Straffmätningsvärdet — en replik I en artikel i förra numret av Svensk Juristtidning, SvJT 2015 s. 173, tar f.d. justitierådet Dag Victor upp en fråga som rör beslutsstrukturen för påföljdsvalet. Dag Victor är i artikeln kritisk till de tankar som ligger bakom begreppet ”straffmätningsvärde” och menar att det saknas argument i sak för en användning av straffmätningsvärdet som en i de flesta fallen användbar plattform för den fortsatta påföljdsbestämningen. Eftersom författaren till denna artikel nämns som upphovsman till termen straffmätningsvärde finns det anledning till en replik. Den kan sägas mynna ut i att skillnaden mellan de olika synsätten i grund och botten inte är särskilt stor och att det mera är en fråga om hur man ska beskriva systemet för att de s.k. billighetsskälen i 29 kap. 5 § BrB ska få tillräckligt genomslag i det praktiska dömandet. SvJT 2015 s. 281 Av: MARTIN BORGEKE Ladda ner PDF
Enighet om tumregeln I en kommentar till Dag Victors artikel ”’Straffmätningsvärde’ och påföljdsval”, SvJT 2015 s. 173, konstaterar författaren att bred enighet råder i fler avseenden än vad Victors artikel ger sken av. Samtidigt välkomnas en diskussion om beslutsstrukturer, nyanser och uttryckssätt. SvJT 2015 s. 292 Av: PETTER ASP Ladda ner PDF
Näthat i form av hot Uppsatsen utgår från det i viss media skisserade fall där en ung flicka protesterade mot en av ett klädföretags produkter på Facebook och fick ett enormt antal svar varav många innehöll bl.a. rena hot. Trots påstötningar underlät klädföretaget att ta bort meddelandena. Eftersom det rör sig om ansvaret för innehållet i chattutrymmen kan två svenska lagar vara tillämpliga för tjänsteleverantörens ansvar. Det gäller lagen om elektroniska anslagstavlor och lagen om elektronisk handel m.m. Den förstnämnda innehåller regler om ansvar för tjänsteleverantören men omfattar dock inte brottet olaga hot. Den andra innehåller inga ansvarsregler utan bara, om ett ansvar väl föreligger enligt andra regler, en regel i 18 § om ansvarsfrihet under vissa omständigheter. Det är alltså nödvändigt att söka stöd i andra regler för ett ansvar. En grund kan vara ansvar för kränkningsersättning enligt skadeståndslagen 2:3, vilken också gäller vid olaga hot enligt brottsbalken 4:5. Det krävs emellertid antingen att näringsidkare genom passiviteten brutit mot en särskild skyldighet att agera, dvs. en garantställning, eller att denne kan anses ha medverkat till den enskilde gärningsmannens brott. Skulle ett ansvar för kränkningsersättning föreligga enligt nu nämnda regler är det osäkert om ansvarsbefrielsen i lagen om elektronisk handel m.m. 18 § tillför något extra. Ett ansvar kan vidare tänkas föreligga enligt marknadsföringslagen. Här kan dock ansvarsbefrielsen vara av större betydelse. Det är enligt författarens mening viktigt att de regelverk som faktiskt finns prövas med hänsyn till den stora praktiska betydelse näthat och liknande företeelser kommit att få i det moderna samhället, även om en ny och bredare lagstiftning också kan vara en framkomlig väg. SvJT 2015 s. 297 Av: LENA OLSEN Ladda ner PDF
Säkerhetsöverlåtelse — pant eller omsättningsköp? I det nyligen publicerade betänkandet SOU 2015:18, Lösöreköp och registerpant, föreslås att traditionsprincipen ska avskaffas och att borgenärsskydd ska tillerkännas en förvärvare redan vid avtal om köp av lösöre respektive en panthavare vid registrering av panträtt i lösöre, i båda fallen oavsett om det sker någon besittningsförändring av egendomen eller ej. Den mellanform mellan köp och pant som brukar betecknas säkerhetsöverlåtelse förbigås i de lämnade lagförslagen; tanken är att sådana transaktioner framöver ska kategoriseras antingen som köp eller som pant. Frågan om hur denna kategorisering ska gå till ges emellertid begränsat utrymme. I artikeln tas betänkandet i denna del som utgångspunkt för en redogörelse för hur rättsläget har utvecklats och nu ser ut i Danmark, där bedömningar och kategoriseringar av nämnda slag har genomförts (på olika sätt) under ett par århundraden. SvJT 2015 s. 313 Av: PATRIK LINDSKOUG Ladda ner PDF
Lösöreköp och registerpant I sitt betänkande Lösöreköp och registerpant (SOU 2015:18), som nyligen har överlämnats till Justitiedepartementet, föreslår Lösöreköpskommittén en generell övergång från traditionsprincipen till avtalsprincipen vid köp av lösöre. Utredningsuppdraget och frågor som aktualiseras med anledning av det uppmärksammades i ett antal artiklar i Svensk Juristtidning när arbetet inleddes (häfte 10/2013). I denna artikel ges ett sammandrag av kommitténs förslag. Författarna har varit ordförande och sekreterare i kommittén. SvJT 2015 s. 335 Av: DAG MATTSSON HENRIK MATZ Ladda ner PDF
Länkning på internet — EU-domstolen i konflikt med internationell rätt I ett antal avgöranden har EU-domstolen prövat frågan om länkar till verk som skyddas av upphovsrätt kräver medgivande av rättsinnehavaren. Genom att utveckla det helt nya rekvisitet ”ny publik” har EU-domstolen åstadkommit en begränsning av grundläggande upphovsrättslig ensamrätt i strid med Bernkonventionen och annan internationell upphovsrätt. Dessutom saknar unionen befogenheter att tolka Bernkonventionen enligt EUfördragen. Vidare saknar rekvisitet ”ny publik” allt stöd i de internationella och europeiska immaterialrättsliga regelverken. I denna artikel prövas därför huruvida EU-domstolens praxis kan anses förenlig med å ena sidan fördelningen av kompetenser mellan unionen och dess medlemsstater enligt SvJT 2015 s. 347 Av: JAN ROSÉN och CLAES GRANMAR Ladda ner PDF
Personalnotiser Nya justitieråd i Högsta förvaltningsdomstolen Regeringen har den 26 mars 2015 utnämnt Mari Andersson att vara justitieråd i Högsta förvaltningsdomstolen (2015-03-26). Mari Andersson är sedan 2013 tf. kammarrättspresident i Kammarrätten i Stockholm och hon var dessförinnan lagman i Förvaltningsrätten i Stockholm. Hon har tidigare bl.a. även arbetat i Statsrådsberedningen och Finansdepartementet och som sekreterare i Skattelagskommittén. Mari Andersson tillträder den 1 maj 2015. SvJT 2015 s. 366 Ladda ner PDF
