En modernare påföljdsreglering? I denna artikel görs ett försök att, med utgångspunkt från Påföljdsutredningens direktiv, formulera och diskutera de huvudsakliga frågor och problem som utredningen kommer att ställas inför i sitt arbete: frågan om artbrotten, frågan om villkorligt fängelse och frågan om hanteringen av återfall. SvJT 2010 s. 449 Av: PETTER ASP Ladda ner PDF
Vilka preventiva vinster kan förändringar av straffrätten och påföljdssystemet ge? I direktiven till den pågående översynen av påföljdssystemet anges att straffsystemet har en central roll i den kriminalpolitik som syftar till att förebygga att brott begås — och att straff och påföljder syftar till att på olika sätt motverka brott i samhället. Några av alla frågor som infinner sig under ett sådant utredningsarbete blir därför: Vad finns det egentligen för belägg från den empiriska forskningen om de brottsförebyggande effekterna av förändringar av utformningen och tillämpningen av straffrätten och påföljdssystemet? SvJT 2010 s. 463 Av: ERIK GREVHOLM och JAN ANDERSSON Ladda ner PDF
Ett reformerat påföljdssystem — synpunkter från en försvarare En utredning har alltså inlett arbetet med en bred översyn av påföljdssystemet för vuxna och unga lagöverträdare. Detta är utmärkt. Jag ska återkomma till direktiven och de möjligheter till en förändrad lagstiftning som däri erbjuds. SvJT 2010 s. 474 Av: TOMAS NILSSON Ladda ner PDF
En ny strafflindringsgrund Förslaget om utvidgning av billighetsskälen i BrB 29 kap. 5 § påverkar inte bara bestämmelsens tillämpningsområde. De bakomliggande övervägandena för utvidgningen innefattar även en radikal förändring av de skäl som motiverar att hänsyn tas till billighetsskälen. Accepteras denna förändring blir det svårt att se hur det på sikt skall gå att undvika att ett renodlat kronvittnessystem införs i svensk rätt. SvJT 2010 s. 483 Av: THOMAS OLSSON Ladda ner PDF
Några idéer kring utformningen av ett nytt påföljdssystem Nuvarande påföljdssystem brister i tydlighet och är i flera hänseenden svårtillämpat. Bidragande orsaker till detta är dels användningen av begreppet brottens art som ett skäl för ett strängt ingripande, dels de många olika sätten att reagera på återfall i brott. När ett nytt påföljdssystem ska utformas bör eftersträvas att göra detta enkelt och begripligt. Tilltron till de icke frihetsberövande påföljderna behöver stärkas. För att uppnå detta krävs bl.a. att återfall i brott under prövotid hanteras på ett tydligare och mer enhetligt sätt samt att de icke frihetsberövande påföljderna ges ett meningsfullt innehåll. SvJT 2010 s. 491 Av: ANDERS PERKLEV Ladda ner PDF
Påföljdssystemet — en legal infrastruktur Påföljdssystemet kan ses som en del av samhällets infrastruktur. Utifrån ett sådant perspektiv konstateras att det nuvarande påföljdssystemet är behäftat med problem bl.a. när det gäller möjligheterna att jämföra olika påföljder eller påföljdskombinationer med varandra i svårhetshänseende, att brottets art har fått ett alltför för stort genomslag som skäl för fängelse samt att beslutsgången är oklar och otydlig. SvJT 2010 s. 506 Av: STEFAN REIMER Ladda ner PDF
