Svensk Juristtidning 70 år. force majeure). Klart är att den ena centrala uppgiften, rättsfallsrapporteringen, inte längre fullgöres. SvJT 1986 s. 1 Av: Stig Strömholm
Ytterligare från tjänsteförslagsnämndens verksamhet 2.1 ChefsdomartjänsterDet har under en längre tid pågått en utveckling mot att tillmäta skicklighetsfaktorn avgörande betydelse vid tillsättning av chefstjänster i domstolarna. SvJT 1986 s. 4 Av: NILS O. WENTZ
Mänskliga rättigheter i Sverige Rätten till domstolsprövning Mänskliga rättigheter i SverigeRätten till domstolsprövningAv kanslirådet Intresset för mänskliga rättigheter är stort i Sverige. I första hand gäller det kanske de svåra brotten mot mänskliga rättigheter i andraländer. SvJT 1986 s. 12 Av: ROLF H. LINDHOLM
Bör tryckfrihetsprocessen reformeras? Av juris doktor Yttrandefrihetsutredningen behandlar i sitt omfattande och intressanta betänkande Värna yttrandefriheten (SOU 1983: 70) bl. a. tryckfrihetsprocessens utformning (sid. 198 ff: processuella regler). SvJT 1986 s. 23 Av: THORSTEN CARS
Aktieöverlåtelser och aktieägarens rättigheter Vem har rätt till utdelning när en aktie säljes dagen efter bolagsstämman? Vem får utöva rösträtt för en aktie som har bytt ägare en vecka före bolagsstämman? Sådana frågor var måhända inte särskilt intressanta från juridisk synpunkt förr i tiden men läget har blivit ett annat sedan vi fått rättsregler som hänför sig till aktiebolag vars aktiehantering ombesörjes genom ADB. De juridiska frågorna accentuerades under 1983 när en kraftig ökning av aktiehandeln på Stockholms fondbörs medförde att en mängd databehandlingsfel uppstod. Bland dessa fel märktes att utdelning erlades till fel mottagare. SvJT 1986 s. 29 Av: GUNNAR FLODHAMMAR
LAWSON, F.H. & MARKESINIS, B. S., Tortious liability for unintentional harm in the Common law and the Civil law Harry Lawson (1897—1983), en rättsvetenskapsman som tidigt kom att orientera sin lärargärning och sin forskning mot de historiska sammanhangen. SvJT 1986 s. 39 Av: Bill W. Dufwa
SCANDINAVIAN STUDIES IN LAW 1984. Johs. Andenæs på ett intressant och klargörande sätt rattfyllerilagstiftningen i de nordiska länderna. SvJT 1986 s. 51 Av: H. D-s
Vem bryr sig om enskilda mål? — Något om konkurrenssituationen mellan fiskala och enskilda borgenärsintressen vid verkställighet av domstolsavgöranden Vem bryr sig om enskilda mål? — Något om konkurrenssituationen mellan fiskala och enskilda borgenärsintressen vid verkställighet av domstolsavgörandenFörutom att i s. k. allmänt mål driva in skatter, böter m. m. ankommer det också på kronofogdemyndigheten (KFM) bl.a. SvJT 1986 s. 52 Av: Krister Arnström
Rättvisa underhållsbidrag — en replik Rättvisa underhållsbidrag — en replikI SvJT 1985 s. SvJT 1986 s. 54 Av: Sven Martinger
Tre resningsbeslut. § första punkten rättegångsbalken kan resning i brottmål komma i fråga, om bl. a. åklagare har gjort sig skyldig till brottsligt förfarande eller tjänsteförseelse; däremot nämns i bestämmelsen inte sådant handlande av befattningshavare inom polismyndighet. SvJT 1986 s. 56 Av: B B
Jur lic-examen återinförd Möjligheten att avlägga juris licentiat-examen har i april 1985 återinförts vid Stockholms universitet (se även nedan). SvJT 1986 s. 74 Av: Ulf Bernitz
Internationellt juristmöte i Salzburg/Waidring Den 25 januari—1 februari 1986 anordnades för tredje gången en internationell konferens i Salzburg och Waidring, Österrike. SvJT 1986 s. 75 Av: PB
Nordiska skattevetenskapliga forskningsrådet utlyser härmed forskningsanslag lediga till ansökan. Forskningsrådet är ett av de nordiska länderna bildat organ, vars uppgift är att främja nordiskt samarbete inomskatteforskningen, med inriktning särskilt på frågeställningar av gemensamt nordiskt intresse. SvJT 1986 s. 76 Av: ??
Gösta Quensel Notiser 77Thore Hall avled den 18 november 1984. Han var född den 19 oktober 1904 i Hässleholm. 1924 avlade han studentexamen och 1930 jur.kand. examen i Stockholm. Efter tingtjänstgöring i Sundsvall arbetade han som biträdande jurist vid en advokatbyrå i Stockholm. SvJT 1986 s. 77 Av: ??
