Informationsmässig likabehandling enligt aktiebolagslagen Enligt EU:s marknadsmissbruksförordning (MAR) ska noterade bolag offentliggöra insiderinformation så att allmänheten får tillgång till samma information samtidigt. I bolagsstyrningsdebatten har emellertid en annan fråga avseende bolagens informationsgivning kommit att aktualiseras — huruvida informationsutbyte med vissa utvalda aktieägare strider mot aktiebolagslagen. I denna artikel analyseras i vilken utsträckning sådan selektiv informationsgivning strider mot det aktiebolagsrättsliga kravet på likabehandling. SvJT 2021 s. 1 Av: ERIK LIDMAN Ladda ner PDF
Bristande rättsliga kunskaper som hinder för prejudikatinstansernas samverkande rättsbildning i belysning av presumtionsläran En del rättsfrågor kan vara så komplicerade och omfattande att prejudikatinstanserna ännu inte fått ett tillräckligt gott underlag för att anta generella rättsgrundaster med en stor rättvidd. Bristande rättsliga kunskaper kan utgöra ett skäl att iaktta försiktighet vid rättsbildningen i syfte att undvika misstag. Ett sätt att undvika misstag kan vara att begränsa prejudikaten till kasuistiska ställningstaganden som gör det möjligt att framdeles bygga upp en systematik genom flera specifika prejudikat. Det finns en del övergripande frågor som uppkommer inför såväl HD som HFD och som kräver en rättsvetenskaplig systematisk bearbetning. Det finns en risk för att sådana frågor inte alltid identifieras av prejudikatinstanserna och att tidigare meddelade domar från de båda instanserna inte analyseras i syfte att skapa en samordnad rättsbildning. Om ett rättsområde endast delvis är obearbetat utgör detta inte hinder för att utforma generella rättsgrundsatser som avser övriga klarlagda delar av samma rättsområde. Förekomsten av en del misslyckade presumtionskonstruktioner bör inte sätt stopp för en fortsatt utveckling och användning av ett antal välbeskrivna konstruktioner som fyller en god funktion. SvJT 2021 s. 18 Av: LARS HEUMAN Ladda ner PDF
Avtalsbrott och skadestånd — skuldprincipen i svensk avtalsrätt Sedan länge är skuldprincipen den rådande huvudregeln i svensk rätt i fråga om skadestånd till följd av avtalsbrott. Detta innebär att svensk avtalsrätt bygger på ett oaktsamhetskrav. Det skriver författarna i denna replik till SvJT 2021 s. 48 Av: JOHAN ADESTAM och NIKLAS ARVIDSSON1 Ladda ner PDF
Standardavtalen NL 17, NLM 19 och NLS 19 — vilka är de viktigaste nyheterna och skillnaderna? För ett tag sedan genomförde Teknikföretagen tillsammans med dess systerorganisationer inom teknikindustrin i övriga nordiska länder en revision av NL-kontrakten. Revisionen har resulterat i nya versioner av standardavtalen NL, NLM och NLS2. De tre standardavtalen publicerades under SvJT 2021 s. 61 Av: CHRISTIAN HYBBINETTE och MICHAEL NEVINSON Ladda ner PDF
Litteratur HANS EKLUND& ANNA-SARA LIND (red.), Vänbok till Sverker Scheutz — Om rätt och att undervisa rätt, Iustus, 2020, 632 s. För mig har juristutbildningen alltid varit något av en hantverksutbildning. Det är också en av våra äldsta universi... SvJT 2021 s. 69 Ladda ner PDF
SvJT 2021 s. 71 Mänskliga rättigheter i europeisk praxis är Sveriges tegelsten om Europakonventionen så är Matti Pellonpää mannen bakom Finlands tegelsten, Euroopan... SvJT 2021 s. 71 Ladda ner PDF
SvJT 2021 s. 73 Inledning För 75 år sedan, den 25 januari 1946, inträffade vad som betecknats som en skamfläck i svensk utrikespolitik och diplomatisk historia. Beslutet om utlämning av baltiska flyktingar till Sovjetunionen var förhastat. SvJT 2021 s. 73 Ladda ner PDF
SvJT 2021 s. 81 Ylva Norling Jönsson att vara president i Hovrätten över Skåne och Blekinge. Ylva Norling Jönsson är sedan 2009 lagman i Helsingborgs tingsrätt. Dessförinnan var hon chefsrådman i Malmö tingsrätt. SvJT 2021 s. 81 Av: Elin Tysklind Ladda ner PDF