multidistrict litigation — studier i amerikansk processrätt Av hovrättsassessorn "Litigation is skyrocketing"Jag har i USA ofta fatt frågan om svenskarna i likhet med amerikanerna blivit alltmer processlystna på senare år. SvJT 1984 s. 432 Av: HANS RUNDEGREN
Opraktiskt paradigmskifte i juridiken 1. InledningNiklas Bruun och Thomas Wilhelmsson har nyligen kritiserat1 mina åsikter om gällande rätt och rättsvetenskaplig metod2 samt framlagt vissa tankar rörande marxistiska och ideologikritiska förändringar i det rättsdogmatiska paradigmet. SvJT 1984 s. 452 Av: ALEKSANDER PECZENIK
STIG STRÖMHOLM. Rätt, rättskällor och rättstillämpning. Alf Ross (s. 100 fl). Ross' realistiska behandlingssätt har komprimerats på ett sådant sätt att en juris studerande knappast utan betydande hjälp kan få en balanserad bild. Saken blir mer tillspetsad ju närmare man kommer dagens läge. SvJT 1984 s. 462 Av: Aulis Aarnio
TORKEL GREGOW. Utsökningsrätt. Institutet för rättsvetenskaplig forskning. Lund 1983. Norstedts. 293 s. Utsökningsbalken, som trädde i kraft den 1 januari 1982, börjar få allt större genomslagskraft i litteraturen. Justitierådet Torkel Gregow, som medverkade @@PAGEBREAK@@Anm. SvJT 1984 s. 464 Av: Arne Wilhelmsson
HENNING SKOVGAARD. Offentlige myndigheders erstatningsansvar. integreras? Vid första påseende framstår ju å ena sidan ansvaret för vållande, å andra sidan ansvaret för rättsenliga ingrepp av expropriationsrättslig och liknande art 2Jfr Bengtsson, a.a. II s. 212 f, 221 f. Förhållandet har påpekats av Skovgaard s. 332. SvJT 1984 s. 466 Av: Bertil Bengtsson
ANDRÉ TUNC. La responsabilité civile. huvudreglerna i olika länder (a), medan den andra angår skadeståndsrättens gränser mot socialförsäkringen, kontraktsrätten och straffrätten (b). SvJT 1984 s. 478 Av: Bill W. Dufwa
OLLE HELLBERG. Juridikordbok adoption plénière, adoption simple, adultération desituation de famille, ayant-cause: "stark adoption", "svag adoption", "förvanskning av familjeställning", "successor i ensamrätt". SvJT 1984 s. 488 Av: Anders Thunquist
WOLFGANG FIKENTSCHER. Wirtschaftsrecht. Bd. I. Weltwirtschaftsrecht und Europäisches Wirtschaftsrecht. "näringslivsrätt" (mitt försök att träffa rätt, utan att hamna i det på svenska historiskt belastade "näringsrätt") "är inbegreppet av rättsligt betydelsefulla" (m.a. o. SvJT 1984 s. 490 Av: Stig Strömholm
P. S. ATIYAH. Promises, Morals and Law. The Rise and Fall of Freedom of Contract). I sitt nya verk om löften, moral och rätt fördjupar han studiet av de filosofiska uppfattningar och teorier som ligger till grund för klassisk avtalsrätt och som— det är Atiyahs utgångspunkt och en röd tråd genom framställningen... SvJT 1984 s. 491 Av: Stig Strömholm