Hovrätterna. Margit Kärrström att vara expert i utredningen om barnens rätt, 1 nov. 1985 förordnat hovr.ass. Bengt Sagnert att vara sekr. i utredningen om TVövervakning, 12 nov. 1985 förordnat hovr.ass. Hans Strandberg att biträda i justitiedep:t som sakk. SvJT 1986 s. 78 Av: ??
Polisväsendet. Gunnar Stegard att vara kammarrättsråd, tillika vice ordf. på avd., i kammarrätten samt 19 dec. SvJT 1986 s. 79 Av: ??
Kriminalvården. Björn Nilsson att vara krim.vårdsdir. i krim.vårdens Umeåregion samt s.d. förordnat t. f. krim.vårdsdir. Ulla-Lena Wigren att vara krim.vårdsdir. i krim.vårdens Uppsalaregion. I detta häfte (s. 1-80) har medverkat bl. a. SvJT 1986 s. 80 Av: ??
Ny kinesisk avtalslag Den 21 mars 1985 antog den Kinesiska Folkrepubliken en avtalslag tillämplig på Kinas externa handelsförbindelser.1 Lagen, som trädde ikraft den 1 juli 1985, har varit aviserad sedan en tid tillbaka och föremål för åtskillig spekulation bland initierade Kinabedömare. Den är ytterligare en höjdpunkt i ett aktivt kinesiskt lagstiftningsarbete på det utrikeshandelspolitiska planet.2 Mot bakgrund av en beskrivning av den interna kinesiska utvecklingen, förändringar i kinesisk utrikeshandel och det intensifierade lagstifningsarbetet, är syftet med denna artikel att allmänt presenteralagen och analysera några huvudpunkter. Avslutningsvis görs även några praktiska anmärkningar. SvJT 1986 s. 81 Av: HANS HENRIK LIDGARD
Om civilrättsligt skydd mot miljöskada ersättning till den som lider olägenhet av miljöfarlig verksamhet, om möjlighet för enskild att väcka talan vid domstol om förbud mot miljöfarlig verksamhet, samt om åläggande för den som utövar eller ämnar utöva sådan verksamhetatt vidtaga försiktighetsmått m. m. SvJT 1986 s. 100 Av: STAFFAN MICHELSON
BRITT PERSSON m. fl. Att skilja barn från föräldrar. Den sociala, barnpsykiatriska och rättsliga arbetsprocessen vid omhändertaganden. barnets intresse av att få skydd av samhället, å andra sidan föräldrarnas intresse av att "samhället (inte) utan bärande skäl ingriper i familjelivet och tar deras barn ifrån dem". SvJT 1986 s. 111 Av: Brita Sundberg-Weitman
RUTH LÖTMARKER och GERARD PIOUD. Svensk Fransk fackordbok för handel, ekonomi, juridik, förvaltning. le. Mer motiverat hade varit att ange när de återgivna franska verben (t. ex. de med betydelsen "förbjuda") konstrueras med prepositionen à. SvJT 1986 s. 114 Av: Anders Thunqvist
JOHS. ANDENÆS. Ordets frihet - ordets ansvar. Hugo Tiberg Oslo 1985. Fritt Ord/Gyldendal Norsk Forlag. 95 s. I denna skrift, som består av två artiklar, behandlas konflikten mellan yttrandefriheten och den enskildes rätt till skydd för sitt goda rykte och sin personliga integritet. I den första artikeln uppehåller sig förf. SvJT 1986 s. 117 Av: H. D-s
ÖRJAN TELEMAN. Bodelning efter äktenskapsskillnad. Andra uppl. Sthlm 1985. Norstedts. 324 s. I denna bok lämnas en utförlig men lättillgänglig redogörelse för giftermålsbalkens bestämmelser om bodelning efter äktenskapsskillnad, för deras tolkning och praktiska tillämpning. SvJT 1986 s. 118 Av: H. D-s
Analys av NJA 1985 s. 281 — fråga huruvida rättsvillfarelse om tullagstiftningen kan påverka ansvarsbedömningen vid tillämpning av 1 § varusmugglingslagen tingsrätten yrkade åklagaren ansvar å Ted R. jämlikt 1 § varusmugglingslagen (VSL) för varusmuggling och anförde, att R uppsåtligen utan att ge det tillkänna hos vederbörlig myndighet till riket infört och här brukat en finskregistrerad personbil utan att vara berättigad... SvJT 1986 s. 119 Av: Ragna Ferneman-Heurgren
Nedsättning kan ske enligt lagen (1927:56) om nedsättning av pengar hos myndighet när t. ex. gäldenär ej vet till vem han skall betala eller när borgenär vägrar ta emot betalning. SvJT 1986 s. 127 Av: Anders Karlström
Lagstiftningen i riksdagen hösten 1985 Offentlig rätt m. m.Riksdagen antog under hösten 1984 och våren 1985 såsom vilande förslag till ändringar i regeringsformen, riksdagsordningen och lagen om svenska kyrkan. Förslagen, som bl. a. SvJT 1986 s. 130 Av: Björn Edqvist1
Rättssystemet i Skottland High Court, lord Cooper, förklarar varför:3 No one imagines that there exists amongst English lawyers any conscious desire to interfere with Scots Law; for the first article of the English lawyers' creed is that English Law is so incomparably superior to other systems that... SvJT 1986 s. 139 Av: Lars Bennich
Skiljemän behöriga avgöra antitrustfrågor; — Mitsubishimålet avgjort av USAs Högsta Domstol I InledningI juli 1985 avkunnade USAs Högsta Domstol en dom som kommer att ha vittgående verkningar på internationella skiljeförfaranden. SvJT 1986 s. 156 Av: Sigvard Jarvin
Polisväsendet. Karl-Gunnar Ekeberg att vara exp.chef i dep:t.Dep.chefen har 20 jan. 1986 förordnat rådm Ulf Hellbacher att vara expert och hovr.ass. Per Kjellström att vara sekr. i sjölagsutredningen, 21 jan. 1986 förordnat prof. Ulf Bernitz och dir. SvJT 1986 s. 167 Av: ??
