Stefan Strömberg och SvJT En av Svensk Juristtidnings största har tackat för sig. Från och med den 1 januari 2018 har Stefan Strömberg, efter mer än ett kvarts sekels engagemang, lämnat sina formella uppdrag i tidningen. Redaktionen har därför beslutat att tillägna Stefan Strömberg häfte 1 för år 2018. Vi har bjudit in ett antal personer att skriva om ämnen som på ett eller annat sätt anknyter till hans långa och framgångsrika karriär inom rättsväsendet. SvJT 2018 s. 1 Av: PER CLARÉUS och CHARLOTTE KUGELBERG Ladda ner PDF
Politiker och tjänstemän i Regeringskansliet I Regeringskansliet har politiskt tillsatta befattningshavare utöver statsråd och statssekreterare blivit fler till följd av bland annat regeringsskiften och koalitionsregeringar. De har viktiga funktioner att fylla, men det är viktigt att deras roller genom till exempel befattningsbeskrivningar görs tydliga, att de inte äventyrar viktiga strukturer i regeringens kollektiva beslutsfattande och att de inte blir för många. De opolitiska tjänstemännen behärskar även politiska bedömningar. Departementens delar måste hålla ihop och statsråden ska inte begränsa sitt umgänge till de politiska befattningshavarna. SvJT 2018 s. 4 Av: LAILA FREIVALDS och STEN HECKSCHER Ladda ner PDF
Domstolsverket — från starten till våra dagar 1 § Domstolsverkets uppgift är att ge administrativt stöd och service åt de allmänna domstolarna, de allmänna förvaltningsdomstolarna, hyres- och arrendenämnderna, Rättshjälpsmyndigheten och Rättshjälpsnämnden. Domstolsverket ska i fråga om dessa 1. I administrativt hänseende leda och samordna verksamheten för att skapa förutsättningar för en rättssäker verksamhet och se till att den bedrivs effektivt. 2. Åstadkomma en ändamålsenlig resursfördelning. 3. Vara en drivande och stödjande kraft i utvecklings- och kvalitetsarbete. 4. Arbeta för god tillgänglighet och information när det gäller verksamheten, och, 5. Arbeta för god samverkan dem emellan och med andra berörda myndigheter. I detta arbete ska verket iaktta domstolarnas självständighet enligt Regeringsformen. SvJT 2018 s. 16 Av: BARBRO THORBLAD och MARTIN HOLMGREN Ladda ner PDF
Ledde den nya polisorganisationen till en bättre verksamhet? Den fråga som ställs i rubriken har säkert flera svar och det skulle vara förmätet av mig att försöka svara. Det sägs förvisso att de bästa matcherna görs från läktaren men frågan besvaras naturligtvis bäst av de som är verksamma inom Polisen i dag. En annan fråga som kan ställas är vad som förstås med en bra polisverksamhet. Den frågan är mer generell och jag ska nedan peka på några förutsättningar som jag av erfarenhet tror skulle vara av betydelse för en positiv utveckling av verksamheten. SvJT 2018 s. 36 Av: BENGT SVENSON Ladda ner PDF
Domare sökes I artikeln behandlas de rekryteringsproblem som finns och kommer att finnas i landets domstolar. En långsiktig försörjning av kvalificerade jurister till domaryrket på alla domstolar i landet kräver ett genomtänkt och uthålligt förhållningssätt. Bland de utvecklingslinjer som behandlas kan nämnas utökad domarutbildning, satsning på extern adjunktion, förstärkning och renodling av domarrollen, förbättringar av domstolarna som arbetsgivare och en förändrad tjänstestruktur. SvJT 2018 s. 47 Av: FREDRIK WERSÄLL Ladda ner PDF
En straffprocess för hönstjuvar? Den straffprocess som tillämpas i dag har sina rötter i det tidiga 1900-talet. Den verklighet som processen skulle hantera såg väsentligt annorlunda ut jämfört med 2000-talets Sverige. Både brottsligheten och samhället i övrigt har förändrats kraftigt. I artikeln argumenteras för att det tidiga 1900talets straffprocess inte klarar av att hantera 2000-talets verklighet med ett gott resultat. Det politiska systemet har inte förmått att underhålla denna grundläggande rättsliga infrastruktur. För att förbättra resultaten krävs en politisk vilja — och ett mod — att genomföra nödvändiga strukturreformer. SvJT 2018 s. 55 Av: MIKAEL FORSGREN Ladda ner PDF
Det nordiska juristsamarbetet Det rättsliga samarbetet mellan de nordiska länderna har lett till både mellanstatliga överenskommelser och ett antal samnordiska lagar och konventioner. EU-rättens ökade betydelse på flera relevanta områden har inneburit en stor utmaning för det samarbetet. I artikeln diskuteras de ändrade förutsättningarna och om det nordiska samarbetet mellan jurister behöver ändra inriktning och form. SvJT 2018 s. 65 Av: JOHAN DANELIUS och KERSTIN BYNANDER Ladda ner PDF
Krisen för den demokratiska rättsstaten Stefan Strömberg har genom att ordna Svensk Juristtidnings höst- och vårmöten för medlemskretsen sett till att debatten i rättsliga frågor hållits igång. Detta är vi många som har satt stort värde på. Vid tidningens höstmöte den 7 november 2017 höll jag under rubriken ovan ett anförande om hur hoten mot domstolar och andra institutioner i flera länder i Europa nu gått så långt att man kan tala om en kris för den demokratiska rättsstaten. En dryg månad senare utlöste EU-kommissionen för första gången förfarandet enligt EU-fördragets art. 7, den s.k. atombomben, mot ett medlemsland. SvJT 2018 s. 76 Av: JOHAN HIRSCHFELDT Ladda ner PDF