Arbetsbrist och arbetstagares rätt till kompetensutveckling* En arbetstagares kompetens har betydelse för möjligheterna att behålla ett arbete hos nuvarande arbetsgivare. Förändringar i arbetsgivarens verksamhet kan leda till behov av ny kompetens och att befintliga arbetstagare inte uppfyller de nya arbetskraven. Mot den bakgrunden är det intressant att undersöka vilken rätt eller skyldighet till kompetensutveckling en arbetstagare har med stöd av lagen om anställningsskydd (LAS).2 Det finns även ett värde i att undersöka om arbetstagares kompetensutveckling har haft någon betydelse i Arbetsdomstolens tvister som rört uppsägningar på grund av arbetsbrist och arbetstagares kvalifikationer. SvJT 2017 s. 613 Av: Carin Ulander Wänman Ladda ner PDF
Ännu en ohållbar position? Denna artikel behandlar tre frågor vid uppskattning av rörelseskada efter en obefogad uppsägning av lokalhyresavtal. Ersättningen ska i ett sådant fall som utgångspunkt bestämmas till förorsakad skada, men svårigheterna i tillämpningen är omfattande. De aspekter som ska tas upp här är frågan om avkastningskrav, frågan om värdetidpunkt och frågan om det kan ställas krav på hyresgästen att efter en obefogad uppsägning begränsa skadeverkningarna. SvJT 2017 s. 631 Av: Richard Hager Ladda ner PDF
Förklaringsbördan i brottmål och dess förenlighet med oskyldighetspresumtionen En rättsstat är omgärdad av ett flertal principer som slår vakt om den tilltalades rättigheter i straffprocessen. Av central betydelse är den s.k. oskyldighetspresumtionen i artikel 6 (2) i EKMR. Utgångspunkten är klar och innebär att den tilltalade inte har några skyldigheter i straffprocessen. Tvärtom har den tilltalade en rätt att vara fullständigt passiv. Mot denna bakgrund kan det anses anmärkningsvärt att HD i NJA 2013 s. 931 (”Resningsmålet”) uttalade att den tilltalade i vissa fall kan åläggas en förklaringsbörda och fällas till ansvar vid misslyckandet att uppfylla denna. Det finns alltså situationer där den tilltalade avkrävs en förklaring. I denna artikel diskuteras den omstridda förklaringsbördans innebörd och dess förenlighet med oskyldighetspresumtionen. SvJT 2017 s. 653 Av: Anna Nordlander Ladda ner PDF
Webbsändningar, hemsidor och oönskat grundlagsskydd Enligt den s.k. webbsändningsregeln i YGL får direktsändningar via internet grundlagsskydd. Redan detta är problematiskt eftersom sådana sändningar numera förekommer i en omfattning som knappast förutsetts av lagstiftaren samt träffar aktörer som inte efterfrågar det särskilda grundlagsskyddet och inte heller kan förväntas leva upp till grundlagarnas krav. En ytterligare komplikation är att den som ägnar sig åt sådana webbsändningar dessutom kan få automatiskt grundlagsskydd för sin hemsida enligt den s.k. databasregeln. Sammantaget innebär dagens reglering och den ökande förekomsten av direktsändningar på internet att det grundlagsskyddade området vidgas på ett sätt som riskerar att undergräva förtroendet för grundlagarna. SvJT 2017 s. 673 Av: Mikael Ruotsi Ladda ner PDF
Litteratur ANDERS JOHNSON, GUNNAR LAGERGREN. Internationell domare för handel, fred och mänskliga rättigheter, Ekerlids Förlag, 2017, 300 s. I januari 2017 firade Stockholms Handelskammares skiljedomsinstitut sin hundraåriga verksamhet. I det sammanhanget... SvJT 2017 s. 684 Ladda ner PDF
Notiser Personalnotiser Hovrätterna Svea hovrätt har förordnat hovrättsfiskalen Karolina Helling till hovrättsassessor (2017-09-14). Kammarrätterna Kammarrätten i Göteborg har förordnat kammarrättsfiskalen Daniel Böcker till kammarrättsassessor (2017-0801), kammarrättsfiska... SvJT 2017 s. 688 Ladda ner PDF