Bokföringsnämnden. Per Thorell att vara chef för bokföringsnämndens kansli. I detta häfte (s. 81—168)har medverkat bl. a.Hans Henrik Lidgard, visiting prof. SvJT 1986 s. 168 Av: ??
Sakskada eller ren förmögenhetsskada? förskingring, olovligt förfogande o dyl. Skadeståndspropositionen (prop 1972:5) innehåller ingenting som härvidlag kan tjäna till närmare ledning (bortsett från den förutnämnda allmänna definitionen "genom fysiska medel direkt tillfogad skada på... SvJT 1986 s. 169 Av: ERLAND CONRADI
Domstolarna under 1990-talet samt kammarrättsassessorn BENGT ALMEBÄCK InledningFrågan om domstolarna i framtiden har kommit att bli alltmer debatterad. Ämnet förekom på Sveriges domareförbunds årsmöte den 26 oktober 1985. SvJT 1986 s. 182 Av: KRISTER THELIN; OLOF SÖDERSTRÖM; BENGT ALMEBÄCK
Neutralitetspolitikens trovärdighet inte respektera den svenska neutraliteten.2 I så fall skulle neutralitetspolitiken ha misslyckats redan innan den satts på prov. SvJT 1986 s. 191 Av: ROLF H. LINDHOLM
ARBITRATION IN SWEDEN locale för internationella skiljeförfaranden, och svenska jurister anlitas ofta som skiljemän i sådana förfaranden. Denna utveckling har ställt allt större krav på inträngande kunskap på rättsområdet. SvJT 1986 s. 206 Av: Ulf K Nordenson
OLLE HÖGLUND. Namnlagen. Brit-Marie Ericsson, Namnlagen. Namnskick och namnrätt med lagkommentar, Liber Förlag, Stockholm 1983.2 Beträffande vissa kontroversiella problem rörande tillämpningen av den nya namnlagen se Bogdan i Advokaten 1985 s. 262-269. @@PAGEBREAK@@Anm. SvJT 1986 s. 214 Av: Michael Bogdan
Anm. av TORSTEN SETH & GUSTAV SVENSSON: Arbetstagarinflytande m.fl. till intäkt for att en tredje instans — AD — måste kunna få ogiltigförklara avtal som strider mot politiska demokratin närmast av det skälet att det vill synas "inkonsekvent om det i gällande rätt skulle saknas möjligheter att ogiltigförklara avtal" (s. SvJT 1986 s. 215 Av: Ronnie Eklund
HELMUT COING Privatrechtsgeschichte der Neuzeit (2 uppl. Göttingen 1967), ty medan Wieacker gör den historiska utvecklingen till huvudsaklig organisationsprincip, följer Coing efter några allmänna inledande kapitel en systematisk disposition, som ger plats åt "Allgemeine Lehren" (s. SvJT 1986 s. 224 Av: S.S
Träningsmatch i högsta domstolen InledningProffsboxaren Anders "Lillen" Eklund har gått en match mot den svenska rättvisan och förlorat. Men blev han inte i själva verket offer för en domarfadäs? För min del anser jag det. Och inte nog med detta. SvJT 1986 s. 225 Av: Göran Lambertz
Inskrivning av ändring i tomträttsavtal enligt 21 kap. 5 § jordabalken efter utmätningen skulle leda till att en utmätning skall hävas saknas såvitt mig är bekant i utsökningsbalken. I det nu aktuella målet lämnades anstånd med verkställighet till 1985-07-01 sedan överenskommelse om en avbetalningsplan träffats. SvJT 1986 s. 231 Av: Peter Nilsson
Något om åklagares diskretionära makt i det amerikanska rättsväsendet: En modell att komma tillrätta med besvärande målbalanser. Jag har haft förmånen att under två år studera juridik vid amerikanska universitet. Även om dessa studier huvudsakligen ägnats åt internationell rätt, är det närmast naturligt att man ändå fått en viss inblick i delar av det amerikanska rättssystemet. SvJT 1986 s. 235 Av: Håkan Berglin
Riksåklagaren den 2 juni 1986. Sökande bör vara minst doktorand (motsvarande) eller vara i början av sin karriär efter avslutade akademiska studier. SvJT 1986 s. 246 Av: ??
