Är Pragreglerna förenliga med svensk skiljemannarätt? Den 14 december 2018 presenterades de så kallade Pragreglerna, vilka berör processledning och bevisanskaffning i skiljeförfaranden. Pragreglerna har tagits fram i syfte att skapa effektivare och mindre kostsamma skiljeförfaranden och ett mer civil law-präglat alternativ till de väletablerade IBA-reglerna. SvJT 2019 s. 653 Av: JAMES HOPE och NILS IVARS Ladda ner PDF
En ny grundlagsutredning Sveriges grundlagar utgör grunden för vårt samhällskontrakt. Min uppfattning är att en ny parlamentarisk grundlagsutredning ska tillsättas under denna mandatperiod. I den utredningen bör vissa befintliga bestämmelser i regeringsformen ses över. Vidare bör utredningen få i uppdrag att överväga om grundlagsskyddet i regeringsformen ska stärkas eller kompletteras samt om vissa nya rättigheter ska införas. Det handlar bland annat om att stärka individens fri- och rättigheter gentemot staten och att göra våra domstolar och grundlagar mer motståndskraftiga mot krafter som kan hota rättsstaten och demokratin. SvJT 2019 s. 671 Av: MARTA OBMINSKA Ladda ner PDF
Oklarhetsregeln och oskäliga avtalsvillkor: ny rättsutveckling för konsumentavtal EU-direktivet om oskäliga avtalsvillkor (avtalsvillkorsdirektivet) har genomgått en omfattande utveckling i EU-domstolens praxis. Detta har hittills varit föga observerat i svensk rättspraxis; ett läge som inte ter sig hållbart. På viktiga punkter behövs en omorientering. Det gäller bland annat de krav oklarhetsregeln ställer på transparenta villkor och begriplig information i konsumentavtal. Det gäller vidare den viktiga regeln att unionsrätten inte tillåter jämkning av oskäliga villkor i konsumentavtal; de ska lämnas utan avseende såsom ogiltiga. Artikeln diskuterar hur det svenska rättsläget bör ändras. SvJT 2019 s. 679 Av: ULF BERNITZ Ladda ner PDF
HD om erkännande i Sverige av utomlands genomfört arrangemang avseende surrogatmoderskap Högsta domstolen meddelade den 13 juni 2019 ett beslut1 som förmodligen kommer att ge upphov till diskussioner vilkas principiella betydelse sträcker sig utanför beslutets problemområde i snäv bemärkelse. Målet handlade om erkännande i Sverige av ett utländskt avgörande varigenom en i Sverige bosatt svensk kvinna förklarats vara moder till ett genom surrogatarrangemang i det främmande domstolslandet tillkommet barn. SvJT 2019 s. 700 Av: MICHAEL BOGDAN Ladda ner PDF
Bevisbördans placering i fordringsmål II — särskilt om förhållandet mellan den civilrättsliga regeln och föremålet för bevisbördan Författaren har i en tidigare artikel diskuterat Högsta domstolens praxis avseende bevisbördans placering i fordringsmål med utgångpunkt i rättsfallen ”Tandläkarens olycka” (NJA 2014 s. 364) och ”Terrys Restaurang” (NJA 2017 s. 1094).2 I artikeln presenteras bl.a. två alternativa tolkningar av rättsfallet ”Tandläkarens olycka”. Den 6 februari i år meddelade Högsta domstolen dom i NJA 2019 s. 23, ”Den betalande sambon”. I domskälen (se p. 13 sista meningen) uttalar Högsta domstolen att ”Tandläkarens olycka” ska förstås vila på en civilrättslig regel om särskild återkravsrätt. Nedan diskuteras dels konsekvenserna av det klargörande som Högsta domstolen gör rörande förståelsen av ”Tandläkarens olycka”, dels tillämpligheten av den princip som skapades genom samma rättsfall. SvJT 2019 s. 705 Av: ALEXANDER HARDENBERGER Ladda ner PDF
Lagstiftning i riksdagen hösten 2018 och våren 2019 I denna översikt lämnas en redogörelse för lagstiftning som har antagits av riksdagen under hösten 2018 och våren 2019. Redogörelsen gör inte anspråk på att vara fullständig, bl.a. tas lagstiftning om skatt och tull inte upp. Om inte annat sägs har lagen eller lagändringen trätt i kraft senast den 1 juli 2019. SvJT 2019 s. 721 Av: Jonas Pontén och Miriam Kantor Ladda ner PDF
Litteratur MARTIN BORGEKE, CATHARINA MÅNSSON, Studier rörande allmän straffrättspraxis m.m., Jure 2019, s. 679 SvJT 2019 s. 741 Ladda ner PDF
SvJT 2019 s. 745 rättssubjekt och dels för att benämna handlingsmönster som följer av att renskötsel är organiserad inom en siida. SvJT 2019 s. 745 Ladda ner PDF
SvJT 2019 s. 747 Katarina Påhlsson och Per Lennerbrant till nya justitieombudsmän. Katarina Påhlsson är född 1961 och arbetar sedan 2015 som hovrättslagman i Svea hovrätt. Innan dess arbetade hon som hovrättslagman i Hovrätten för Västra Sverige. SvJT 2019 s. 747 Ladda ner PDF