Nya bestämmelser om förmögenhetsbrott Lagstiftningen om förmögenhetsbrott utom gäldenärsbrott (8—10 samt 12 kap. SvJT 1984 s. 492 Av: Suzanne Wennberg
Hög tid att utreda den summariska processen InledningPer Henrik Lindblom har i uppsatsen Samordnad tvistemålsprocess (SvJT 1983 s. 747 ff) redovisat remissinstansernas och sina egna synpunkter på rättegångsutredningens (RU:s) förslag om en helt samordnad tvistemålsprocess i dispositiva mål (SOU 1982:25 — 26). SvJT 1984 s. 500 Av: Arne Wilhelmsson
Var finns iogiken? 506 N. G. BornaGenom ändring i rättshjälpslagen våren 1983 har tillskapats den s. k. "tilläggsavgiften". Det har om denna från lagstiftarhåll bl. a. uttalats, att den skulle vara att jämföra med den självrisk, som rättssökande får betala vid utnyttjande av den s. SvJT 1984 s. 506 Av: N.-G. Borna
Neutraliteten i fara — Viggengarantierna och folkrätten Neutraliteten i fara — Viggengarantierna och folkrättenMed den svenska regeringens stöd försökte Saab under åren 1974 och 1975 sälja Viggen till de fyra NATO-länderna Danmark, Norge, Belgien och Nederländerna. SvJT 1984 s. 507 Av: Rolf H. Lindholm
Internationellt juristmöte i Salzburg/Waidring I detta häfte (sid. 417-512) har medverkat bl. a. SvJT 1984 s. 512 Av: Per Björkman
Svensk rättspraxis Familjerätt 1976-1982 Innehåll: A. Giftermålsbalken 5151. Äktenskapets rättsverkningar 515a) Makars rättsställning i allmänhet 515b) Egendomsfördelningenmellan makarna 515c) Giftorättsgods ochannan egendom 519d) Giftorättens verkan iallmänhet 520e) Makes samtycke tillförfoganden över... SvJT 1984 s. 513 Av: Olle Höglund
Tage Rudling Per Torsten Wiesel avled 31 dec. 1983. Han var född 10 april 1889 i Nöbbele, Kronobergs län, avlade stud.ex. 1907 och jur.kand.ex. i Stockholm 1916. Han började därefter i Stockholms rådhusrätt där han blev rådman 1935 och ordförande på avdelning 1948. SvJT 1984 s. 593 Av: ??
Nya regeringsråd Olof Bergqvist till justitieråd. Justitierådet Bergqvist är född 1936. Efter fil. mag. examen 1958 och jur. kand. examen 1962 blev han Master of Comparative Law (vid Columbia University) 1963 varefter han fullgjorde tingstjänstgöring 1963-65. SvJT 1984 s. 594 Av: ??
Justitiedepartementet. Madeleine Löfmarck att vara professor i straffrätt där. Professor Löfmarck är född i Norrköping 1942. Hon avlade jur. kand. examen i Lund 1964 och tjänstgjorde därefter som tingsnotarie i Falun och Ludvika samt vid länsåklagarmyndigheten i Jönköping. SvJT 1984 s. 595 Av: ??
Kronofogdemyndigheterna. Arne Kardell, t. f. rättschefen i justitiedep:t, dep. rådet i dep:t, ass. i hovr. över Skåne o. Blekinge Johan Munck, ordf. i arbetsdomstolen, ass.i Svea hovr. Ove Sköllerholm och rådm. i Handens tr Tomas Nordqvist samt s.d. utnämnt rådm. SvJT 1984 s. 596 Av: ??
