”Straffmätningsvärde” och påföljdsval I NJA 2012 s. 849 använde Högsta domstolen (HD) för första gången termen straffmätningsvärde i domskälen i ett mål. Termen har därefter återkommit i flera mål, senast i domskälen i HD:s dom den 23 december 2014 i mål B 1041-14 (NJA 2014 s. 989). I allmänhet avses med straffmätningsvärde straffvärdet med avdrag enligt 29 kap. 5 och 7 §§ brottsbalken (BrB) för billighetsskäl och ungdom. I artikeln redovisas och diskuteras två olika i den juridiska litteraturen beskrivna beslutsstrukturer för påföljdsvalet varav den ena utgår från straffmätningsvärdet och den andra från straffvärdet. SvJT 2015 s. 173 Av: Dag Victor Ladda ner PDF
Fler besynnerligheter — slutreplik till Olle Abrahamsson och Henrik Jermsten Även om Olle Abrahamsson och Henrik Jermsten har tagit till sig kritiken mot deras förenklade resonemang i SvJT 2014 s. 201 om unionsrättens absoluta företräde framför svensk grundlag, har deras replik i SvJT 2015 s. 8 lämnat en del frågor öppna och väcker samtidigt en annan fråga: om det är ett problem att den politiska sfären är begränsad av fri- och rättigheterna i våra grundlagar. SvJT 2015 s. 199 Av: Magnus Schmauch Ladda ner PDF
Innehållskontroll av kommersiella meddelanden i bloggar Den förmedlande parten på en blogg är vanligtvis en fysisk person som förmedlar såväl kommersiella som icke-kommersiella meddelanden. Det kan därför finnas ett behov av att förtydliga hur innehållskontrollen avseende kommunikation i bloggar bör utföras. I denna artikel utreds och analyseras när marknadsföringslagen är tillämplig på meddelanden som förmedlas via bloggar och hur kommersiella meddelanden i bloggar bör utformas för att uppfylla lagens krav på reklamidentifiering och sändarangivelse. SvJT 2015 s. 202 Av: Sara Hovstadius Ladda ner PDF
Ihålig kritik Professor Joakim Nergelius uppskattar glädjande nog min artikel om domstolarna och demokratin, men landar i övergripande invändningar om att jag på bristande underlag ger uttryck för ”motvilja, både i princip och i praktiken, mot ökad maktdelning och kanske även mot själva maktdelningsbegreppet” samt att artikeln trots mina ”höga ambitioner” tyvärr slutar med ”något av ett jaså. SvJT 2015 s. 218 Av: Carl Josefsson Ladda ner PDF
Sant och falskt om förvärv av egna aktier — rättspolitiska motiv och problem I dagarna är det 15 år sedan lagstiftaren öppnade upp för publika aktiebolag att förvärva egna aktier, något som tidigare varit förbjudet i över hundra år. Men hur starka var egentligen skälen för att tillåta publika bolag att förvärva egna aktier? Och till vilken risk? I artikeln förs en rättspolitisk diskussion om motiven till införandet av förvärv av egna aktier. Dessutom redovisas vad som inte analyserats i utredningen till införandet av förvärv av egna aktier. Slutligen ges ett förslag till hur regleringen bör utformas för att säkerställa förtroendet för värdepappersmarknaden. SvJT 2015 s. 221 Av: Oscar Nilsson Ladda ner PDF
Offentlighetsprincipen och det internationella samarbetet Internationellt samarbete och internationellt informationsutbyte ökar på de flesta av samhällets områden. Utrikessekretessen utvidgades nyligen till förmån för vad som brukar kallas ursprungsinnehavarens vetorätt. Det betyder att internationella samarbetspartners, inte svenska myndigheter, i praktiken avgör vad som ska hållas hemligt och inte. Det sannolika resultatet blir att graden av sekretess kommer att öka. Samtidigt värnar Sverige av hävd medborgerlig insyn i såväl nationella som internationella angelägenheter. Hur går detta ihop? SvJT 2015 s. 239 Av: Inger Österdahl Ladda ner PDF
Högsta domstolens intåg i entreprenadrättens slutna rum Högsta domstolens (HD) tolkning av bygg- och anläggningsbranschens standardavtal AB 04 har kommit att skaka om branschen. Hur kan HD:s tolkningsmetod sammanfattas och hur skiljer sig tolkningsmetoden från den metod som traditionellt har gällt vid tolkning av kommersiella entreprenadavtal? Vilka ytterligare bestämmelser i AB 04 kan komma att bli föremål för ”omtolkning” framöver? Dessa och närliggande frågor undersöks i förevarande artikel, som i viss mån är en uppföljning och utveckling av artikeln ”Tolkning av entreprenadavtal — det köprättsliga kontrollansvaret möter hindersbestämmelserna i AB 04”2. SvJT 2015 s. 258 Av: Anders Ingvarson och Marcus Utterström Ladda ner PDF
Personalnotiser Ny generaldirektör för Rättsmedicinalverket Regeringen har den 26 februari 2015 anställt Monica Rodrigo att vara generaldirektör och chef för Rättsmedicinalverket. Monica Rodrigo har varit expeditions- och rättschef i Arbetsmarknadsdepartementet sedan 2011. Hon var chefsjurist vid Rikspolisstyrelsen under 2010 och chefsjurist vid Ekobrottsmyndigheten 2005–2010. Monica Rodrigo har också arbetat som bolagsjurist vid Stockholmsbörsen och arbetat vid Finansdepartementet. SvJT 2015 s. 279 Ladda ner PDF
