CARL GOOS † nel mezzo del cammin di nostra vita, att han — säkerligen utan synnerligt eftersträvande — indrogs i politiken, varmed snart nog följde mångfaldiga administrativa göromål av växlande och krävande art. SvJT 1918 s. 1 Av: Johan C. W. Thyrén.
Carl Goos †. August Herman Ferdinand var født den 3 Januar 1835 paa Øen Bornholm og var altsaa næsten 83 Aar ved sin Død. Hans Fadervar D:r med. og Overlæge i Hæren. SvJT 1918 s. 4 Av: ??
OM ÄGANDERÄTTSFÖRBEHÅLL TILL FÖREMÅL, SOM INFÖRLIVAS MED FAST EGENDOM. OM ÄGANDERÄTTSFÖRBEHÅLL TILL FÖREMÅL,SOM INFÖRLIVAS MED FAST EGENDOM. SvJT 1918 s. 5 Av: TORE ALMÉN.
Lärobok i finsk kontraktsrätt. FINSKA LÄROBÖCKER I NYA UPPLAGOR. : I. Andra,omarbetade, uppl. Helsingfors 1916. Akadem. bokhandeln.217+XXII s. Fmk. 8.50. JULIAN SERLACHIUS: Sakrätten enligt gällande finsk rätt. Tredjeuppl. Helsingfors 1916. Söderström & C:o. XIV+427 s. Fmk. SvJT 1918 s. 23 Av: WILHELM CHYDENIUS
Staten och försäkringsväsendet. om nämligen försäkringstagaren underläte att utöva sin dispositionsbefogenhet, och dels det bleve, om icke en nödvändig konsekvens, dock synnerligen plausibelt att låta fordringsrätten vara undandragen försäkringstagarens borgenärer vid utmätning och konkurs. SvJT 1918 s. 28 Av: V. Lundstedt.
Lagen om expropriation. Svensk Juristtidning 1918. 3 @@PAGEBREAK@@34 AKTUELLA SPÖRSMÅL.och att allmänna ändamåls tillgodoseende medelst expropriation härigenom väsentligt försvårats. SvJT 1918 s. 33 Av: Herman Falk.
Några siffror rörande arbets balansen i högsta domstolen. I första häftet av denna tidskrift för sistlidet år lämnades några upplysningar angående verkningarna av den nya fullföljdslagen under år 1916. SvJT 1918 s. 36 Av: Edv. Petrén.
Revisionen av den österrikiska civillagen. personrätten, hava reglerna om dödförklaring omarbetats (§ 24) och bestämmelser införts om namnskydd (§ 43). Vår tids socialpolitiska strävanden avspeglas i ett flertal stadganden på familjerättens område. SvJT 1918 s. 38 Av: Birger Ekeberg.
Ett par exekutivrättsliga erinringar. en fast egendom eller flera sådana egendomar. Särskilt är detta fallet, då fråga är om flera ideella delar av en fastighet, d. v. s. fastighetsdelar, vilka väl äro till mantal (seland, mål, snesland o. s. v. SvJT 1918 s. 42 Av: C. G. Ihrfors.
Ett spörsmål angående lagfartsstämpel. Å andra sidan innehålla akterna i detta författningsärende intet, som kunde anses innebära ett stöd för någon annan uppfattning än att här är fråga om en undantagsbestämmelse, avsedd att tillämpas allenast för det fall, att vederbörande sökande gör sin rätt härutinnan... SvJT 1918 s. 44 Av: H. Lundelius.
Prisstegringens inverkan på tjuvnadsbrotten. Ett sakförhållande, som en brottmålsdomare ej kan undgå att lägga märke till, är, i huruhög grad den allmänna prisstegringen skenbart förhöjt brottsligheten beträffande vissa brottskategorier. SvJT 1918 s. 45 Av: Nils Hellner.
Det skandinaviska lagstiftningsarbetet. äkta makars rättsförhållanden, som utarbetats på grundvalen av tidigare gemensamma överläggningar, undergå slutlig granskning och de inom de särskilda delegationerna uppsatta motiven till samma förslaggenomgås. Lagberedningen har hos K. SvJT 1918 s. 47 Av: ??
Den danske Straffelovs Revision. Arbejdet herpaa er nu atter traadtind ien ny Fase. Som det vil være mange bekendt, blev der i 1905 nedsat en stor Straffelovskommission, hvis Formand Goos var fra 1906. Kommissionenafgav i 1912 en Betænkning indeholdende et Udkast til en ny Straffelov. SvJT 1918 s. 48 Av: H. U.
Domsagornas förvaltning. utskiftning av 13 mars 1882 og en lov av 14 december 1917 om forandringer i lov om rettergangsmaaten i straffesaker av 1 juli 1887, den sidste et led i procesreformen. Videre en lov av s. d. om erhvervelse avvandfald, bergverk og anden fast eiendom og en lov av s. d. SvJT 1918 s. 49 Av: ??
Lagförslag om fri rättegång. att hovrätt vid handläggningen av dylika mål må, om det påkallas av part eller hovrätten anser det önskligt, kunna förstärkas med två av K. SvJT 1918 s. 50 Av: ??
J. O:s framställningar till K. M:t. att Vedens och Bollebygds tingslag överföras från Marks, Vedens och Bollebygdsdomsaga till Ås och Gäsene domsaga för att tillsammans med denna bilda ett tingslag med tingsställe i Borås; att sydöstra Hälsinglands domsagas nuvarande två tingslag förenas till ett med tingsställe... SvJT 1918 s. 51 Av: ??
Skånska hovrättens nya byggnad i Malmö Revision av vissa kristidsförfattningar. Sedan K. M:t d. 23 nov. SvJT 1918 s. 53 Av: ??