Utlämning för brott från Sverige till Danmark, Finland, Island och Norge lagen (1957:668) om utlämning för brott och i lagen (1959:254) om utlämning för brott till Danmark, Finland, Island och Norge. Dessa lagar kallas i det följande allmänna utlämningslagen respektive nordiska utlämningslagen. SvJT 1984 s. 597 Av: MATTS DAHLBERG BO DRANGEL CLAES KRING
Rättsordningen i Singapore — några intryck från en studieresa The National University of Singapore. Syftet med besöket var att bekanta mig med Singapores rättsordning, vilken för svenskt vidkommande är av intresse bl. a. SvJT 1984 s. 620 Av: MICHAEL BOGDAN
KURT GRÖNFORS. Cargo Key Receipt and Transport Document Replacement. konossementet det mest framträdande dokumentet. Inom övriga transportgrenar använder man sig i stället företrädesvis av en till stora delar gemensam typ av fraktsedel, vars rötter återfinns inom järnvägsrätten. SvJT 1984 s. 626 Av: Ulf Hellbacher
CLAUDE J. BERR, HUBERT GROUTEL, CLAUDINE JOUBERT-SUPIOT. Circulation. Indemnisation des victimes. Claude J. Berr, Hubert Groutel och Claudine Joubert-Supiot på uppdrag av La Fédération nationale des Syndicats d'agents généraux d'assurances (F. N. S. A. G. A.), vars chef Bernard Vinstock också skrivit förordet. SvJT 1984 s. 630 Av: Bill W. Dufwa
Inseminationsförslaget — duger det? faderskapsregel, som går utöver de tilltänkta och tillåtna inseminationsfallen. Brydsamma situationer kan annars uppstå, t. ex. SvJT 1984 s. 635 Av: Olle Höglund
Lagstiftningen i riksdagen våren 1984 Offentlig rätt m.m.Riksdagen har antagit en polislag. I lagen ges grundläggande regler om polisens uppgifter och organisation samt vissa bestämmelser om polisens befogenheter att vidta tvångsåtgärder. SvJT 1984 s. 638 Av: Björn Edqvist1
Nordisk rättsgemenskap1 frihet. Vi uppfattar det som självklart att vi skall åtnjuta de mänskliga fri- och rättigheter som man så mycket talar om i vår tid men som på ett skrämmande sätt kränks i många länder. SvJT 1984 s. 653 Av: Lars Erik Taxell
Det 30:e nordiska juristmötet "Advokatenes uavhengighet — sœrlig i forholdet til myndighetene" med landsretssagfører Aage Spang-Hanssen (D) som referent, advokat Erkki-Juhani Taipale (F) som korreferent och advokat Jesper Lett (D) som debattledare.2. SvJT 1984 s. 655 Av: Per-Anders Broqvist
Norsk lovgivning 1983 Forarbeider: Odelstingsproposisjon nr 5 (1982—83). Ikrafttredelse straks. Ved denne lovendringen ble det i avtaleloven § 36 innført en ny generellformuerettslig lempingsregel. SvJT 1984 s. 658 Av: Bjørn Engstrøm
Fjortonde europeiska justitieministermötet På inbjudan av Spaniens regering hölls det fjortonde europeiska justitieministermötet i Madrid den 29—31 maj 1984. SvJT 1984 s. 669 Av: M. J.
Stipendier för studier i europeisk rätt Bertil Voss Studiebesök i utlandet för juristerGenom förmedling av Europarådet ges årligen möjlighet för utländska jurister att avlägga studiebesök i Europarådets medlemsstater. SvJT 1984 s. 673 Av: Karin Hökborg
Sveriges Domareförbund Ordförande Hovrättslagmannen Lars Wilhelmson, Svea hovrätt Vice ordförandeLagmannen Carl-Gustaf Grotander, Huddinge tingsrätt LedamöterLagmannen Gunnar Arfwidsson, Landskrona tingsrättLagmannen Sten Berg, h Länsrätten i Södermanlands länKammarrättsrådet Gunilla... SvJT 1984 s. 674 Av: Bo Lenter
Justitiedepartementet. Lennart Myhlback att vara statssekr.med ansvar för samordningen inom regeringskansliet av åtgärder mot den ekonomiska brottsligheten samt 11 juli 1984 förordnat ass. i Svea hovr. Anita Meyerson att inneha långtidsvik. på entjänst som dep. råd. i dep:t.Dep. SvJT 1984 s. 675 Av: ??
Regeringsrätten. Dag von Schantz att inneha långtidsvik. på en tjänst som dep. råd i dep:t. Arbetsmarknadsdepartementet. Regeringen har 23 aug. 1984 förordnat byråchefen hos riksdagens ombudsmän Johan Hirschfeldt att vara rättschef i arbetsmarknadsdep:t. SvJT 1984 s. 676 Av: ??