Kronofogdemyndigheterna Nils-Erik Andersson att inneha göromålsförordnande som rev. sekr. Hovrätterna. Regeringen har 20 mars 1986 utnämnt rådm. i Trelleborgs tr Bo Ericson att vara hovr.råd, tillika vice ordf. på avd., i hovr. över Skåne o. Blekinge. SvJT 1986 s. 247 Av: ??
36 § avtalslagen och förutsättningsläran 36 § avtalslagen och förutsättningsläran Av jur. kand. SvJT 1986 s. 249 Av: BERT LEHRBERG
Något om rättsregler kring bryggor och bojar LitteraturförteckningSOU 1977: 27 — vattenlagsutredningenProposition 1918 nr 128 — förslag till vattenlagProposition 1970: 20 B BU 1974 — byggnadslagsutredning1915 års motion i andra kammaren nr 137 — angående överarbetning och revision av vattenrätts- och... SvJT 1986 s. 262 Av: BERTIL LUNDBERG
Anm. av GERTRUD LENNANDER. Återvinning i konkurs GERTRUD LENNANDER. Återvinning i konkurs. Institutet för rättsvetenskaplig forskning. Lund 1985. Norstedts. 428 s. Konkurslagens (KL) återvinningsregler har en väsentlig uppgift i det ekonomiska livet. Betydelsen torde ha ökat på senare tid. SvJT 1986 s. 295 Av: Torkel Gregow
Att hålla kurs och fart på sjön. — Ett borttappat viktigt rättsfall. att Katelysia var betydligt större än Otello och att hon i egenskap av turbinfartyg var svårmanövrerad, att Katelysia gick i huvudleden ut från Stockholm medan Otello kom i en farled där isbrytare inte brukar bryta ränna, att Katelysia var på väg rakt fram i sin farled medan... SvJT 1986 s. 301 Av: Hugo Tiberg
Något om otillåten bevisning i den amerikanska brottmålsrättegången: En modell för kontroll av åklagares och polismäns agerande i samband med brottsutredning. I SvJT 1986 s. SvJT 1986 s. 308 Av: Håkan Berglin
Riksdagen om rättskipningens organisation motionen framfördes som stöd för yrkandet bl. a. att samma sak kan föranleda rättegång i mer än en typ av domstol, t. ex. i fråga om vårdnadstvister, skattemål, trafikmål och patentmål. SvJT 1986 s. 319 Av: Björn Edqvist
Åklagarmyndigheterna. Dag Victor att inneha ett långtidsvik. på en tjänst som dep.råd i justitiedep:t. Finansdepartementet. Dep.chefen har28 april 1986 förordnat reg.rådet Ulla Wadell att vara särskild utredare i utredningen med uppdrag att göra en översyn av reklamskattelagen. SvJT 1986 s. 323 Av: ??
Kronofogdemyndigheterna. Arne Fall att vara chefskronofogde i Sollentuna. I detta häfte (s. 249-324) har medverkat bl.a. SvJT 1986 s. 324 Av: ??
