Svensk Juristtidning och nordiskt juridiskt samarbete I en serie artiklar under jubileumsåret 2016 skriver medlemmar ur Svensk Juristtidnings redaktion om äldre artiklar eller debatter i Svensk Juristtidning och deras betydelse för utvecklingen. I den första av dessa artiklar behandlas frågan om nordiskt juridiskt samarbete. Med utgångspunkt i bl.a. en artikel från 1939 av Birger Ekeberg och en annan av Carl Lidbom från 1973 beskrivs hur synen på nordiskt samarbete har förändrats genom åren. Vidare behandlas några artiklar från 2000-talet om hur samarbetet påverkades av de nordiska ländernas ändrade relationer till EU och EES. Slutligen tecknas en bild av hur det nordiska samarbetet på juridikens område ser ut i dag. SvJT 2016 s. 1 Av: Johan Danelius Ladda ner PDF
Att bedöma personer med kriminell belastning* Tidigare kriminell belastning kan påverka domstolarnas bedömningar av en uppgiftslämnares trovärdighet och den tilltalades skuld samt den eventuella påföljdsbestämningen. I artikeln – som baseras på en genomgång av rättsfall och en enkätundersökning bland domare – utreder författarna i vilken mån tidigare kriminell belastning har betydelse vid prövningarna av trovärdighetsfrågan och skuldfrågan. SvJT 2016 s. 15 Av: My Pettersson m.fl. Ladda ner PDF
Folkrättsligt ansvar och svenska väpnade styrkors utövande av våld och tvång: vad innebär den svenska Irakinsatsen?∗ I multinationella militära insatser ledda av en internationell organisation väcks frågor om truppernas handlande ska tillskrivas den truppbidragande staten eller organisationen. Då den operationella ledningen över trupperna ofta överförs till den internationella organisationen föreligger en presumtion för det senare alternativet. Ett eventuellt folkrättsligt ansvar aktualiseras om truppernas handlande, eller underlåtelse att handla, skulle strida mot en folkrättslig regel bindande för den stat eller organisation som handlingen kan hänföras till. Det väcker i sin tur frågor om vilka folkrättsliga normer som är tillämpliga på truppernas uppträdande då internationella organisationer inte är bundna av folkrättens regler i samma utsträckning som stater. I Irakinsatsen står den svenska truppen för första gången under svensk ledning. Vad innebär det i förhållande till frågan om folkrättsligt ansvar samt tillämpligheten av Sveriges folkrättsliga åtaganden i en extraterritoriell kontext? SvJT 2016 s. 38 Av: Ola Engdahl Ladda ner PDF
Kronofogdekostnader i nytt förenklat tvistemål En ansökan om betalningsföreläggande avvisas eller avskrivs för att gäldenären inte kan delges. Borgenären ansöker om stämning avseende samma sak. En omtvistad fråga — som rör förenklade tvistemål och tolkningen av 18 kap. 8 a § sjätte stycket rättegångsbalken — är om borgenären i tingsrättsförfarandet kan få ersättning för kostnaden hos Kronofogdemyndigheten. I denna artikel argumenteras för att den tolkning som bäst stämmer med regelverket om rättegångskostnad sett som helhet och de processekonomiska incitament som lagstiftaren har avsett att införa, är att en borgenär som vinner målet har rätt till sådan ersättning. SvJT 2016 s. 62 Av: Martin Sunnqvist Ladda ner PDF
Att jämka en lagregel I NJA 2010 s. 467 uppkom frågan vad som krävs för att ett finansbolag, som förvärvat ett löpande skuldebrev undertecknat av en konsument, ska kunna åberopa att det enligt 15 § skuldebrevslagen (1936:81) inte hade någon skälig anledning att misstänka att konsumenten betalat lånesumman i sin helhet till en tidigare innehavare av skuldebrevet. Högsta domstolen kom fram till att en förvärvare, som tillhör den finansiella sektorn, endast är i god tro om gäldenären inför överlåtelsen tillfrågats och bekräftat att han inte har någon invändning mot den av överlåtaren angivna fodringen. Justitierådet Torgny Håstad ifrågasatte dock om inte domstolen i stället för att ha tolkat 15 § skuldebrevslagen i själva verket jämkat eller åsidosatt lagregeln inom dess kärnområde därför att en tillämpning av den på grund av ändrade betalningsrutiner skulle ha blivit oskälig. I denna artikel analyseras om detta är ett riktigt påstående och i vilken utsträckning som en domstol har kompetens att avvika från lagens bokstav. Vidare uppmärksammas minoritetens uppfattning att 16 § första stycket i den då gällande konsumentkreditlagen (1992:830) borde ha tillämpats i stället för 15 § skuldebrevslagen. 1 SvJT 2016 s. 68 Av: Ola Svensson Ladda ner PDF
Personalnotiser Regeringen har den 17 december 2015 utnämnt hovrättspresidenten Sten Andersson att vara justitieråd i Högsta domstolen. Sten Andersson är sedan 2011 hovrättspresident i Göta hovrätt. Under åren 2008–2010 arbetade han som hovrättspresident i Hovrätten för Nedre Norrland. Han har erfarenhet av flerårig tjänstgöring i Justitiedepartementet, som rättssakkunnig och därefter som kansliråd, departementsråd tilllika enhetschef och sedermera som rättschef. Han är ordförande i Revisorsnämndens tillsynsnämnd och har varit särskild utredare i ett flertal statliga utredningar. SvJT 2016 s. 85 Ladda ner PDF
