EU som lagstiftare inom straffrätten och reglerna mot penningtvätt Denna artikel fokuserar på förändrade förutsättningar för EU-straffrättens påverkan på Sverige. Ämnet är som bekant oerhört aktuellt efter ikraftträdandet av Lissabonfördraget 1 december 2009. En av de främsta förändringarna efter Lissabon rör straffrätten där EU:s medlemsstater har överlåtit ytterligare lagstiftningsmakt och många av våra svenska regler nu antas av EU:s lagstiftare. Ett exempel är reglerna mot penningtvätt som härleds ur ett EU-direktiv som i sin tur följer internationella rekommendationer. Penningtvättsdirektivet antogs emellertid innan EU hade fått överstatlig lagstiftningsmakt på straffrättens område. En fråga detta ger upphov till är om detta är typiskt för EU eller ett udda undantag? SvJT 2011 s. 357 Av: MARIA BERGSTRÖM Ladda ner PDF
EU-medlemskapet och våra grundlagar Frågan om hur och på vilket sätt Sveriges medlemskap i EU har påverkat våra grundlagar behandlas. Fokus ligger på i vilken mån vissa grundläggande institutionella och tryckfrihetsrättsliga regelverk kan sägas ha behållit sin ställning efter inträdet i EU och vad framtiden kan ha för utmaningar för svensk grundlagsreglering på dessa områden. SvJT 2011 s. 375 Av: THOMAS BULL Ladda ner PDF
Skatteparadis och utbyte av skatteupplysningar i en globaliserad värld Skattekonkurrensen mellan stater ökar. Den avskaffade valutaregleringen och fria kapitalrörelser har medfört att motverkansåtgärder mot internationell skatteflykt har blivit allt viktigare. Vid sidan om regler i intern rätt mot skatteflykt är internationella avtal om utbyte av upplysningar särskilt betydelsefulla. Sverige har tillsammans med de övriga nordiska länderna slutit ett stort antal sådana avtal under de senaste åren. Inom EU finns sparandedirektivet som huvudsakligen innefattar en uppgiftsskyldighet om utländska personers sparande. Enligt artikelförfattaren finns det anledning att se över detta direktiv för att göra det mer effektivt. SvJT 2011 s. 382 Av: MATTIAS DAHLBERG Ladda ner PDF
Sverige, EU och den internationella privaträtten I artikeln analyseras EU-medlemskapets påverkan på den internationella privaträtten i Sverige. Inledningsvis beskrivs det EU-rättsliga regelverket på området och de planer på vidare harmonisering som finns och görs ett försök att besvara frågan om det även fortsättningsvis finns ett utrymme för en autonom svensk internationell privaträtt. Utifrån ett antal exempel analyseras därefter hur de EU-rättsliga reglerna skiljer sig från motsvarande svenska regler. Slutligen diskuteras även den påverkan som EU-fördragens bestämmelser och allmänna principer har på den internationella privaträtten. SvJT 2011 s. 388 Av: MICHAEL HELLNER Ladda ner PDF
EU:s lagstiftningsprocess och subsidiaritetsprövningen: Nya möjligheter för nationellt inflytande? Europeiska Unionens demokratiska underskott har under lång tid varit föremål för debatt och förslag på hur situationen ska kunna förbättras har presenterats. Den nuvarande strategin går ut på att stärka Europaparlamentets och de nationella parlamentens roll i EU:s lagstiftningsprocess och kan sammanfattas som ett försök till demokratisering genom parlamentarisering. SvJT 2011 s. 413 Av: ANNA JONSSON Ladda ner PDF
Arbetsrätten efter EU-inträdet Syftet med denna artikel är att ge en översikt över hur EU påverkat arbetsrätten i Sverige. Framställningen är indelad i två perioder: 1995–2004 respektive 2005–2010. Under den första perioden drevs den EUarbetsrättsliga utvecklingen framåt genom att EU antog direktiv med gemensamma minimiregler för medlemsstaterna. Under den senare perioden har denna utveckling väsentligen avstannat. Istället har utvecklingen dominerats av att nationell arbetsrättslig reglering i ökande grad satts i fråga som ett hinder för de EU:s ekonomiska friheter. SvJT 2011 s. 430 Av: JONAS MALMBERG Ladda ner PDF
Domstolar och/eller förvaltning Svenska domstolar och förvaltningsmyndigheter har traditionellt haft ett nära samband, både organisatoriskt och innehållsmässigt. Med europeiseringen har domstolarna i stället fått en tydligare roll inom kontrollmakten, som värnare av det EU-rättsliga systemet i Sverige. Denna förstärkta roll har i den senaste revisionen av regeringsformen kommit till uttryck genom att domstolarnas ställning stärkts och förtydligats. Frågan som ska diskuteras här är hur denna förändring påverkar relationen mellan domstolar och förvaltningsmyndigheter och andra statsorgan. SvJT 2011 s. 440 Av: JANE REICHEL Ladda ner PDF
Tillsyn på den europeiska finansmarknaden efter finanskrisen — några implikationer för Sverige Finanskrisen har lett till omfattande nyordning beträffande den finansiella regleringen i Europa. En av de viktigaste förändringarna är en ny tillsynsinfrastruktur, med europeiska myndigheter på finansmarknadsområdet. SvJT 2011 s. 451 Av: DANIEL STATTIN och REBECCA SÖDERSTRÖM Ladda ner PDF
Notiser Linda Hallstedt, Marianne Wasteson och Liselotte Rågmark, departementsrådet Mats Walberg samt hovrättsrådet Ulla Bergendal att vara hovrättsråd, tillika vice ordförande på avdelning, i Svea hovrätt (201103-17), rådmannen Christer Ganelind att vara hovrättsråd, tillika vice... SvJT 2011 s. 462 Ladda ner PDF