Europakonventionens krav på domstolsprövning av förvaltningsbeslut 3.1 Ringeisen- och Sramek-målenRingeisen-målet6 var det första mål i vilket domstolen slog fast att artikel 6 också kunde vara tillämplig på förvaltningsbeslut. Michael Ringeisen var en affärsman som bl. a. sysslade med fastighetsaffärer. SvJT 1986 s. 325 Av: Erik Fribergh
Det västerländska rättsarvet under österländskt inflytande: algerisk skadeståndsrätt Umma et l'Europe?"Jean-Paul Charnay* A. Inledning1. 1962 förklarades Algeriet oavhängigt och utropades till suverän stat. Frigörelsen från Frankrike fick konsekvenser inte minst i rättsligt hänseende. SvJT 1986 s. 338 Av: BILL W. DUFWA
Anm. av Claus Gulmann m.fl.: Karnovs EF-samling Gorton i Svensk Juristtidning 1984 s. 347 ff.2 Se exempelvis Grönfors, Cargo key receipt and transport documental replacement (Sjörättsföreningens i Göteborg skrifter 63) med ref. @@PAGEBREAK@@362 Anm. SvJT 1986 s. 361 Av: Lars Gorton
KARNOVS EF-SAMLING (EF-KARNOV) , 1978-84 Supplement til 1978-udgaven.Claus Gulmann, Laurids Mikaelsen, Christen Boye Jacobsen, Karsten Hagel Sørensen. København 1984. Karnovs forlag. 309 s. jämte register 30 s. SvJT 1986 s. 362 Av: Lennart Pålsson
MIKAEL HOLMSTRÖM & TOM VON SIVERS. USA:s exportkontroll: tekniken som vapen; ANDERS FARNELL, TELL HERMANSON, KENT JONSSON, INGVAR PETZÄLL, MATS RINGBORG. USA:s exportkontroll - en översikt. MIKAEL HOLMSTRÖM & TOM Von SIVERS. USA:s exportkontroll: tekniken som vapen. Ny teknik. Ingenjörsförlaget 1985. 176 s. ANDERS FARNELL, TELL HERMANSON, KENT JONSSON, INGVAR PETZÄLL, MATS RINGBORG. USA:s exportkontroll - en översikt. Industriförbundets förlag 1985. SvJT 1986 s. 363 Av: Michael Bogdan
SCANDINAVIAN STUDIES IN LAW 1984. Johs. Andenæs på ett intressant och klargörande sätt rattfyllerilagstiftningen i de nordiska länderna. SvJT 1986 s. 364 Av: H. D-s
Två rättsfall angående otjänlighetsproblematiken vid försök till brott subjektiv försökslära straffas gärningsmannen för att han för yttervärlden manifesterat sin vilja att begå ett brott. Försökshandlingen fyller endast funktionen som förmedlare av denna vilja för yttervärlden. SvJT 1986 s. 366 Av: Suzanne Wennberg
Riksdagen om rättssäkerheten I politiken — såväl i lagstiftningen och vid budgetregleringen som i andra sammanhang — används begreppet rättssäkerhet inte sällan som ett honnörsord till stöd för ett visst ställningstagande eller som argument mot en meningsmotståndares åsikt. SvJT 1986 s. 374 Av: Björn Edqvist
Sjöpanträtt i skepp — ett par tillämpningsproblem i följd av 1976 års sjölagsändringar the vessel has been arrested, such arrest leading to a forced sale. (min kurs. SvJT 1986 s. 376 Av: Christer Rune
Utmätning av fastighet när gäldenären inte har lagfart inte är lagfaren ägare men det på goda grunder kan misstänkas att han — helt eller delvis — har finansierat fastighetsinnehavet. SvJT 1986 s. 380 Av: Håkan Åkerlind
Hovrättens över Skåne och Blekinge bevisupptagning i USA i det s.k. LP-målet "synnerliga skäl" tillkommit med hänsyn till svårigheten för parterna i brottmål att inställa sig i utlandet samt vikten av att längre uppskov ej förekommer i sådana mål. SvJT 1986 s. 382 Av: Rune Lindgren
"Missförstånd på missförstånd på ..." "Ubåtsspionage" ännu en gång " prima facie framstår själva lagen som ett avsteg från folkrättsliga principer i det att den förutsätter att regeringen enligt folkrätten skulle vara behörig att förordna om åtal" i fall som enligt folkrätten inte kan medföra personligt ansvar. SvJT 1986 s. 384 Av: Dag Victor
Sakrättsligt skydd vid överlåtelse av aktier i avstämningsbolag via börsen lös sak genom en försäljningskommissionär1. SvJT 1986 s. 385 Av: Gustaf Sjöberg
Tomträttsavgälderna figur 1 nedan återges. Figure 1 8 Se not 4. @@PAGEBREAK@@388 Emellertid är värdeutvecklingen en helt annan om den i stället uttrycks per tomt, se figur 2. SvJT 1986 s. 387 Av: Ingvar Fridell
Den enfasiga juristutbildningen i Västtyskland — glimtar av en reform som redan blivit historia. ReformdiskussionPå sextio-talet pågick i Västtyskland en livlig diskussion om den traditionella tvådelade juristutbildningen. Från olika håll framfördes kritiska synpunkter mot ett system som kännetecknades av alltför hög tidsåtgång och alltför lite effektivitet. SvJT 1986 s. 390 Av: Joachim Heilmann
Stig Sandell Stig Allsing avled den 5 januari 1985. Han var född den 1 december 1903 i Kristinehamn. Efter stud.ex. i Karlstad avlade han jur.kand.ex. i Uppsala 1927. 1936 blev han kommunalborgmästare i Tranås och 1949 kommunalborgmästare i Flen. SvJT 1986 s. 397 Av: ??
