Magistratsförvaltningens omorganisation. De inom civildepartementetsedan sommaren 1916 biträdande sakkunniga för utredning av frågan om magistratsförvaltningens ordnande i städer under landsrätt hava den 22 dec. 1917 avgivit sitt betänkande. Utom de i Sv. J. T. 1916 s. 347 nämnda sakkunniga har i utredningen deltagit borgmästaren Gunnar Fant i Nyköping, som senare tillkallats.
    De sakkunniga föreslå inrättande i landsrättsstäderna av ett kommunalt borgmästarämbete. Borgmästaren skall vara ordförande i stadens styrelse, men med betydligt mera utsträckt egen beslutanderätt än de nuvarande stadsstyrelseordförandena. På honom ankommer att utöva styrelsens inseende överden kommunala förvaltningen samt jämväl själv deltaga ut i densamma, särskilt som självskriven ledamot av drätsel kammaren, vars föredragande och verkställande ledamot han bör bliva. I regeln skall borgmästaren vara lagfaren, men med hänsyn därtill att fall kunna förekomma, då långvarig verksamhet i allmänna värv erbjuder samma säkerhet som formella juridiska meriter, hava vissa undantagsbestämmelser föreslagits. Valet av den kommunale borgmästaren skall tillgå så, att stadens röstberättigade män enligt allmän och lika rösträtt och proportionell valmetod uppsätta tre personer på förslag, bland vilka konungen utnämner en. Avlöningen åt borgmästaren föreslås till minst 6,000 kr. Befattningens innehavare skall vara avsättlig. Stadsstyrelsens övriga bisittare skola såsom nu kallas rådmän och väljas av stadsfullmäktige för en tid av fyra år.
    De sakkunnigas förslag är anpassat efter städer av olika storlek. För de minsta städerna, intill 3,000 invånare, där behov av en avlönad borgmästare icke finns, och som ej kunna bära med denna organisation förenade utgifter, föreslås en lekmannastadsstyrelse med borgmästare. För städer åter med intill 15- á 20,000 invånare föreslås utbrytning ur landsbygdens fögderiförvaltning genom inrättande av särskild magistrat, vilken bör vara överexekutor för stadens område. Denna magistrat är givetvis icke tillika rådhusrätt, då staden i judiciellt hänseende förblir under landsrätt. I sådana magistrater bör, utom den lagfarne borgmästaren, tillsättas en lagfaren rådman, vilken som magistratssekreterare skall övertaga huvudparten av de administrativa bestyren.Understundom kan det befinnas lämpligt att, då magistratssekreteraren representerar den juridiska sakkunskapen, till borgmästare utses person med andra kvalifikationer, exempelvis finansiella eller tekniska.
    De författningsändringar, som det framlagda förslaget påkallar, ha så långt som möjligt inskränkts, och i stället har huvudvikten lagts på ett för varje stad utfärdat reglemente. Det kan härigenom bli möjligt att jämka organisationen efter lokala förutsättningar och så att säga på experimentell väg pröva den nya stadsförfattningens värde.

 

    J. O:s framställningar till K. M:t. Enligt J. O:s till 1918 års riksdag avgivna ämbetsberättelse har justitieombudsmannen V. Petrén d. 31 dec. 1917

 

till K. M:t avlåtit 12 framställningar angående omreglering av domsagor, förening av tingslag eller ändrad tingsordning. Dessa framställningar gå ut på att Vedens och Bollebygds tingslag överföras från Marks, Vedens och Bollebygdsdomsaga till Ås och Gäsene domsaga för att tillsammans med denna bilda ett tingslag med tingsställe i Borås; att sydöstra Hälsinglands domsagas nuvarande två tingslag förenas till ett med tingsställe i Söderhamn; att nuvarande fyra tingslag i Medelpads östra domsaga förenas till ett med tingsställe i Sundsvall eller, därest så icke lämpligen anses kunna ske, att, med bibehållande av Indals tingslag såsom eget sådant, Njurunda, Sköns och Ljustorps tingslag förenastill ett; att i Umeå tingslag inom Västerbottens södra domsaga införes tingsordning med fem allmänna tingssammanträden om året; att Västerbottensnorra domsagas nuvarande två tingslag förenas till ett med bibehållande av de nuvarande tingsställena vid Skellefteå och i Korsjö by och med tio allmänna tingssammanträden om året, därav sju i Skellefteå och tre i Norsjö by; att Över-Luleå och Neder-Luleå tingslag i Luleå domsaga förenas till ett med tingsställe i Luleå eller Boden; att Torneå domsagas nuvarande fyra tingslag förenas till två sålunda, att Över-Torneå och Neder-Torneå tingslag erhålla tingsställe i ellerinvid Haparanda samt Korpilombolo och Pajala tingslag erhålla tingsställe i Pajalakyrkoby; att Lysings och Göstrings domsagas nuvarande två tingslag förenas till ett med tingsställe i Mjölby eller, alternativt, att i Göstrings härad måtte hållas ökat antal allmänna tingssammanträden; samt att nuvarande två tingslag i var och en av Mellersta Värends, Hallands läns norra, Gudhems och Kåkinds samt Vadsbo norra domsagor förenas till ett tingslag med tingsställen i eller vid resp. Växjö, Kungsbacka, Skövde och Mariestad.
    Härutöver har J. O. bl. a. gjort framställningar d. 31 dec. 1917 om ändring av lagen ang. förordnande av rättegångsbiträde åt häktad samt den 15 jan. 1918 om ändring i gällande hyreslagstiftning till förmån för mindre bemedlade (i fråga om rätt att erlägga hyra månadsvis); om revision av resereglementet; om gift kvinnas behörighet att vara ledamot av tryckfrihetsjury; om gemensam skandinavisk lagstiftning rörande bemanningen ombord å handelsfartyg; om ändring av förordningen ang. expeditionslösen; om ändrade bestämmelserang. utfärdande av gravations- och äganderättsbevis samt om införande av förhörsdomarinstitutionen. I sistnämnda avseende ifrågasättes att till en början inrätta förhörsdomarbefattningar i Stockholm och andra av rikets större städer.