1734 års lag 250 år När 1734 års lag antogs av riksens ständer i december 1734, betecknades lagen i riksdagsbeslutet som "beständig och orygglig" Det uttalandet var sannolikt inte avsett att uppfattas allt för bokstavligt. SvJT 1984 s. 679 Av: STEN WICKBOM CHRISTOFFER TAXELL
Kring tillkomsten av 1734 års lag Giftermålsbalken. Den rymde viktiga nyheter. Äktenskapets ingående bestämdes ännu under landslagens tid av sedvänjor, som hade uråldriga traditioner bakom sig. SvJT 1984 s. 681 Av: STIG JÄGERSKIÖLD
Om nordiskt lagsamarbete Tiden före andra världskrigetDet är brukligt att inleda en översikt av det nordiska lagsamarbetets historia med ett omnämnande av det första juristmötet som hölls i Köpenhamn år 18721. SvJT 1984 s. 700 Av: KAI KORTE
Individ, familj, stat Om värderingar i familjerättslagstiftningen under 1900-talet. Det formella äktenskapetskulle prioriteras som samlevnadsform. Den värderingen lades till grund i 1915 års lagstiftning bl. a. genom avskaffande av reglerna om ofullkomnade äktenskap, d.v. s. SvJT 1984 s. 715 Av: ANDERS AGELL.
Tankar kring den nya jordabalken servitutsforpliktelse i form av skyldighet att till förmån för innehavaren av tomträtten till fastigheten X fullgöra den eller den i jordabalken förbjudna prestationen. SvJT 1984 s. 740 Av: PETER WESTERLIND
Avtals- och köprätt under 1900-talet allmänna avtalsrätten, och jag kastar mig in medias res. När Nya lagberedningen år 1894 avgav sitt förslag till lagom köp och byte av lös egendom innehöll förslaget bestämmelser om ingående av avtal. SvJT 1984 s. 755 Av: JAN HELLNER
HB i HD 1734 års lag i finsk rättspraxis tidigare samhällsformation, i vilken rättsinstitut som äganderätt, avtal och avtalsfrihet, näringsfrihet m. m. inte hade tagit den form som dehar i dagens rättsordning. SvJT 1984 s. 772 Av: THOMAS WILHELMSSON
Tes, antites och syntes — perspektiv på processrätten tesen och nya rättegångsbalken (som ju tillkommit sedan det förra lagjubileet) som antitesen. Utvecklingen därefter skulle då förhoppningsvis leda till syntesen. SvJT 1984 s. 785 Av: PER HENRIK LINDBLOM
Brotten och brottsutvecklingen i Finland och Sverige under femtio år Karl Schlyter (1879—1959) som justitieminister i den svenska socialdemokratiska regeringen framlade två program (1932 och 1934, det senare efter gemensam beredning med socialminister Gustav Möller) för successivt genomförande av en fullständig reform av strafflagstiftningen3 som... SvJT 1984 s. 801 Av: ALVAR NELSON
Brottspåföljder och brottmålsförfarandet — rättsutvecklingen i Finland och i Sverige under femtio år Brottspåföljder och brottmålsförfarandet — rättsutvecklingen i Finland och iSverige under femtio år Av professor P. O. TRÄSKMAN 1. SvJT 1984 s. 826 Av: P. O. Träskman
Utvecklingslinjer och aktuella problem i svensk internationell privaträtt 1.1.1 Dess förankring i internationellt samarbeteDen svenska internationellrättsliga lagstiftningen, som numera är rättomfattande, går till större delen tillbaka på internationellt samarbete genom konventioner eller i annan form. SvJT 1984 s. 841 Av: LENNART PÅLSSON
Den nya sociallagstiftningen — norm-givningsteknik, begreppsbildning och tolkning normgivningstekniken beträffar. I synnerhet betonas denna skillnad av normgivaren själv i fråga om SoL och den äldre SHjL. Med normgivningstekniken sammanhänger givetvis nära den begreppsbildning som kännetecknar de färska lagstiftningsprodukterna till viss skillnad från de äldre. SvJT 1984 s. 861 Av: GUNNAR BRAMSTÅNG
