Underhållsfrågor och internationell privaträtt Internationellrättsliga frågor angående familjerättsligt underhåll är ett stort och problemfyllt område med avsevärd praktisk betydelse. De har också blivit föremål för relativt stor uppmärksamhet i litteraturen. Det är inte min avsikt att här ta upp alla till ämnet hörande frågor. SvJT 1993 s. 613 Av: Lennart Pålsson Ladda ner PDF
Exekution i Frankrike I en uppsats i Svensk Juristtidning (SvJT 1979 s. 696–711) har jag tidigare lämnat en redogörelse för hur den exekutiva verksamheten i Frankrike är organiserad. Härefter har flera förändringar skett både vad gäller tillämplig lagstiftning och verksamhetens bedrivande i övrigt. SvJT 1993 s. 634 Av: Nicola Hesslén Ladda ner PDF
Erkännande av stater En ny doktrin? I folkrätten uppställs tre kriterier som måste vara uppfyllda för att en stat skall anses ha uppkommit: ett folk, ett territorium samt en regering som förmår utöva kontroll över territoriet. På senare tid har också andra förutsättningar nämnts: garantier för nationella minoriteter och respekt för de mänskliga rättigheterna m. m. SvJT 1993 s. 655 Av: Rolf H. Lindholm Ladda ner PDF
Något om domstolskontrollen över kommunalförvaltningen Domstolskontrollen över förvaltningen är en klassisk rättspolitisk fråga som behandlats åtskilliga gånger i både svensk och utländsk litteratur. Frågan tycks i första hand ha intresserat förvaltningsrättare och frågeställningarna synes därför för det mesta ha behandlats i den förvaltningsrättsliga litteraturen. SvJT 1993 s. 662 Av: Curt Riberdahl Ladda ner PDF
JOHANNA SCHIRATZKI, Muslimsk familjerätt, Lagar, seder och attityder. Norstedts Juridik, Stockholm 1993. 128 s. I Sverige lever idag cirka 150 000 muslimer, nästan alla med utländsk bakgrund. Åtskilliga av dessa har blivit svenska medborgare, dock utan att ha förlorat sina religiösa och kulturella rötter. Den muslimska minoritetens familjerättsliga förhållanden ställer ofta svenska domstolar inför säregna problem, alltifrån frågan om erkännande i Sverige av skilsmässor genomförda genom mannes förskjutande av kvinnan (se t. ex. NJA 1989 s. 95) till effekterna av barnbortrövande (se t. ex. NJA 1992 s. 93) och krav på utbetalning av brudpenning (se t. ex. Hovrätten över Skåne och Blekinge den 4 mars 1993, DT 4093, målnr 137-92). SvJT 1993 s. 677 Av: Michael Bogdan Ladda ner PDF
PER AHLIN: Folkrätten och svensk säkerhetspolitik, akademisk avhandling. Juristförlaget, Stockholm 1993. 389 s. Det är tur att vi har svenska språket: hade svenska akademiker disputerat på avhandlingar på främmande språk (som intill 70-talet var en regel inom ämnet folkrätt) hade vi varit ännu mer utskämda i världen. Vi har redan problem med vår folkrättsliga trovärdighet, med tusentals fall vid Europeiska Domstolen för Mänskliga Rättigheter och icke heller lyckades vi komma in i FNs Säkerhetsråd, även det mycket på grund av alla våra problem med mänskliga rättigheter. SvJT 1993 s. 678 Av: Ingrid Detter Ladda ner PDF
Prästers tystnadsplikt I en mordrättegång i Svea hovrätt hördes — på begäran av den åtalade — en präst som vittne angående vad den åtalade hade berättat för honom vid själavårdande samtal i häktet. Den åtalade ansåg att vittnesmålet var till hans fördel och löste prästen från tystnadsplikten. Prästen förklarade då att han var villig att vittna och gjorde så. För detta har både prästen och de hovrättsdomare som tillät vittnesmålet fått sig en skrapa av JO. SvJT 1993 s. 681 Av: Birgitta BLom Ladda ner PDF
Vad är allvarligt, JO? Särskilt för domare är det besvärande att få kritik av JO. När JO säger att felet är allvarligt kan det uppfattas som ett ifrågasättande av den felandes omdöme och yrkesskicklighet i vidare mening. Det är därför viktigt att JO:s ställningstaganden är balanserade, juridiskt korrekta och inte minst begripliga. Chefs-JO Claes Eklundhs kritik mot Svea hovrätt i det i Birgitta Bloms artikel relaterade fallet om prästen som bröt mot tystnadsplikten väcker mot denna bakgrund en del frågor. SvJT 1993 s. 683 Av: Rolf Holmquist Ladda ner PDF
”Tillståndet att tala” — om själasörjarens tystnadsplikt och dess utsträckning. Föreliggande artikel innebär inget avvikande från den på lagstiftning och praxis vilande stränga uppfattningen om biktsigillets helgd mot varje utomståendes krav på att få tillgång till vad som avhandlats mellan biktfader och biktbarn. Den vill blott, särskilt mot vad som på senaste tid framkommit i denna fråga, försvara ”licentia loquendi”, ett inom den traditionella biktteologien gängse begrepp, innebärande prästens rätt att tala med andra med den biktandes eller rådsökandes medgivande och på dennes uppdrag. SvJT 1993 s. 685 Av: Tom G. A. Hardt Ladda ner PDF
Från lagstiftningsarbetet I denna översikt lämnas en redogörelse för lagstiftningsfrågor som har behandlats av riksdagen våren 1993. När det gäller sådan lagstiftning som är en följd av Sveriges åtaganden enligt avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES-avtalet) kommer den — såsom förutskickades i föregående översikt — att redovisas i en separat översikt i samband med att avtalet och den ifrågavarande lagstiftningen träder i kraft. SvJT 1993 s. 691 Av: Karin Lindell Ladda ner PDF
Det 33:e nordiska juristmötet I slutet av det 32:a nordiska juristmötet i Reykjavík bjöd den danska lokalstyrelsen till möte 1993. Det 33:e juristmötet ägde därför rum i Köpenhamn och gick av stapeln den 18–20 augusti 1993. Omkring 1 300 deltagare och ledsagare från de fem nordiska länderna deltog. Dagen för mötets öppnande sammanträdde den gemensamma nordiska styrelsen för juristmötet varvid behandlades bland annat förvaltningen under åren 1990–1992 av Gunnar Swensons fond för De Nordiska Juristmötena. SvJT 1993 s. 703 Av: Erik Brattgård Ladda ner PDF
Personalnotiser Ove Bring har utnämnts till professor i folkrätt vid Uppsala universitet. Ove Bring tog jur. kand.-examen vid Stockholms universitet 1968. Efter tingstjänstgöring 1969– 1971 tjänstgjorde han vid Stockholms universitet bl. a. som forskningsassistent. SvJT 1993 s. 706 Ladda ner PDF