Styrelsen för föreningen Sveriges stadsdomare sammanträdde i Stockholm den 10 nov. 1917. Därvid behandlades först den av justitieombudsmannen väckta frågan om revision av de i nu gällande förordning angående expeditionslösen bestämda lösenbelopp. SvJT 1918 s. 54 Av: ??
Sveriges advokatsamfunds Stockholmsavdelning lagen mot oskälig hyresstegring jämte spörsmålet, huruvida och eventuellt med vilka ändringar denna lagstiftning borde prolongeras. Ämnet inleddes av herr Themptander med en utförlig redogörelse för den nu gällande hyresnämndslagstiftningen samt tillämpningen därav. Herr T. SvJT 1918 s. 55 Av: J. T.
Sveriges advokatsamfunds avdelning för Skåne och Blekinge Göteborgsavdelningen av Sveriges advokatsamfund har vid sammanträde den 7 januari 1918 sedan förutvarande styrelseledamöterna hrr Mannheimer och Almstrand undanbett sig återval, till styrelse utsett hrr Carl Palm, ordförande, Sam de Maré, vice ordförande, och... SvJT 1918 s. 56 Av: ??
Juridiska föreningen i Uppsala. NOTISER. 57 Juristföreningen i Stockholm har under 1917 sammanträtt tre gånger under våren och tre gånger under hösten. Därvid hava bl. a. förekommit följande föredrag: den 16 februari av advokaten O. SvJT 1918 s. 57 Av: ??
Dödsfall. Magnus Gundelach Bruzelius. B. föddes i Lund d. 13 jan. 1842 och blev där student 1859 samt avlade hovrättsex. d. 13 dec. 1862. Efter utnämning till v. häradsh. d. 20 dec. 1867 tjänstgjorde B. i Skånska hovrätten, där han blev fiskal d. 23 okt. 1874, assessor d. 10 aug. SvJT 1918 s. 58 Av: ??
Nedre justitierevisionen. Sven Axel Eschelsson Hagströmer; s. d. till chef för lagavdelningen byråchefen för lagärenden i departementet, häradshövdingen fil. d:r Hjalmar Victor Himmelstrand; samt d. 14 dec. SvJT 1918 s. 59 Av: ??
Krigsrätterna. Nils Ragnar von Koch, John Arthur Samuelson, Johan Samuel Ström, Sixten Hadar Ivanoff Kylander, Carl Olof Apelstam och Seth Otto Gustaf C:son Bjurner; samt d. 21 dec. 1917 till assessorer i Svea hovrätt förordnat e. o. SvJT 1918 s. 60 Av: ??
Juridiska examina h. t. 1917. Svea hovrätt: I div.: hovrättsråden D. von Heijne, G. Appelberg* och frih. A. Staël von Holstein, häradshövdingen O. D. Krook och e. o. assessorn E. Drangel. — T. f.fiskal: O. Hæggström. Notarie: H. Åström. II div.: hovrättsråden C. SvJT 1918 s. 61 Av: ??
LAGRÅDET har nedannämnda dagar 1918 avgivit utlåtanden rörande följande till lagrådetremitterade lagförslag: Jan. 14: Förslag till lag om ägogränser m. fl. Föredragande: statssekreteraren L. Rabenius.» 15: Förslag till lag om visst undantag från tillämpningen av 49 § 1 mom. SvJT 1918 s. 63 Av: ??
NYA LAGAR OCH FÖRFATTNINGAR. 64 ÖVERSIKTER. Sv. förf. saml. 1917 nr 784. K. K. d. 16 nov. 1917 ang. vad i vissa fall skall iakttagas vid utfärdande av gravationsbevis. Nr 787. K. K. d. 16 nov. 1917 om ändrad lydelse av K. K. d. 1 okt. 1915 ang. SvJT 1918 s. 64 Av: ??
OM PARTS UTSAGA SOM BEVISMEDEL I TVISTEMÅL. Svensk Juristtidning 1918. 5 @@PAGEBREAK@@66I synnerhet i de fall, då part personligen för rätten avgiver dylika utsagor, få dessa ofta en processuell betydelse, som icke väsentligen skiljer dem från bevismedlen. SvJT 1918 s. 65 Av: THORE ENGSTRÖMER.
Den primitiva familjen. SVEN LÖNBORG: Sthlm 1917. Norstedt. 40 s. Kr. 1.10. Detta arbete, utgörande nr 13 i den av prof. C. V. SvJT 1918 s. 91 Av: Birger Wedberg.
UR SVENSKA TIDSKRIFTER. Nytt juridiskt arkiv 1917 avd. II hft 2—3 innehåller: Lagstiftning om vissa inskränkningar i utlännings rättsförvärv (s. 193—261); G. Lindstedt, Lagstiftning om försäkring för olycksfall i arbete (s. SvJT 1918 s. 92 Av: ??
UR GRANNLÄNDERNAS TIDSKRIFTER. Tidskrift utgiven av Juridiska föreningen i Finland 1917 hft 6 innehåller, förutom referat av föreningens förhandlingar, ett föredrag av prof. F.W. Ekström om den nya svenska lagen om avtal (s. 325—346) samt förteckning över finskspråkig juridisk litteratur 1915. SvJT 1918 s. 93 Av: ??
Om böters förvandlingsbarhet. Svensk Juristtidning 1918. 7 @@PAGEBREAK@@98 AKTUELLA SPÖRSMÅL.melse om bötesförvandling saknas, och det är i dessa fall tvekan kan råda, om förvandling kan äga rum eller ej. SvJT 1918 s. 94 Av: ??