Arne Gullack Tage Silverskiöld avled den 1 mars 1985. Han var född den 27 januari 1909 i Stockholm. 1932 avlade han jur.kand.ex. Efter tingstjänstgöring arbetade han som bitr.jurist vid Stockholms Intecknings Garanti AB. SvJT 1986 s. 398 Av: ??
Högsta domstolen i Finland. Lars Åhlén till generaldirektör och chef för domstolsverket. Lars Åhlén är född 1931. Efter jur.kand.examen 1960 fullgjorde han 1960—63 tingstjänstgöring vid Tveta,Vista och Mo domsaga. Han blev fiskal i Göta hovrätt 1963 och assessor där 1970. SvJT 1986 s. 399 Av: P. L-m
Justitieministeriet i Danmark. Heimo Olavi Lampi (f. 1920) har beviljats avsked med pension. Republikens president utnämnde 31.12.1985 justitierådet Veikko Matias Hämäläinen till ny president i hovrätten från 1.3.1986. Presidenten Hämäläinen är född 1926. SvJT 1986 s. 400 Av: ??
Våldtäktsbrottslighet USAGebhardt et al. (1965) diskuterar olika typer av definitioner vid sexualbrott (inte speciellt våldtäkt): en legal definition ger svårigheter att jämföra uppgifter från olika länder, en kulturell ger geografiska variationer och därtill avvägningsproblem (att bryta mot sedvänjan... SvJT 1986 s. 401 Av: Eva Johanson
GUNNAR BRAMSTÅNG: Sociallagstiftningen, åtminstone tidigare benämndes rättsenlig aga." Understrykningen av ordet åtminstone har gjorts av anmälaren. Boken avslutas med ett avsnitt om lagen om vård av missbrukare i vissa fall @@PAGEBREAK@@Anm. av Gunnar Bramstång: Sociallagstiftningen 445(LVM). SvJT 1986 s. 442 Av: Tor Sverne
Anm. av ANN HENNING. Tidsbegränsad anställning ANN HENNING. Tidsbegränsad anställning. En studie av anställningsformsregleringen och dess funktioner. Lund 1984. Juridiska föreningen i Lund 596 s. SvJT 1986 s. 445 Av: Kent Källström
Domstolarna under 1990-talet om den bara lever upp till konventionens krav. Artikeln innehåller dock också en del synpunkter som är värda att ta upp, låt vara att de redan är väl kända och har diskuterats i andra sammanhang. SvJT 1986 s. 452 Av: Henry Montgomery
Ersättning av lidande på grund av incest — en HD-dom personskada på grund av brott. Nämnden äger alltså inte tillämpa 1 kap. 3 § skadeståndslagen. (Det må anmärkas, att utredning är på gång syftande till ändring av lagen bl. a. på denna punkt. SvJT 1986 s. 453 Av: Erland Conradi
Träningsmatch i högsta domstolen, replik I en artikel i SvJT 1986 s. 225 behandlar Göran Lambertz under rubriken "Träningsmatch i högsta domstolen" rättsfallet NJA 1985 s. 788. SvJT 1986 s. 460 Av: Per Sjöblom
Lagstiftningen i riksdagen våren 1986 förvaltningslag som ersätter 1971 års förvaltningslag. Den nya förvaltningslagen överensstämmer sakligt sett i stora delar med den nuvarande lagen. SvJT 1986 s. 462 Av: ??
Tingsrätterna. Michael Koch att inneha långtidsvik. på en tjänst som dep.råd i justitiedep:t. Dep.chefen har 8 juli 1986 förordnat ass. SvJT 1986 s. 475 Av: ??
Försäkringsrätterna. Karin Lindencrona att vara lagman i lr i Kristianstads län samt s. d. utnämnt o förflyttat lagm. i lr i Värmlands län Stig Dahlbom att vara lagman i lr i Älvsborgs län. Allmänna advokatbyråerna. SvJT 1986 s. 476 Av: ??
