Dag Victor 70 år — en hyllning från kolleger Den 12 september 2014 fyllde Dag Victor 70 år. Strax dessförinnan hade han lämnat sitt sista uppdrag som medlem i Lagrådet. Dag har haft en enastående och närmast unik karriär som har innefattat verksamhet inom ett flertal för straffrätten relevanta verksamhetsområden — akademin, Regeringskansliet, Brå, Riksåklagaren samt inte minst såsom domare i Svea hovrätt och Högsta domstolen. SvJT 2015 s. 369 Av: Magnus Ulväng och Petter Asp Ladda ner PDF
Håller den Victorska tesen? — om blankettstraffbud, normgivningsmakt och krav på uppsåtstäckning I denna text prövas hållbarheten i en tanke som har förts fram i åtminstone tre olika lagrådsyttranden och som bygger på att man vid bedömning av om en regel utgör ett blankettstraffbud i regeringsformens mening kan bygga på hur kravet på uppsåtstäckning är utformat. Tanken har – eftersom Dag Victor deltagit i utformningen av alla de tre yttrandena – givits namnet den Victorska tesen. SvJT 2015 s. 370 Av: Petter Asp Ladda ner PDF
Likgiltighetsuppsåt i teori och praktik Den nedersta gränsen för uppsåt, likgiltighetsuppsåt, etablerades stegvis i svensk rätt genom ett antal vägledande rättsfall från HD. Den tydligaste beskrivningen av likgiltighetsuppsåtet finns i ”HIV-domen”, NJA 2004 s. 176. I denna uppsats diskuterar författaren innebörden av likgiltighetsuppsåt. Han ställer också frågan, hur HD:s rättsbildning har slagit igenom i tingsrätter och hovrätter. Slutligen lanserar han idén att domstolarnas prövning av uppsåtsfrågor skulle kunna vinna på att beslutsscheman görs upp och att exempel på domsmotiveringar formuleras. SvJT 2015 s. 383 Av: Martin Borgeke Ladda ner PDF
En kriminalpolitisk nödvändighet? — Om tidigare brottslighet och dess betydelse vid straffmätning Det förhållandet att en tilltalad tidigare har gjort sig skyldig till brott — att han eller hon återfallit — kan vid prövningen av ett brottmål beaktas på flera sätt. I denna uppsats diskuterar författaren frågan om tidigare brottslighet och dess betydelse för straffmätningen. SvJT 2015 s. 397 Av: Agneta Bäcklund Ladda ner PDF
Dag Victor som läroboksförfattare — samma gärning? Dag Victor är juris doktor efter att ha disputerat i Uppsala 1977. Författaren utgick från denna bakgrund och uppmärksammade hans bidrag till kurslitteraturen för juristutbildningen i Uppsala. Två artiklar som diskuterar begreppet samma gärning tas som utgångspunkt för att konstatera att den Europarättsliga utvecklingen ger ny näring till denna svenska diskussion. Under det kollokvium som hölls med anledning av Dag Victors 70årsdag nämndes NJA 2008 s. 359 särskilt. (Detta hölls flera månader innan Dag Victors artikel ”Straffmätningsvärde” och påföljdsval publicerades i SvJT 2015 s. 173–198.) SvJT 2015 s. 409 Av: Lena Holmqvist Ladda ner PDF
Dag och jag och Högsta domstolen I detta hyllningsbidrag till Dag Victor med anledning av hans 70-årsdag berättar jag något om hans betydelse i Högsta domstolen och om vårt samarbete under de drygt tre år som vi arbetade tillsammans i domstolen innan jag efterträdde honom som ordförande på andra avdelningen. Även vissa aspekter på domstolens prejudikatbildning berörs. SvJT 2015 s. 415 Av: Stefan Lindskog Ladda ner PDF
Var står nyklassicismen idag? För fyrtio år sedan väckte den s.k. nyklassiska rörelsen en livlig debatt på det kriminalpolitiska området. Dag Victor tillhörde de tongivande debattörerna. Men vad hände sedan med nyklassicismen? I artikeln görs ett försök att reda ut detta. SvJT 2015 s. 424 Av: Johan Munck Ladda ner PDF
Skapas det allmänna rättsmedvetandet av att vi är medvetna eller omedvetna? Hänvisningar till ”det allmänna rättsmedvetandets” krav dyker ofta upp i den kriminalpolitiska debatten och då vanligen i samband förslag om strängare straff. Men vad ska man egentligen förstå med det allmänna rättsmedvetandet och vilken betydelse ska det ges vid kriminalpolitiskt beslutsfattande? Frågor om detta kan med fördel granskas med utgångspunkt i en artikel som författats av Dag Victor och med referens till nyare nordisk forskning. SvJT 2015 s. 428 Av: Per Ole Träskman Ladda ner PDF
Mefedrondomen och HD:s nya straffmätningspraxis I artikeln diskuteras vilken betydelse som den s.k. Mefedrondomen (NJA 2011 s. 357) bör tillmätas och om den utgjorde ett startskott för en helt ny praxis för straffvärdebedömningar i narkotikamål. Även om det är klart att det under de senaste åren har skett en förändring i domstolarnas sätt att värdera skadan hos narkotikabrott, framförs argument för att det inte finns stöd för tanken att detta automatiskt följde av HD:s avgörande i NJA 2011 s. 357. SvJT 2015 s. 440 Av: Magnus Ulväng Ladda ner PDF
Litteratur Hur skriver man en avhandling? Den som önskar ett svar på den frågan bör läsa professor Kent Källströms bok Om testamentsförordnande. SvJT 2015 s. 452 Av: Johan Schelin Ladda ner PDF
Notiser Resning i brottmål är betydligt mera sällsynt i Frankrike än i Sverige I ett par tidigare artiklar (Ss. 470 och 2014 s. 482) har berättats om svårigheterna att få resning i Frankrike. SvJT 2015 s. 457 Ladda ner PDF