Från legostadgan till medbestämman-delagen — om huvudlinjerna i arbets-rättens utveckling en liberal epok inom arbetsrätten under de närmast följande decennierna.6 Vissa regler om arbetsavtal fanns 3 Jfr Winroth a. a. s. 20 ffoch 46 f, Adlercreutz, Thomas a. a. s. 26 ff med hänv. och Eklund, P., Rätten i klasskampen, 1974, s. 199 ff.4 Sigeman, T. SvJT 1984 s. 875 Av: TORE SIGEMAN
Tre lagböcker: 1734, 1934 och 1984. Några anteckningar kan förhålla sig så — ehuru det a priori inte förefaller troligt — att några av de verkligt stora stegen bort från 1734 års lag togs efter 1934, inte dessförinnan, eller med andra ord att sjuttonhundratalet rycker oss allt närmare. SvJT 1984 s. 893 Av: STIG STRÖMHOLM
En svensk prejudikatlära: behov och möjligheter Av vilka skäl denna uppfattning är för handen och vilka rättsfall den omfattar kan likaså lämnas därhän, åtminstone tills vidare. SvJT 1984 s. 923 Av: STIG STRÖMHOLM
Meddelarfriheten - vad innebär den? avslöjar sin källa. Denna något tillspetsade formulering, som inte alltid uppfattas som allvarligt menad, visar på en viktig principiell skillnad i fråga om meddelarskyddets konstruktion. SvJT 1984 s. 946 Av: THORSTEN CARS
Om juridisk svenska utgå, bestrida, påminnelse. Ord som hör hemma enbart i juridiskt språkbruk och som därför kan kännas främmande och missförstås som t. ex. jäv kan stå kvar då de är precisa, exakta. Man rekommenderar alltså inte byte till partiskhet. SvJT 1984 s. 955 Av: MARIANNE NORDMAN
FREDRIK STERZEL. Parlamentarismen i författningen. Stockholm 1983. Norstedts. 216 s. Bland våra statsrättslärda tillhör onekligen Fredrik Sterzel de mest produktiva. År 1961 förvärvade han juris-doktorsgraden med ett arbete "Om riksdagsupplösning och nyvalsförordnande". SvJT 1984 s. 969 Av: Gustaf Petrén
LOTTA WESTERHÄLL-GISSELSSON. Sjukdom och arbetsoförmåga. ett sjukdomsbegrepp —det som avses i AFL 3: 7. Om förf. skulle kunna påvisa något stöd för sin tes om dubbla sjukdomsbegrepp, borde detta finnas i rättspraxis. Förf. SvJT 1984 s. 972 Av: Rune Lavin
RONNIE EKLUND. Anställningsförhållandet vid företagsöverlåtelser. Anm. av Lotta Westerhäll-Gisselsson: Sjukdom 979 Lund 1983. Norstedts. 367 s. I sin avhandling för juris doktorsgraden har Ronnie Eklund valt att studera företagsöverlåtelser från en arbetsrättslig utgångspunkt. SvJT 1984 s. 979 Av: Kent Källström
LARS ERIK TAXELL. Aktiebolagets organisation. endast i ringa omfattning har rättsliga aspekter, kommer inte att beröras i det följande (kurs. här). är det svårt att följa honom. SvJT 1984 s. 986 Av: Carl Martin Roos
THØGER NIELSEN & GUSTAF LINDENCRONA. Internationalt generationsskifte med dansk og svensk baggrund. joint venture, där en dansk och en svensk författare på var sitt språk och ur var sin nationella synvinkel behandlar samma problemområde, vartill kommer en hel del huvudsakligen av den danske medförfattaren sammanställt material av både danskt och svenskt intresse... SvJT 1984 s. 988 Av: Michael Bogdan, Hans-Heinrich Vogel
OLE LANDO. Kontraktstatuttet. Udenrigshandelsret II. de lege ferenda-resonemang kan sägas äga universell giltighet och torde därför kunna åberopas också i Sverige, i synnerhet eftersom det svenska rättsläget till stor del är oreglerat och oklart och resonemang de lege lata och de lege ferenda därför är svåra att skilja åt. SvJT 1984 s. 991 Av: Michael Bogdan