Erstatning og udvikling Av professor dr. jur. STIG Jørgensen* Når man kommer op i årene, har man fremtiden bag sig. Man ser ikke så meget fremad, som man ser tilbage, og man har et behov for at gørestatus for at forklare eller retfærdiggøre den måde, hvorpå man harbrugt sit liv. SvJT 1986 s. 477 Av: STIG JØRGENSEN
EEC- och folkrätten ur medlemsstaternas perspektiv men deras syften och innehåll skiljer sig från andra fördrag bl. a. på så sätt att de skapat en ny rättsordning, som är självständig men integrerad med de fördragsslutande staternas nationella rättsordningar. Gemenskapsrätt, som har s. k. SvJT 1986 s. 489 Av: GÖRAN LYSÉN
Strukturer i 36 § avtalslagen oskäligt" med hänsyn till omständigheterna. Termen oskälig är sålunda det centralai 36 §. I utredningen föreslogs att i stället ordet "otillbörligt" skulle användas4 men förslaget accepterades inte. SvJT 1986 s. 526 Av: MATHIAS ANDRÉ
Anm. av STIG STRÖMHOLM. A Short History of Legal Thinking ikke, slik Strømholm hevder s. 200, en av de tre makter som, ifølge Montesquieu, skulle holde hverandre i sjakk. De tre var folket, adelen og monarken. Den lovgivende myndighet skulle være delt mellom de to først nevnte, og monarken skulle ha den utøvende myndighet. SvJT 1986 s. 549 Av: Torstein Eckhoff
Vetenskaplig standard Under en lång följd år var juridiska disputationer sällan förekommande företeelser. De avhandlingar som doktoranderna presterade var genomgående av god kvalitet. SvJT 1986 s. 552 Av: Gustaf Petrén
Kanada moderniserar sin skiljedomslagstiftning, ansluter sig till New York-konventionen och öppnar skiljedomscenter i Vancouver Kanada moderniserar sin skiljedomslagstiftning, ansluter sig till New York-konventionen och öppnar skiljedomscenter i VancouverSedan en tredagarskonferens om internationell skiljedom avhållits i Quebec i oktober 1985, inbjöd provinsen British Columbia till ett tvådagars seminarium i... SvJT 1986 s. 563 Av: Sigvard Jarvin
Ny juridisk fakultetsbyggnad i Åbo. S.S. I detta häfte (s. 477-564) har medverkat bl. a.Stig Jørgensen, professor, dr. jur. vid Aarhus universitetGöran Lysén, universitetslektor vid Uppsala universitetMathias André, professor vid Institutt for offentlig ret, OsloTorstein Eckhoff, bitr. SvJT 1986 s. 564 Av: S.S.
Det utvidgade flyktingbegreppet v prima Jacie-typ. Förföljelse definieras inte i Genevekonventionen. SvJT 1986 s. 565 Av: PETER NOBEL
Vår tids justitiekansler Reflexioner i anledning av en ny rättskällepublikation Av universitetslektorn Inledning1. SvJT 1986 s. 588 Av: BILL W. DUFWA
Det fria handredskapsfisket och 2 kap. 18 § regeringsformen dels att det är ett ianspråktagande genom"expropriation eller annat sådant förfogande", dels att fiskerättshavaren inte "tillförsäkrats ersättning för förlusten enligt de grunder som anges i lag". SvJT 1986 s. 601 Av: Lars Andersson
Neutralitetspolitikens trovärdighet — ett genmäle användning av kärnvapen i krig är olagligt av flera folkrättsliga skäl, trots att uttryckligt förbud mot kärnvapen saknas i någon konvention — i olikhet mot dum-dumkulor och gas. Här kan nämnasEberhard Mentzel, Allan Rosas, Richard Falk och Georg Schwarzenberger5. SvJT 1986 s. 611 Av: STIG GUSTAFSSON; CURT RIBERDAHL
RÄTTSSÄKERHET OCH DEMOKRATI. Torgny T. Segerstedt m. fl. Ratio, Göteborg 1985 Sverige fick fr. o. m. 1975 en ny regeringsform, 1974 års RF. Den avsedda innebörden var att i den praktiska politiken i stort sett allt skulle förbli som det var. SvJT 1986 s. 621 Av: Gustaf Petrén
REINHOLD ZIPPELIUS. Juristische Methodenlehre. SS 4. Aufl. München 1985. Verlag C.H. Beck. (JuS-Schriftenreihe). Kart., 112 s. Erlangen-professorn Reinhold Zippelius, författare bl. a. SvJT 1986 s. 623 Av: SS
England får nytt åklagarväsende InledningUnder åren 1984-85 förekom en viss diskussion om engelskt åklagarväsen i svenska facktidskrifter. Den inleddes av advokaten Peter Nobel med en artikel, där han ifrågasatte, om man inte kunde avskaffa de svenska åklagarna. SvJT 1986 s. 624 Av: Klas Lithner
Norsk lovgivning i 1985 1. Privatrett1.1 Lov 14 juni 1985 nr 61 om verdipapirhandel Forarbeider: Ot prp nr 68 (1984-85) Ikrafttredelse: 15 oktober 1985 9 Se Lord Macmillan, A Man of Law's Tale (London, 1952), s. 84-9110 Se Who's Who 1984, s. 1050. SvJT 1986 s. 631 Av: Per Erik Bergsjø
Ny tysk lag om den internationella privaträtten tendens i de många detaljlösningarna är kanske att överdriva, men förutom den väntade och nödvändiga anpassningen till den moderna familjestrukturen är det tydligt att man å ena sidan bemödat sig om att komma loss från den starka homeward trend som kännetecknade tidigare... SvJT 1986 s. 645 Av: Stig Strömholm
New lists to speed resolution of construction contract disputes K.H. DARBITRATION has considerably increased. Today it represents 30 % of new cases. Some years ago people involved in construction disputes questioned whether the procedures applied in construction arbitration could be improved. SvJT 1986 s. 646 Av: ??