Den danske Aktielov. hvis der udstedes offentlig Indbydelse til Aktietegning, skal denne indeholde Stiftelsesoverenskomsten og en Del andre Oplysninger, der kan være af Interesse (§ 7). SvJT 1918 s. 102 Av: Henry Ussing
Den norske Dommerforening H. U. Juridisk prisuppgift. Juridiska fakulteten vid universitetet i Kristiania har tillsänt redaktionen följande cirkulär: »Det er paa det rene, at den romerske ret har øvet indflydelse ogsaa paa nordisk ret, men paavirkningen har... SvJT 1918 s. 105 Av: E. A.
Stävjande av spekulation i jordbruksfastigheter. dels, där så kräves genom direkta förhandlingar, söka utröna benägenheten hos vederbörande kommuner att antaga det sålunda uppgjorda förslaget samt i övrigt möjligheterna av detsammas genomförande, förutom i städer under landsrätt, jämväl och i samband med... SvJT 1918 s. 106 Av: ??
Rådhusrätterna. Erik Svanström. S. föddes i Mariestad d. 8 sept. 1870, avlade mogenhetsex. i Skara 1889 och hovrättsex. i Lund 1906. Sedan 1902 anställd å Alb. Broomés advokatbyrå i Lund, övertog han byrån 1909 och blev led. av Sveriges advokatsamf. 1911. D. 23 febr. SvJT 1918 s. 107 Av: ??
NYUTKOMNA BETÄNKANDEN M. M. Från justitiedepartementet: Förberedande utkast till strafflag. Speciella delen. I. Brott mot kroppslig okränkbarhet. Av Johan C. V. Thyrén. Lund 1917. Gleerupska univ. bokh. IV + 219 s. SvJT 1918 s. 108 Av: ??
LAGRÅDET har nedannämnda dagar år 1918 avgivit utlåtanden rörande följande till lagrådet remitterade lagförslag: Febr. 8. Förslag till lag angående åtgärder mot utbredning av könssjukdomar samt till lag om ändring i vissa delar av 14 och 18 kap. strafflagen. SvJT 1918 s. 109 Av: ??
RIKSDAGEN d. 30 januari: k. prop. nr 5 med förslag till lag om ändrad lydelse av 5 § i lagen om ersättning av allmänna medel i vissa fall för skada, som förorsakats av ämbets- eller tjänsteman (L. U. nr 1), bifallen; d. 23 februari: k. prop. SvJT 1918 s. 110 Av: B. Hj. H.
NYA LAGAR OCH FÖRFATTNINGAR. Sv. förf. saml. 1917 nr 937. K. K. d. 31 dec. 1917 ang. utlännings rätt att här i riket hålla föredrag av visst slag. Nr 950. K. K. d. 31 dec. 1917 ang. SvJT 1918 s. 111 Av: ??
BILDAR DOM ANGÅENDE KVITTNINGS INVÄNDNING RES JUDICATA? ogillats, med rättskraft avgör frågan om genfordrans icke-existens med avseende å summa concurrens, d. ä. ett belopp, som täcker huvudfordran. Problemet har även en annan sida. SvJT 1918 s. 113 Av: DOCENTEN NILS RABENIUS
KRIGEN OG DOMSTOLENE "la Grande Guerre" — som franskmændene kalder den med store forbokstaver — har hat indflydelse paa domstolenes avgjørelser i de krigførende lande. SvJT 1918 s. 128 Av: Hansson, Michael.
Læren om Aftaler ifølge Lov 8. Maj 1917. JULIUS LASSEN: Indledning til Obligationsrettens almindelige Del. København 1917. G. E. C. Gads Forlag. 238 + VIII sid. Kr. 5.40. SvJT 1918 s. 137 Av: Tore Almén
Köp av lös egendom. Professor WINROTH: Efterlämnat manuskript. Efter författarens död utgivet av KURT LAMM, docent vid Uppsala universitet. Stockholm 1917. P. A. Norstedt & Söners förlag. 349 s. Kr. 8.00. SvJT 1918 s. 139 Av: Birger Ekeberg
Är gällande rätt uttryck av vilja ? Till frågan om den objektiva rättens begrepp. AXEL HÄGERSTRÖM : Är gällande rätt uttryck av vilja? Särtryck ur Festskrift tillägnad professor Vitalis Norström. Göteborg 1916. S. 171—210. — Till frågan om den objektiva rättens begrepp. I. Viljeteorien. Uppsala 1917. Akadem. SvJT 1918 s. 142 Av: Andreas Bjerre
DANSK LITTERATUR 1917. Outsider-Litteratur — og den velmenende Autor til det omtalte Skrift har heller @@PAGEBREAK@@144 LITTERATUR.ikke undgaaet den — at de operere med og behandle retslige Begreber uden tilstrækkelige retslige Forudsætninger og bl. a. SvJT 1918 s. 143 Av: Frantz Dahl
UR GRANNLÄNDERNAS TIDSKRIFTER. Norsk Retstidende 1918 nr 1—25 innehåller förutom domsreferat bl. a.: Italienske og franske juristforeningers arbeide for fælles lovgivning (s. 48); Arne Vogt, Norsk lovgivning i 1917 (s. 81—96); Mikael H. Lie, Det individuelle dekrets retslige natur (s. SvJT 1918 s. 147 Av: ??
Hovrättsreformer på dagordningen. att hovrättsledamöternas diskussion måste uppskjutas till efter det målet föredragits och parterna avträtt, att någon ojämnhet i arbetet kommer att uppstå för ledamöterna genom bundenheten vid föredragningslistorna, och att hovrättslokalerna i regel icke särdeles väl... SvJT 1918 s. 148 Av: Johan Bååth
Dansk Lovgivning i Vinteren 1917—1918. Krigslovgivningen" skal her kun nævnes ganske enkelte Ting. Bestræbelserne for at ordne Boligforholdene er fortsat2. Gyldighedenaf Lovene om Forbud mod Nedrivning af Bygninger og om Fremleje 1 Se här nedan s. 169.2 Se http://svjt.se/svjt/1917/153 og http://svjt. SvJT 1918 s. 152 Av: Henry Ussing
Straffsystemet i de Thyrénska och Torpska strafflagsutkasten. straffen angår, råder den negativa överensstämmelsen mellan de båda utkasten, att de varken upptaga dödsstraffet eller affliktiva straff. SvJT 1918 s. 154 Av: ??
