Den svenska entreprenadrättens framväxt inom bygg- och anläggningssektorerna Föreningen Byggandets Kontraktskommitté (BKK) har den 9 juni 2015 beslutat inleda en revidering av aktuella Allmänna bestämmelser för byggnads-, anläggnings- och installationsentreprenader (AB 04) och Allmänna bestämmelser för totalentreprenader avseende byggnads-, anläggnings- och installationsarbeten (ABT 06). Intresset för och åberopandet av historiken kring dessa Allmänna bestämmelsers (AB) tillkomst och framväxt har under senare år ökat, såväl i domskäl hos Högsta domstolen som i juridiska artiklar samt föredrag. Den svenska entreprenadrättens ursprung och historik kan härledas till 1890-talet, då bygg- och anläggningsentreprenaderna snabbt hade vuxit som affärsmodell i samband med den s.k. andra industriella revolutionen. SvJT 2017 s. 173 Av: Jan-Erik Hagman, Lars-Otto Liman, Gunnar Lindgren och Erik Boman Ladda ner PDF
Ett förtydligande av uppsåtets nedre gräns? I artikeln diskuteras bevisning av uppsåt på gränsen mot personlig oaktsamhet, i relation till NJA 2016 s. 763 och Martin Borgekes kommentar till detta avgörande (SvJT 2017 s. 93). Författaren argumenterar för att den uppfattade sannolikheten typiskt sett är den viktigaste omständigheten vid bevisning av uppsåt, men påminner samtidigt om att uppsåt undantagsvis kan vara för handen också i sådana fall där den uppfattade sannolikheten har varit låg. SvJT 2017 s. 182 Av: Erik Svensson Ladda ner PDF
Betalningsansvar för förfarandekostnaderna vid flerpartsskiljeförfaranden Våren 2015 presenterade Skiljeförfarandeutredningen sitt betänkande ”Översyn av lagen om skiljeförfarande” (SOU 2015:37). Detta innehåller bl.a. förslag om att det ska införas bestämmelser i lagen (1999:116) om skiljeförfarande (LSF) i syfte att göra lagen mer anpassad för s.k. flerpartsskiljeförfaranden. Enligt 37 § LSF har parterna i ett skiljeförfarande ett solidariskt betalningsansvar för ersättningen till skiljenämnden (i artikeln benämnt ”förfarandekostnaderna”). Detta kan ge upphov till särskilda problem i flerpartsskiljeförfaranden. Vi anser att problemen riskerar att minska parters benägenhet att inleda sådana förfaranden och att bestämmelsen bör tas bort ur den reviderade lagen. SvJT 2017 s. 191 Av: John Neway Herrman och Rasmus Josefsson Ladda ner PDF
Den norska dommerstriden vintern 2016 Domstolarnas oberoende måste garanteras av de institutionella förutsättningarna. Den 1 december 2016 beslutade de tre Eftastaterna Island, Liechtenstein och Norge att förlänga mandatet för den norska domaren vid Eftadomstolen, Per Christiansen, för en mandatperiod på tre år, trots att det i den internationella överenskommelse som reglerar utnämningarna föreskrivs att mandatperioden ska vara sex år. Den 13 januari 2017 hävdes det tidigare utnämningsbeslutet bl.a. efter stark kritik från den norska domarkåren, norska akademiker — och en domstol i Liechtenstein. Händelseförloppet visar att vår samtids hot mot en stark och oberoende domarkår inte är begränsat till det kontinentala Europa. SvJT 2017 s. 197 Av: Magnus Schmauch Ladda ner PDF
Begreppet ”religion” i europeisk och svensk rätt Vi har alla vår egen livsåskådning, vår egen religion. Vårt handlande och levnadssätt styrs av denna privatreligion. Vi kräver ofta att andra ska respektera vår privatreligion. Men är denna liktydig med begreppet ”religion” inom juridiken, t.ex. i diskrimineringslagen? Är vi alla vår egen lagstiftare när det kommer till religion? SvJT 2017 s. 203 Av: Reinhold Fahlbeck Ladda ner PDF
Rättighetsskyddet i Högsta förvaltningsdomstolen I artikeln redogör författaren för Högsta förvaltningsdomstolens rättspraxis avseende skyddet av fri- och rättigheter från 2013 till 2016. Domstolens avgöranden när det gäller proportionalitet och legalitet lyfts fram, liksom några sakområden där rättighetsskyddet är av särskild betydelse, såsom reglerna om tvångsvård och tv- och radiolagstiftningen. SvJT 2017 s. 216 Av: Thomas Bull Ladda ner PDF
Innebär Europadomstolens dom Biao mot Danmark en förstärkning av skyddet för den personliga integriteten? I Europadomstolens avgörande Biao mot Danmark diskuteras om nationell lagstiftning som ger anhöriga till vissa danska medborgare större möjlighet än andra att beviljas uppehållstillstånd, medför sådan indirekt diskriminering som står i strid med artiklarna 8 och 14 i Europakonventionen. Den svenska staten, representerad av Justitiekanslern (JK), har i ett dispositivt tvistemål vitsordat att Europadomstolens avgörande innebär att viss behandling av personuppgifter som avser enskildas etniska tillhörighet, bör bedömas på samma sätt, alltså som indirekt diskriminerande. I denna artikel resonerar vi kring frågan om JK:s resonemang innebär att skyddet för den personliga integriteten stärks vid behandling av personuppgifter enligt polisdatalagen. SvJT 2017 s. 245 Av: Monica Nebelius och Hans-Olof Sandén Ladda ner PDF
Notiser Inbjudan till Nordiska juristmötet i Helsingfors Välkommen till Nordiska juristmötet i Helsingfors den 24 och 25 augusti 2017 med samtal och debatter i aktuella rättsfrågor. Under mötet kommer bl.a. följande ämnen diskuteras: SvJT 2017 s. 253 Ladda ner PDF
