En självständig domstolsadministration iksdagen har i juni 2018 gett regeringen tillkänna att en utredning bör se över flera frågor som rör domstolarnas oberoende. I tillkännagivandet pekas Domstolsverkets organisation, styrning och roll ut som frågor av särskild betydelse. Det anges också att alternativa organisationsformer skulle kunna övervägas. De motionsyrkanden som tillkännagivandet bygger på baseras bl.a. på tanken att domstolsadministrationen skulle kunna ledas av ett domarråd med förebild i vad som gäller i andra länder i Europa. I denna artikel presenteras en grov skiss till hur organisationsfrågan skulle kunna lösas. SvJT 2019 s. 455 Av: SVEN JOHANNISSON Ladda ner PDF
Dispens från de aktiebolagsrättsliga låneförbuden* Ett aktiebolag får inte låna ut pengar till en person som är närstående till företaget, eller till en person som ska förvärva aktier i bolaget eller överordnat bolag i samma koncern. Det finns dock möjlighet att söka dispens från de aktiebolagsrättsliga låneförbuden. I denna artikel analyseras dispensförfarandet i detalj med stöd av en kartläggning av samtliga dispensärenden under fem år. Genomgången av myndighetspraxis visar av vem dispensmöjligheten utnyttjas och under vilka förutsättningar dispens medges, men också hur låneförbudens undantag tillämpas i praktiken, särskilt undantaget för kommersiella lån. Sammantaget visar studien att dispensmöjligheten troligtvis underutnyttjas. SvJT 2019 s. 460 Av: HANNA ALMLÖF och HANNA KRISTIANSSON Ladda ner PDF
Om behörig domstol och civilrättsliga sanktioner för stridsåtgärder på arbetsmarknaden Tvisten i NJA 2015 s. 899 är, argumenterade vi i JT 2016–17 s. 906– 937, en arbetstvist. Arbetsdomstolen borde rätteligen avgjort saken, som handlade om civilrättsliga sanktioner för stridsåtgärder på arbetsmarknaden. I och med 2015 års fall står det klart att fackföreningar under vissa förutsättningar ansvarar för ren förmögenhetsskada till följd av stridsåtgärder på arbetsmarknaden som kränkt Europakonventionen. Jan Kleineman har kritiserat våra analyser och framfört bl.a. att skadeståndsprincipen contra bonos mores tillämpades i målet. Vi svarar här på dessa invändningar och framhåller möjliga vägar framåt som sammanjämkar vår och Kleinemans respektive uppfattningar. SvJT 2019 s. 482 Av: NIKLAS SELBERG och ERIK SJÖDIN Ladda ner PDF
Tillståndsförvaltningen — särskilt avseende den finansiella sektorn (Del II av II) Staten reglerar på flera sätt olika företags tillträde till marknaden. Den rättsliga terminologin är på detta område tämligen splittrad och såväl materiella som formella skillnader mellan olika förfaranden kan vara svåra att uppfatta. I artikeln görs ett försök att systematisera rättsstoffet med den finansiella sektorn som referensområde, med hänsyn till både nationell rätt och den inom området dominerande unionsrätten. — Artikeln är uppdelad i två delar. I en första del (avsnitt 1–3) behandlades den grundläggande taxonomin och de olika förfaranden som kontrollerar själva marknadstillträdet. I denna andra del (avsnitt 4–8) behandlas vissa förfaranden som aktualiseras avseende redan pågående verksamhet respektive förfaranden som kvalificerar företagen för vissa rättsliga effekter. SvJT 2019 s. 501 Av: DAN HANQVIST Ladda ner PDF
Har det skett en omsvängning eller omläggning av praxis från restriktiv till extensiv tillämpning av skiljeavtal? HD:s domar innehåller numer ofta flera generella uttalanden som inte omfattas av prejudikatverkan. I efterföljande prejudikat kan HD inta en förändrad inställning i förhållande till sådana uttalanden. Om också dessa nya uttalanden ligger vid sidan av referatfallens prejudikatverkan kan HD åter slå in på en ny väg. I denna uppsats behandlas några HD-fall som rör det legala kravet på att ett skiljeavtal ska avse ett angivet konkret rättsförhållande. Detta identifieringskrav har tidigare lett till att skiljeklausuler getts en begränsad räckvidd. I ett nyligen avgjort fall,"Belgor", ansåg HD att en skiljeklausul i ett avtal kan omfatta inte bara avtalet utan också andra anknytande rättsförhållanden. Det rör sig då om en extensiv lagtolkning. Det är osäkert om denna omläggning av praxis kommer att följas av fler förändringar. SvJT 2019 s. 534 Av: LARS HEUMAN Ladda ner PDF
Litteratur LISA FLOWER, Loyalty Work, ak. avh., Lund 2018. 282 s. Inledning Ett sätt (mycket förenklat) att beskriva brottmålsprocessen är att säga att en åklagare ställs mot en försvarare där den förra ska leda ett påstående i bevis oc... SvJT 2019 s. 553 Ladda ner PDF
Anförande av talmannen Notiser jur.dr Andreas Norlén om regeringsförhandlingarna hösten 2018 utifrån ett konstitutionellt/statsrättsligt perspektiv1 Mina damer och herrar, Juristkollegor, Det är roligt att få vara bland just juristkollegor. Regeringsbildningen som vi ska tala om i d... SvJT 2019 s. 567 Ladda ner PDF
Notiser Ole Lando (1922–2019) in memoriam Ole Lando, professor emeritus vid Copenhagen Business School, har avlidit i en ålder av 96 år. Han sörjs av sin hustru Ellen, barnen Ane, Helene, David och Henrik samt många kolleger och vänner i hela världen. ... SvJT 2019 s. 575 Ladda ner PDF
Personalnotiser Karoline Fridolf att vara hovrättsråd tillika vice ordförande på avdelning i Hovrätten över Skåne och Blekinge (2019-04-11), rådmännen Joakim Westerlund och Elisabet Rune att vara hovrättsråd i Hovrätten över Skåne och Blekinge (2019-04-11). SvJT 2019 s. 577 Ladda ner PDF
Svensk och EU-domstolens rättspraxis i internationell privat- och processrätt 2017–2018 s. 168 och N 6, låt vara till stor del i form av obiter dicta. Tvisterna, som handlade om betalning av mahr (s.k. SvJT 2019 s. 581 Av: MICHAEL BOGDAN Ladda ner PDF
Svensk rättspraxis: skadestånd utom kontraktsförhållanden 2016–2018 Svensk rättspraxis: skadestånd utom kontraktsförhållanden 2016–2018... SvJT 2019 s. 637 Av: BERTIL BENGTSSON Ladda ner PDF