Ett försäkringsspörsmål. varje fara, för vilken det försäkrade föremålet utsättes, medan försäkringen varar, så vida icke skadan tillkommit genom försäkringstagarens vållande. SvJT 1918 s. 158 Av: Albert Kôersner
Skilsmässofrekvensen. I förra årgången av denna tidskrift publicerades några siffror, utvisande skilsmässofrekvensen under den nya äktenskapslagstiftningens första år (1916) i jämförelse med de båda näst föregående åren. SvJT 1918 s. 162 Av: B. E.
Tysk kristidslagstiftning. Det ligger i sakens natur, att den oerhörda varubristen i Tyskland måste starkt fresta till försök att kringgå de stränga bestämmelserna om ransonering och maximipris. Smyghandeln har tagit ganska oroande former. SvJT 1918 s. 163 Av: B. E.
Jurydomstolarna i Österrike återinsatta i funktion. bl. a., att då ifrågavarande nödförordning promulgerats i behörig ordning, det icke tillkommit domstolarna att pröva de politiska förutsättningarna för dess giltighet (nödvändighet, trängande behov). Förf. SvJT 1918 s. 165 Av: K. S.
»Auslandskunde». Den österrikiska ärekränkningsprocessen. I Österrike har regeringen nyligen förelagt riksrådet ett förslag till »Gesetz zur Verbesserung des Schutzesder Ehre». SvJT 1918 s. 166 Av: ??
Tingssammanträden med tremansnämnd. Den kungl. propositionen med förslag till lag om häradsrätts sammansättning vid handläggning av vissamål och ärenden m. m. (se Sv. J. T. 1917 s. 321) har av riksdagen antagits med en del mindre väsentliga jämkningar. SvJT 1918 s. 167 Av: ??
Förlusten av medborgerligt förtroende. att då borgmästartjänst i stad, i vars rådhusrätt enligt gällande bestämmelser borgmästaren är ensam lagfaren ledamot eller jämte borgmästaren endast sitter en sådan ledamot, blir ledig, med åtgärder för densammas återbesättande skall anstå, intill dess utredning... SvJT 1918 s. 168 Av: A. B.
Ifrågasatta ändringar i hovrätternas arbetsordningar m. m. I konseljen d. 10 maj 1918 upptog chefen för justitiedepartementet statsrådet Löfgren ovannämnda fråga till behandling samt anförde därvid: "I mitt yttrande till statsrådsprotokollet d. SvJT 1918 s. 169 Av: ??
»Nordisk Studenter=Juriststævne» i Köpenhamn. 170 NOTISER. Finlands deltagande i de nordiska juristmötena. I anledning av den i första häftet av denna tidskrift för i år (s. SvJT 1918 s. 170 Av: ??
Svea hovrätt med krigshovrätten. att e. o. professuren i rättshistoria skulle förvandlas till en ordinarie professur i samma ämne, vilket borde bliva obligatoriskt examensämne i juris kandidat- och rättsexamen, att e. o. SvJT 1918 s. 171 Av: ??
En domsagokalender Arvid Ulrich avsked från borgmästareämbetet från och med d. 1 juni 1918. Borgmästarämbetet i Säter uppehålles tills vidare i avbidan på utredning angående ordnande av stadens jurisdiktionsförhållanden av borgmästaren i Hedemora Gustaf Emanuel Winqvist. SvJT 1918 s. 172 Av: ??
LAGRÅDET har nedannämnda dagar år 1918 avgivit utlåtanden rörande följande till lagrådet remitterade lagförslag: Mars 28. Förslag till lag om ändrad lydelse av 5 § i lagen om straffregisterd. 17 okt. 1900. Föredragande chefen för justitiedepartementets lagavdelning dr Hj. Himmelstrand. SvJT 1918 s. 173 Av: ??
RIKSDAGEN . 6 april: väckt motion (II: 146) om skrivelse till K. M:t ang. medgivande av s. k. borgerlig begravning (L. U. nr 31), första kammaren avslog motionen, andra kammaren beslöt skrivelse till K. M:t i motionens syfte; d. SvJT 1918 s. 174 Av: B. Hj. H.
NYA LAGAR OCH FÖRFATTNINGAR. Sv. förf. saml. 1918 nr 143. K. K. d. 22 mars 1918 om ändrad lydelse a v§ 9 i förordningen d. 17 dec. 1915 om vad som bör iakttagas vid tillämpningen av vissa till krigslagstiftningen hörande bestämmelser (militär bestraffningsförordning). SvJT 1918 s. 175 Av: ??
BILDAR DOM ANGÅENDE KVITTNINGS INVÄNDNING RES JUDICATA? svensk rätt är det obestridligt, att enligt den härskande uppfattningen domen träffar ett bindande avgörande beträffande genfordran, som kvittningsvis gjorts gällande. SvJT 1918 s. 177 Av: NILS RABENIUS.