GLEISS & HIRSCH. Common Market Cartel Law. GLEISS & HIRSCH. Common Market Cartel Law. 3rd Am. Ed. Translated and Adapted by Alfred Gleiss based on EWG Kartellrecht 3rd Ed. 1978, The Bureau of National Affairs, Inc, Washington DC, 1981. XVII + 778 s. S 95. SvJT 1984 s. 992 Av: Ulf Bernitz
Några frågor kring lagstiftningen om artificiell insemination I en intressant och tankeväckande artikel i SvJT 1984 s. 635 har justitierådet Olle Höglund behandlat vissa aspekter på det förslag till lagstiftning om artificiella inseminationer som förelagts riksdagen genom prop. 1984/85:2. SvJT 1984 s. 993 Av: Johan Munck
"Liten sinnesundersökning" av mordbrännare — en analys av tillämp-ningen av läkarundersökning enligt 7 § lagen om personundersökning i brottmål MaterialMaterialet omfattar 133 7 §-intyg som åren 1974—1982 skrivits för personer som dömts för mordbrand eller grov mordbrand utan att ha genomgått RPU. Materialet är ett totalmaterial för denna grupp med ett bortfall för endast 3 intyg. SvJT 1984 s. 995
Rättsvården vid FN-förband — några synpunkter på militäransvars-kommitténs förslag Kommitténs förslag i korthetDet nuvarande militära straffrättsliga ansvarssystemet föreslås i fred bli ersatt av ett utomstraffrättsligt disciplinsystem. SvJT 1984 s. 1002 Av: Bo Ericson
Replik förundersökningen kommit så långt, att någon etc......Den misstänkte och hans försvarare har rätt att fortlöpande, i den mån det kan ske utan men för utredningen, ta del av vad som har förekommit vid undersökningen." RB 23 kap. SvJT 1984 s. 1006 Av: Rolf Moberg
Engelskt skiljeförfarande 1. I SvJT 1982 s. 69 informerade Hans Bagner om förändringar som genomförts genom 1979 års Arbitration Act, särskilt i fråga om domstols medverkan vid avgörande av rättsfrågor som uppkommer i skiljeförfaranden. SvJT 1984 s. 1007 Av: Sigvard Jarvin
Norsk juridisk litteratur 1981-1982 almen karakter har det sentrale oversiktsverket "Knophs oversikt over Norges rett" kommet i ny utgave (8. utg., 1981, ved Birger S. Lassen, XXIX + 1065 s.). SvJT 1984 s. 1011 Av: Magnus Matningsdal
Rikspolisstyrelsen. Klas Bergenstrand att inneha långtidsvik. på tjänst som dep. råd i justitiedep:t samt18 okt. 1984 förordnat dep. rådet i justitiedep:t, ass. i Svea hovr. Edvard Nilsson att fullgöra göromål som ank. på innehavaren av en tjänst som rättschef i dep:t. Dep. SvJT 1984 s. 1015 Av: ??
Tingsrätterna. Marianne Håkansson att hos krim. vårdsstyrelsen fullgöra göromål som ank. på innehavaren av tjänsten som överdir.samt 28 juni 1984 förordnat avd. dir. vid krim. vårdsstyrelsen Peter Nilsson att vara byråchefvid styrelsen. Hovrätterna. SvJT 1984 s. 1016 Av: ??
Kronofogdemyndigheterna. Stig Lundahl att inneha långtidsvik. på tjänsten som chefsrådman i lr, s. d. utnämnt extra rådm. i lr i Göteborgs o. Bohus län Claes Linder att vara rådm. i lr, s.d. förordnat länsrättsass. i lr i Göteborgs o. SvJT 1984 s. 1017 Av: ??
Svensk Juristtidnings redaktion Måns Jacobsson till ny direktör i fonden. I samband med att ambassadören Hans Danelius tillträtt ämbetet som ambassadör i Nederländerna har han lämnat uppgiften som redaktör för Svensk Juristtidning. SvJT 1984 s. 1018 Av: ??
