Om ex gratia-ersättning Uppsatsen behandlar ett föga uppmärksammat inslag i ersättningsrätten: regeringens möjlighet att besluta om s.k. ex gratia-ersättning till enskilda, när inte staten svarar för en skada enligt gällande rätt. Ibland utgår sådan kompensation på grund av ändrade värderingar sedan en lagstiftning tilllämpats, t.ex. när ersättning utgick till tvångssteriliserade; men oftare betalas den på grund av omständigheter i det särskilda fallet, såsom när lagen ändrats efter det att en myndighet orsakat skadan eller när annars staten varit inblandad i ett händelseförlopp utan att det finns grund för skadeståndsskyldighet. SvJT 2009 s. 325 Av: BERTIL BENGTSSON Ladda ner PDF
Det historiska argumentet i senmodern rättslig diskurs Också rättsvetenskapen har blivit konkurrensutsatt. Dagens rättsvetenskap präglas av både dialog och mångfald. Dekonstruktionen av modernitetens dominerande skolor har gett plats för både kritiska och idealiserande skolor. Ett exempel utgör det historiska argumentet, som blivit en viktig rättshistorisk diskurs både på det nordiska och på det internationella planet. Den historiska argumentationen har samtidigt blivit en del av en konstruktion av en mera övergripande senmodern rättskulturell syntes. SvJT 2009 s. 340 Av: KJELL Å MODÉER Ladda ner PDF
Frivillig samverkan i straffprocessen Bristen på information är inte bara en anledning till frikännande dom utan också en delförklaring till att svåra brott inte upptäcks förrän efteråt då skadan redan är skedd. Även med de alltmer utökade befogenheter som myndigheterna har för att förhindra och lagföra brott kvarstår faktum att muntliga uppgifter från någon som är inblandad i situationen kan ha stor betydelse i båda dessa hänseenden. Med beaktande av parts rättigheter och kravet på säker information finns det goda skäl att ge sådana personer rättsliga fördelar genom plea agreements, som t.ex. åtalsunderlåtelse eller påföljdsreduktion. SvJT 2009 s. 353 Av: ULF LUNDQVIST Ladda ner PDF
Förtroendet för domstolarna Ombedd att kommentera förtroendeutredningens förslag ”Ökat förtroende för domstolarna (SOU 2008:106) hamnade jag i beråd. Hur gör man när man tycker att betänkandet i allt väsentligt är bra, uppslagsrikt och välskrivet. Det fick bli lite strödda reflektioner grundade på sådant som jag stött på och funderat över. SvJT 2009 s. 377 Av: LARS-GÖRAN ENGSTRÖM Ladda ner PDF
Grundlagsutredningen, domstolarna och normkontrollen I betänkandet En reformerad grundlag (SOU 2008:125) presenterar Grundlagsutredningen en rad förslag till förändringar framför allt i regeringsformen. I artikeln behandlas särskilt de delar av förslagen som rör domstolarna och frågor om normkontroll. SvJT 2009 s. 382 Av: Anders Eka Ladda ner PDF
Från lagstiftningsarbetet- Lagstiftning i riksdagen hösten 2008 I denna översikt lämnas en redogörelse för lagstiftningsfrågor som har behandlats av riksdagen under hösten 2008. Redogörelsen gör inte anspråk på att vara fullständig. Lagstiftning om skatt och tull har förbigåtts. Om inte annat sägs har lagen eller lagändringen trätt i kraft den 1 januari 2009. Hänvisningarna till Svensk författningssamling (SFS) avser samlingen för 2008 när inte annat anges. SvJT 2009 s. 396 Av: Lars Haglind och Monica Hall Ladda ner PDF
Ny juridisk litteratur Knut Bergo Börs- og verdipapirrett (Cappelen, 2008, 357 s.). I boken ger författaren en introduktion till översikt över den norska börs- och värdepappersrätten. Betalningsansvar vid obehöriga transaktioner (Ds 2008:86). SvJT 2009 s. 404 Av: Kimmo Nuotio Ladda ner PDF
Notiser Gunnar Lagergren föddes den 23 augusti 1912 och växte upp i Gävle och på Djursholm. Han blev student på reallinjen 1931, inledde sina akademiska studier vid Stockholms högskola med en fil. kand. i filosofi, matematik och nationalekonomi men sadlade om till juridik, tog jur. kand.-examen på kort tid och fortsatte på vad som då var den juridiska kungsvägen: SvJT 2009 s. 416 Ladda ner PDF