NÅGRA ANTECKNINGAR RÖRANDE STRAFF PROCESSEN VID DE TYSKA UNDERDOM STOLARNA. ackusatoriskt, men den motsatta principen, inkvisitionsförfarandet, är dock ingalunda helt åsidosatt, i det att t. ex. åtalet, en gång väckt, icke får återkallas, utan målet blir domstolens egendom, ej blott när huvudförhandling, d. v. s. SvJT 1918 s. 195 Av: NILS ANDERSSON
De ordinära devolutiva rättsmedlen i den svenska civilprocessen Svensk Juristtidning 1918, 14 @@PAGEBREAK@@210 LITTERATUR. SvJT 1918 s. 206 Av: Thore Engströmer
Livsforsikringskravets Beskyttelse mod Retsforfølgning efter dansk Ret. LITTERATUR. 211 HENRY USSING: G. E. C. Gads Forlag. København 1917. 24 s. Kr. 0.75. SvJT 1918 s. 211 Av: Gunnar Palme
NORSK LITERATUR 1916—1917. NORSK LITERATUR 1916—1917. Aarene 1916 — 1917 har i Norge ingen rik juridisk literatur atopvise. SvJT 1918 s. 212 Av: Ragnar Knoph
De nya norska avtalsoch äktenskapslagarna. avtalslagen överensstämmer till innehållet nästan fullständigt med den svenska av 1915 och den danska av 1917 (se ang. den senare http://svjt.se/svjt/1917/337). SvJT 1918 s. 215 Av: Birger Ekeberg
Hovrätt i Göteborg. Den nyligen fullbordade förflyttningen av Skånska hovrätten från Kristianstad till Malmö har väckt till nytt liv den redan tidigare diskuterade frågan om en hovrätt i Göteborg. SvJT 1918 s. 220 Av: Gösta Bäärnhielm
Den nya fattigvårdslagstiftningen. rätt till fattigvård, och lagen har i sammanhang härmed, likaledes i strid mot gällande lag, fastslagit rätten att klaga över beslut, varigenom fattigvård helt eller delvis vägrats eller som rör sättet för fattigvårds meddelande eller över beslut rörande... SvJT 1918 s. 224 Av: Ragnar v. Koch
Tyska strafflagsreformens nuvarande läge. 1 Krigsutbrottet träffade den tyska strafflagsreformen i ett ögonblick av högt spända förväntningar. Inom Reichsjustizamt förelågo nyss utarbetade kommissionsförslag, omfattande helt ny strafflag samt promulgationslag m. m. SvJT 1918 s. 226 Av: A. M.
Specialdomstolar för vissa statsförbrytelser i Finland. Under åberopande av att den under innevarande år förefallna uppresningen mot Finlands lagliga samhällsordning med avseende å det stora antal personer, vilka deltagit i densamma, påkallade en särskild lagstiftningsåtgärd, för att de skyldiga statsförbrytarna... SvJT 1918 s. 227 Av: K. S.
Sveriges advokatsamfund höll d. 8 juni 1918 årsmöte i Stockholm å förmyndarkammarens lokal i rådhuset. Till ledamöter i styrelsen utsågos hrr O. Mannheimer, ordf., Alb. Köersner, v. ordf., E. Berglund, G. Huselius, O.Hedenskog, B. E. Drakenberg och O. L. SvJT 1918 s. 228 Av: ??
Högsta domstolar i Finland. Den norske sakførerforening höll sitt femte fællesmøte i Drammen d. 1 och 2 juli 1918 under ordförandeskap av advokaten Stang Lund. Härvid antogs bl. a. en advokattaxa i kommissionsärenden (se Norsk Retstidende nr 28—29 s. 461). SvJT 1918 s. 229 Av: ??
Ny instruktion för krigsdomare, auditörer och krigsfiskaler m. m. Köpenhamns universitet. Till Jul. Lassens efterträdare som professor i Retsvidenskab vid Köpenhamns universitet har d. 3 juli 1918 utnämnts docenten Dr jur. Henry Ussing, som bekant medarbetare i Sv. J. T. SvJT 1918 s. 230 Av: ??
Rådhusrätterna. Ludvig Essén. E., som var född i Hissna, Älvsborgs län, d. 2 okt. 1847, avlade mogenhetsex. i Uppsala 1866 och hovrättsex. därst. 1871, utnämndes till vice häradshövding 1873, blev polisnotarie i Göteborg 1884, stadsnotarie därstädes s. å. SvJT 1918 s. 231 Av: ??
Juridiska examina vårterminen 1918. Gustaf Johan Bernhard Lindberg till vice krigsdomare vid den särskilda å kustflottan inrättade krigsrätten. De blandade domstolarna i Egypten. Sedan egyptiska regeringen utsett t. f. SvJT 1918 s. 232 Av: ??
NYUTKOMNA BETÄNKANDEN M. M. Från justitiedepartementet: Fastighetsregisterkommissionens meddelanden I. Exempel, k. kungörelser, cirkulär, spörsmål m. m. Sthm 1918. Palmquist. 4:o. 78 s. II. Kortfattad framställning rörande förfarandet vid uppläggande av fastighetsregister för stad m. m. SvJT 1918 s. 234 Av: ??
RIKSDAGEN den 14 maj: k. prop. nr 142 med begäran om riksdagens yttrande överförslag till förordning ang. handel med vissa begagnade föremål m. m. @@PAGEBREAK@@236 ÖVERSIKTER.(L. U. SvJT 1918 s. 235 Av: B. Hj. H.
NYA LAGAR OCH FÖRFATTNINGAR. Sv. förf. saml. nr 285. Lag d. 24 maj 1918 ang. beräknande av röstvärdet enligt kommunalförfattningarna för skattskyldig, vars beskattningsbara inkomst blivit vid bevillningstaxeringen år 1918 av viss anledning nedsatt. Nr 288. SvJT 1918 s. 239 Av: ??