Kriminologins nestor — Thorsten Sellin — nittio år den 26 okt 1986 Sellin Center for Studies in Criminology and Criminal Law. På så sätt har det för eftervärlden angivits, att det var därifrån som hans verksamhet bedrevs och spred glans över universitetet. SvJT 1986 s. 648 Av: Alvar Nelson
Kammarrätterna. Karin Hökborg att vara expert i upphovsrättsutredningen, 29 okt. 1986 förordnat rättschefen Johan Munck till ordförande i en referensgrupp för utvecklingsarbetet betr. SvJT 1986 s. 651 Av: ??
Allmänna advokatbyråerna. Anna Britta Malmström och t. f. rådm. i tr Richard Schreuder, 25 sept. 1986 utnämnt ass. i hovr. över Skåne o. Blekinge Gunnar Bergholtz att vara rådm. i Malmö tr, 31 okt. 1986 utnämnt t.f. chefsrådm. i Sthlms tr, rådm. SvJT 1986 s. 652 Av: ??
Om mänskliga rättigheter i Sverige 1. Dekalogen i Helsingforskonferensens slutakt, punkt VIII Helsingforskonferensens slutakt av den 1 augusti 19751 erkände de deltagande staterna, däribland Sverige, att det var nödvändigt för dem alla att främja de grundläggande rättigheterna. SvJT 1986 s. 653 Av: JACOB W. F. SUNDBERG
DAHL, BØRGE, Produktansvarsstudier — en artikelsamling. skadeståndsdiskussionen. Henry Ussing gjorde tidigt stora insatser på området, och dessa har av allt att döma inspirerat till efterföljd. SvJT 1986 s. 695 Av: Bill W. Dufwa
J. A. FROWEIN/W. PEUKERT. Europäische Menschenrechtskonvention, EMRK-Kommentar, J. A. FROWEIN/W. PEUKERT. Europäische Menschenrechtskonvention, EMRK-Kommentar, N. P. Engel Verlag Kehl/Strassburg/Arlington. 1985. 604 s. Europakonventionen för de mänskliga rättigheterna har alltmer kommit i blickpunkten i den politiska och juridiska debatten i Sverige. SvJT 1986 s. 700 Av: Erik Fribergh
Anm. av SÖREN JOHANSSON: Rättegången i marknadsdomstolen. SÖREN JOHANSSON, Rättegången i marknadsdomstolen. Justus förlag, Uppsala 1986. 135 s. Som nummer nio i serien "Skrifter från juridiska fakulteten i Uppsala" har Sören Johanssons bok "Rättegången i marknadsdomstolen" utkommit. SvJT 1986 s. 701 Av: Hans Eklund
Påföljd för brott. Fängelsestraffkommitténs huvudbetänkande (SOU 1986: 13-15). i motsvarande mån kommer att leda till sänkt anstaltstid. Kommittén föreslår nämligen ändrade regler för villkorlig frigivning, dvs. en övergång från halvtidsfrigivning till tvåtredjedelsfrigivning. SvJT 1986 s. 704 Av: Suzanne Wennberg
Bevisföringen i så kallade konstförfalskningsmål 2. En målning som inte är gjord av B. för den är ganska dålig. Flera av figurerna är dåligt inplacerade i bilden och figurerna är inte särskilt väl tecknade. - Målningen är levande och fin. Den är ett utomordentligt intressant verk. SvJT 1986 s. 713 Av: Elisa Steenberg
Sverige och EG — "nära, omfattande och varaktiga förbindelser"? blandad kommitté (art. 29) bestående av representanter för parterna2. Sverige-EEC-kommittén har träffats två 1 Se H. Eek. Neutralitet, neutralitetspolitik och EEC, SvJT 1971, s. 1-21 och R. H. Lindblom, Neutralitet i fredstid — Sverige och EEC. SvJT 1983, s. 114-125. SvJT 1986 s. 717 Av: Göran Lysén
Folkrätt under krig och neutralitet 726Krigs- och neutralitetsrättens regler är omfattande och i vissa fall komplicerade. SvJT 1986 s. 726 Av: Rolf H. Lindholm
Psykologen som sakkunnig i domstol det psykiska tillståndet hos en åtalad. Sådana bedömningar kan i USA utföras antingen av rättspsykologer eller av rättspsykiatrer. Utvärderingsstudier har visat att psykologernas utlåtanden kvalitetsmässigt hävdar sig väl med läkarnas. SvJT 1986 s. 728 Av: Nils Wiklund
Svensk Juristtidnings redaktion Jacob W. F. Sundberg, professor i allmän rättslära vid Stockholms universitetBill W. SvJT 1986 s. 732 Av: ??