IVAR AFZELIUS. NÅGRA ORD TILL HANS SJUTTIOÅRSDAG. Svensk Juristtidning 1918. @@PAGEBREAK@@242 WILHELM SJÖGREN.unga universitetsmän, som efter hand kommit att intaga en ledande ställning inom den andliga odlingen i vårt land. SvJT 1918 s. 241 Av: Wilhelm Sjögren
ÄKTENSKAPS RÄTTSVERKNINGAR ENLIGT DET NYA FÖRSLAGET TILL GIFTERMÅLSBALK. personliga rättsförhållanden. Den gällande svenska rättens stadganden i detta ämne äro ej talrika. I stort sett kan man säga, att lösningen innefattas i den allmänna satsen om mannens målsmanskap över hustrun. SvJT 1918 s. 248 Av: BIRGER EKEBERG
Skade voldt av flere. dels hvor to eller flere har voldt Skade paa Trediemands Retsgoder, dels hvor Skadelidende selv har medvirket til den Skade, som en anden har tilføjet ham. SvJT 1918 s. 275 Av: Henry Ussing
Om rekognitionsskogar och under bruk skatteköpta hemman res nullius och icke ägts av kronan. De nybyggen, som uppstodo å desamma, blevo även skatte och icke krono. Med Karl XI svänger emellertid uppfattningen; genom skogsordningen den 19 december 1683, vars ytterligt intressanta förarbeten förf. SvJT 1918 s. 280 Av: Åke Holmbäck
UR SVENSKA TIDSKRIFTER. Nytt juridiskt arkiv 1917 avd. II hft 4 innehåller: Översikt av de vid 1917 års riksdag behandlade ärenden, i vilka lagutskottet meddelat utlåtande, även som redogörelse för vissa av andra utskott behandlade lagfrågor (s. 597—847). SvJT 1918 s. 287 Av: ??
Det Thyrénska strafflagsförslaget. allmänna del, vilka han ansåg kunna lämpligen på dåvarande stadium av sitt arbete för en ny svensk strafflag kodifieras 1, har han övergått till strafflagens speciella del och i slutet av år 1917 utgivit kapitlet "Brott mot kroppslig okränkbarhet" (Förberedande... SvJT 1918 s. 288 Av: Georg Stjernstedt
Den nya vattenlagstiftningen. vattenlagen, lag om vad iakttagas skall i avseende å införande av vattenlagen samt lag om förteckning å vattendrag, där kungsådra finnes. SvJT 1918 s. 295 Av: Gärde. N.
Till frågan om av krig vållad prisstegrings egenskap av force majeure. eller eljest vid överenskommelsens avslutande insetts eller bort inses av honom, icke kunde inverka på överenskommelsens giltighet». (N. J. A. 1908 s. 221. SvJT 1918 s. 300 Av: Julius Rosén.
Om förverkande av rätt till utmål på grund av försummelse att jämlikt 31 § gruvestadgan erlägga marklösen. Svensk Juristtidning 1918. 20 @@PAGEBREAK@@306 FRÅN DET PRAKTISKA RÄTTSLIVET.dets tillkomst i 1855 års gruvestadga var disproportionen mellan en gruvas värde och lösesumman för den inom gruvan inlösta marken i regel avsevärt mindre än nu för tiden. SvJT 1918 s. 305 Av: Oscar Fåhré.
Provisoriskt avskaffande av de engelska grand juries. I England fungera som bekant Quarter Sessions och Assizes såsom domstolar i första instans för vanliga brottmål, som icke falla under den för mindre brott avsedda summariska rättsskipningen. SvJT 1918 s. 309 Av: Thore Engströmer.
Dansk Benaadningspraksis. Den danske Grundlov tillægger Kongen enubegrænset Ret til at »benaade for idømt Straf». Om Udøvelsen af denne Myndighed findes ingen Lovregler. I Formen fremtræder Benaadningen saagodt som undtagelsesfrit som en kongelig Resolution. SvJT 1918 s. 311 Av: Robert Hove.
Om behandling av benaadningssaker i Norge. Grundlovens § 20 ersaalydende: »Kongen har ret til i statsraadet at benaade forbrydere, efterat dom er falden. Forbryderen har valget, om han vil motta Kongens naade eller underkaste sig den ham tildømte straf. SvJT 1918 s. 312 Av: Adler Lie.
Det nordiska »Studenter=Juriststævnet» i Köpenhamn Julius Lassen då höll den första av sina fyra föreläsningar över den skandinaviska lagstiftningen med särskild hänsyntill avtalslagen. Den stora åhörarskaran följde med största intresse prof. SvJT 1918 s. 313 Av: Bertil Ahrnborg.
Rikets inddelingsnavn og det officielle skriftsprog i Norge Den danske Sagforerforening. Enligt den av Hovedbestyrelsens Formand, Højesteretssagfører Otto Liebe, utarbetade årsberättelsen för 1917 har arbetet med rättegångsreformens genomförande i första hand lagt beslag på föreningens krafter. SvJT 1918 s. 316 Av: E. A.
Föreningen Sveriges stadsdomare Finlands rättegångsreform. Hovrättspresidenten Karl Söderholm, Vasa, justitierådet O. Hj. SvJT 1918 s. 317 Av: ??
Minderåriga förbrytare. Städernas ansvar för magistratsledamöternas avlöning. Ängelholmsstadsfullmäktige hade i början av året begärt K. M:ts fastställelse å ett förslag till stadga för rådhusrätten och magistraten i nämnda stad, varigenom bl. a. SvJT 1918 s. 318 Av: ??
Krigsrätterna. Karl Johan Wilhelm Sjögren att fr. o. m. d. 1 sept. 1918 vara ordförande i lagberedningen, har K. M:t d. 23 aug. 1918 beviljat Sjögren avsked från justitierådsämbetet, räknat fr. o. m. d. 1 sept. 1918. Lagberedningen. K. M:t har d. 23 aug. SvJT 1918 s. 319 Av: ??
NYA LAGAR OCH FÖRFATTNINGAR. 320 NOTISER. Domsagokalendern. Ett mindre antal överblivna exemplar av den genom Sv. J. T:s försorg utgivna kalendern över rikets domsagor 1918 med åtföljande sportelstatistiska tabeller (se 3:e hft s. SvJT 1918 s. 320 Av: ??
RÄTTSFÖRVÄRV GENOM KOMMISSIONÄR Svensk Juristtidning 1918. 21 @@PAGEBREAK@@322vill hänföra den rättsverkan, varom nu är fråga, till en"fullmakt", men så, att han härleder den ur ett "samtycke",som låter sig inordna under det Stangska fullmaktsbegreppet. SvJT 1918 s. 321 Av: GÖSTA EBERSTEIN.
NÅGRA ANTECKNINGAR RÖRANDE STRAFFPROCESSEN VID DE TYSKA UNDERDOMSTOLARNA. straffbeskedet (Strafbefehl). På straffprocessens område utgör det en motsvarighet till det i civilsaker inrättade "anmaningsförfarandet"(Mahnverfahren med Zahlungsbefehl o. s. v. SvJT 1918 s. 336 Av: NILS ANDERSSON
ÄN EN GÅNG FRÅGAN OM TILLÄMPNINGS-OMRÅDET FÖR AVTALSLAGENS FÖRSTA KAPITEL. exceptio firmat regulam in casibus non e.rceptis, det är en gammal beprövad lagtolkningsregel; när formalkontrakten undantagits, så är man berättigad att fråga: är då regeln tillämplig för realkontrakten? Att, såsom EKEBERG påpekar, det i ena fallet gäller en egenskap... SvJT 1918 s. 341 Av: C. G. Björling.
Replik till föregående uppsats. exceptio firmat regulam in casibus non exceptis. Såvitt jag förstår, borde denna ståndpunkt, följdriktigt utförd, leda fram till den satsen, att realkontrakt numera äro något för den svenska rätten okänt. SvJT 1918 s. 343 Av: Birger Ekeberg.
Inledning till studiet av straffrätt. Fem föreläsningar vid Stockholms högskola. Das Schuldmoment im römischen Privatrecht (1867): "I samma mån som rättsidén växer, falla straffenbort. Användningen av straffmedel står i omvänt förhållande till rättsordningens fullkomlighet och folkets mognad. SvJT 1918 s. 344 Av: Nils Stjernberg.
Om del materiella arbetsbetinget och dess viktigaste rättsföljder med särskild hänsyn till svensk rättspraxis. arbetsavtalets definiering och därvid kommit till det resultat, att förekomsten av ett arbetsavtal i egentlig mening kräver, att en arbetsplikt — icke en upplåtelse eller en förbindelse att överlåta en rättighet — framstår såsom det väsentliga i avtalet,... SvJT 1918 s. 346 Av: Albert Kôersner.
Grunddragen av Finlands konkursrätt. Kommentar till konkursstadgan. förutsättningarna för konkurs stadgar visserligen, för det fall att gäldenär vill avträda sin egendom till konkurs, den finska konkursstadgan i § 13: "Är ansökan om egendoms avträdande av gäldenär gjord — — utsätte rätten eller dess ordförande... SvJT 1918 s. 351 Av: E. W. Molin.
NYARE LITTERATUR Allmän och blandad juridik, biografi m. m. Hit höra förutom de till red. SvJT 1918 s. 355 Av: ??
UR GRANNLÄNDERNAS TIDSKRIFTER. Tidskrift utgiven av juridiska föreningen i Finland 1918 hft 1—5 innehåller: R. Hermansson, Kyrkolagens stadgande om barns religiösa uppfostran (s. 1—6); O. Hj. Granfelt, Från diskussionen över professor J. C. W. THYRÉNS strafflagsförslag, allmänna delen (s. SvJT 1918 s. 359 Av: ??
Villkorlig dom och villkorlig frigivning i deras nya gestalt. hans utredning. Bestämmelsen har ett visst intresse även därutinnan,att den ingalunda tyder på några tendenser i svensk lagstiftning i riktning mot ett rent ackusatoriskt förfarande. Ett par andra nyheter i processuellt avseende äro även att anteckna. SvJT 1918 s. 360 Av: Algot Bagge.
Föreslagna ändringar i hovrätternas arbetssätt m. m. Svensk Juristtidning 1918. 24 @@PAGEBREAK@@370 AKTUELLA SPÖRSMÅL.ledamotsförordnande i hovrätterna. En förlängning av tiden mellan första fiskals- och första ledamotsförordnandet lärer bliva följden redan därav, att hovrätternas t. f. SvJT 1918 s. 368 Av: Gustaf Appelberg.
Domsagoreformen och de unga juristerna. stadga med vissa föreskrifter angående domsagornas förvaltning jämte en efterföljande erkännsam värdesättning av utkastet. Vad angår sättet för ordnande av de unga juristernas arbete å domarkansliet, ansåg förf. förslaget hava fattatett lyckligt grepp (s. 487). SvJT 1918 s. 376 Av: K. Schlyter.
Norsk lovgivning i 1918. statens revisionsvæsen, som i henhold til grundlovsbestemmelse av 7 december 1917, kundgjort 14 s. m., er foretat ved lov av 8 februar 1918. SvJT 1918 s. 379 Av: Edvin Alten.
De s. k. penaltyklausulerna i engelsk rätt. I en för Sveriges Advokatsamfund på sin tid utarbetad redogörelse för förslaget till avtalslag 2 tillät jag mig framhålla, att man kan ifrågasätta en inskränkning i avtalsfriheten så att säga i motsatt riktning mot bestämmelserna i 36 och 37... SvJT 1918 s. 381 Av: Albert Kôersner.
Utvidgad användning av straffbeskedet. en tredjedel av samtliga brottmål. Enligt sistnämnda lag skola nämligen även samtliga »Vergehen», vilka vare sig obligatoriskt eller fakultativ falla under Schöffengerichts domvärjo (härom nya bestämmelser), kunna göras till föremål för straffbesked, såvida... SvJT 1918 s. 383 Av: Alvar Montelius.
Tyska strafflagsreformen. Enligt meddelande sistlidne maj från Reichsjustizamt till riksdagen skulle kommissionsförslaget till ny strafflag (jfr http://svjt.se/svjt/1918/226) inom departementet då företagas till överarbetning för tillgodogörande av krigstidens erfarenheter. SvJT 1918 s. 384 Av: ??
Fransk=italiensk lagstiftning. T. E. 1 År 1916 framkastade en italiensk jurist Scialoja tanken på ett gemensamt franskt-italienskt lagstiftningsarbete på civil- och handelsrättens område, åsyftande dels större rättslikhet, dels en pånyttfödelse av den romanska rätten, vars... SvJT 1918 s. 385 Av: ??
Finlands lagstiftning 1917 Finländsk lag angående villkorlig straffdom1. Ungefär samtidigt med den svenska nya lagen om villkorlig dom publicerades i Finland en lag i samma ämne. Den finländska lagen bär tydliga spår av inflytande från den svenska lagstiftningen. SvJT 1918 s. 386 Av: ??
Straffregister i Finland. Finland har hitintills icke haft ett enligt moderna principer ordnat straffregisterväsende. SvJT 1918 s. 387 Av: ??
Finlands deltagande i det skandinaviska lagstiftningsarbetet. Einar Stenbeck, vars uppgift inom redaktionen blir att redigera rättsfallsavdelningen. Till redaktionens ombud för insamlande av rättsfall från Svea hovrätt har utsetts assessor Chr. Mörner. Ombud för Göta hovrätt är fortfarande hovrättsrådet B. SvJT 1918 s. 388 Av: ??
Norden och nationernas förbund. Tore Almén samt till ledamöter hovrättsassessorn R. Eklund, verkställande direktören i försäkringsaktiebolaget Skandia jur. och fil.kand. K. G. Herlitz och verkställande direktören i Allmänna livförsäkringsbolaget f. d. professorn fil. doktorn L. E. Phragmén. SvJT 1918 s. 389 Av: ??
Det juridiska examensväsendet i Danmark. 1 Genom en förordning av den 19 april 1918 har i Danmark införts en ny ordning för de juridiska examina. SvJT 1918 s. 390 Av: ??
Föreningen Extra lantdomare H. Munch-Petersen om behandlingen av brottmål vid underrätt enligt den nya rättegångsordningen samt andra mötesdagen av prof. J.C. W. Thyrén om sanningsbeviset vid ärekränkning. Prof. Thyréns föredrag gav anledning till en livlig diskussion, vari deltogo Nationalbankdirektør C. SvJT 1918 s. 391 Av: ??
Tingssammanträden med tremansnämnd. 392 NOTISER. Genom en d. 25 okt. 1918 utfärdad kungörelse angående tingssammanträden med tremansnämnd (Sv. förf. saml. nr 817) hava dylika sammanträden (tremansting) under nästkommande år införts i 39 tingslag, fördelade på 30 domsagor. SvJT 1918 s. 392 Av: ??
Tingslagsregleringar m. m. I anledning av framställningar av riksdagens J. O. (se Sv. J. T. 1918 s. 51) har K. M:t d. 25 okt. 1918 förordnat, att Lysings och Göstrings härad fr. o. m. d. 1 jan. SvJT 1918 s. 393 Av: ??
Nya hovrätter i Norrland och Göteborg? Tingsterminerna under 1919. I enlighet med lagen d. 7 maj 1918 om kungörande av tiden för tings början och avslutande m. m. innehöll Post- och inrikes tidningar d. 2 dec. SvJT 1918 s. 395 Av: ??
Revision av resereglementet. Utredning angående ersättning till nämndemän. vattenlagen m. m. (flottningslagstiftningen); om rätt till litterära och musikaliska verk, om rätt till verk av bildande konst och om rätt till fotografiska bilder; om fri rättegång samt om ändring i lagen om rättegångs biträde åt häktad; lagstiftning mot mutor och... SvJT 1918 s. 396 Av: ??
Juridiska fakulteten vid Stockholms högskola Viktor Almquist, ordf., hovrättsrådet Holdo Edling, riksdagsmannen Bernhard Eriksson i Grängesberg, överläkaren vid Långbro sjukhus Olof Kinberg samt direktören vid åkerbrukskolonien Hall David Lund att såsom sakkunniga biträda inom justitiedepartementet vid utarbetande av... SvJT 1918 s. 397 Av: G. E.
J. H. Deuntzer † 16 Novbr. 1918. J. H. Deuntzer † 16 Novbr. 1918. Johan Henrik Deuntzer var født i København d. 20 Maj 1845. Han blev Student 1862, deltog som Frivillig i Krigen 1364 og tog juridisk Embedseksamen 1867. SvJT 1918 s. 398 Av: ??
NYUTKOMNA BETÄNKANDEN M. M. Knut Emanuel Björn Lundvall till revisionssekreterare samt konstituerat förordnade revisionssekreteraren, hovrättsrådet i Göta hovrätt Carl Cervin att fr. o. m. d. 1 nov. 1918 tills vidare med egen rotel förestå ett revisionssekreterarämbete. SvJT 1918 s. 399 Av: ??
NYA LAGAR OCH FÖRFATTNINGAR. LAGRÅDEThar nedannämnda dag år 1918 avgivit utlåtanden rörande följande till lagrådet remitterade lagförslag: Okt. 24: Förslag till lag om ändrad lydelse av 235 § i lagen om bankrörelse d. SvJT 1918 s. 400 Av: ??
