Demonstrationsrätten Svensk Juristtidning 1969 @@PAGEBREAK@@2 Gustaf Petrénfråga om en sammankomst. Även en ensam person kan demonstrera för sin mening. Gränserna kring demonstrationsrätten är sålunda något flytande. SvJT 1969 s. 1 Av: GUSTAF PETRÉN
Haag-Visby-reglerna Haag-reglerna.1 Bakgrund till Haag-reglerna utgör — förutom behovet av ett internationellt gångbart, negotiabelt sjötransportdokument — det på sin tid framförallt i linjefarten florerande bruket, eller snarare missbruket, av... SvJT 1969 s. 12 Av: CHRISTER RUNE
1924 års internationella konossementskonvention i dess genom 1968 års tilläggsprotokoll ändrade lydelse Article 1Dans la présente Conventionles mots suivants sont employés dans le sens précis indiqué cidessous : a) « Transporteur» comprend le propriétaire du navireou l'affréteur, partie à un contrat de transport avec un chargeur. SvJT 1969 s. 27 Av: ??
Köprätt. JAN HELLNER. Kortfattad lärobok. 3 uppl. Sthm 1967. Norstedts. 213 s. Kr. 20,00, inb. 24,00. 1. udgaven af bogen kom i 1961, og at den allerede i 1967 udkommer i et 3. oplag er et særsyn for en juridisk lærebog. SvJT 1969 s. 39 Av: A. Vinding Kruse
Die Grundzüge des Beweisrechts im europäischen Zivilprozess. Varianter. Den europeiska bevisrätten framstår i Nagels vederhäftiga och detaljrika skildring såsom i hög grad oenhetlig inte bara i detaljer utan också i väsentligheter. Exempel på varianter möter man i nästan alla sammanhang. I England behärskas bevisrätten av jurysystemet. SvJT 1969 s. 41 Av: Per Olof Bolding
A Manual of International Law. GEORG SCHWARZENBERGER. Fifth Edition.The Library of World Affairs. Stevens & Sons. London 1967. LIX + 701 s. £ 4-17-6. Förevarande handbok i folkrätt föreligger nu i en femte upplaga. SvJT 1969 s. 44 Av: H. D-s
Kommentar zum Bürgerlichen Gesetzbuch mit Einführungsgesetz und Nebengesetzen. J. v. STAUDINGERS 10/11 uppl. IV: 1:1 (1964), IV: 2: 1 (1965), IV: 2: 2 (1968), IV: 3:1 (1963), IV: 3: 2 (1964), IV: 3 a: 3 (1964), IV:3 a: 4 (1966). Berlin. J. Schweitzer. Staudingers kommentar är som bekant en av de största och mest anlitade kommentarerna till BGB. SvJT 1969 s. 45 Av: Hj. Kgn
Om strikt ansvar för skadebringande egenskaper annan egendom — i allmänhet köparens — eller på någon person. En defekt i en såld maskin skadar t. ex. material, som behandlas med maskinen, eller arbetaren som begagnar denna. Att ett fel i en såld sak på annat sätt vållar förlust för köparen — s. k. SvJT 1969 s. 46 Av: Lars Rubenson
Bedömningen av brottspåföljdens svårhetsgrad vid tillämpning av reglerna om reformatio in pejus och om rättegångskostnader i högre rätt Bedömningen av brottspåföljdens svårhetsgrad vid tillämpning av reglerna om reformatio in pejus och om rättegångskostnader i högre rätt I 51: 25 p. SvJT 1969 s. 51 Av: Lars Rubenson
Om traumatiska neuroser F. d. justitierådet Halvar Lech har i SvJT 1968 s. 433 tagit upp några skadeståndsfrågor, bl. a. ersättning för inkomstbortfall vid traumatiska neuroser. Det är tacknämligt att tankemöda ägnas denna fråga, som har intresse ej bara för juristen och medicinaren. SvJT 1969 s. 55 Av: Bengt Naumann
Replik Begreppet neuros har jag inte definierat som något som framkallats av en kroppsskada. Jag har inte heller gett uttryck åt farhågor för att den av Bundesgericht rekommenderade handläggningen kan omöjliggöra den skadades läkning och rehabilitering. SvJT 1969 s. 56 Av: Halvar Lech
Lagstiftningsfrågor vid 1968 års riksdags höstsession medborgarskapslagen. Den viktigaste ändringen är att det blivit lättare för medborgare i annat nordiskt land att vinna svenskt medborgarskap. SvJT 1969 s. 57 Av: Arne Reis
Ur Svensk författningssamling 1968 juli 1968 om ändring i kung. d. 29 juli 1966 (nr 455) med tillämpningsföreskrifter till lagen om företagsinteckning.491—493. KK 20 sept. 1968 om ändring i kung. d. 17 juni 1955 (nr 512) ang. skyldighet för domstolar m. fl. SvJT 1969 s. 63 Av: A. K.
Rättegångsreform i Belgien (juge de paix), som är lägsta instans i det minsta juris- 5—693005. Svensk Juristtidning 1969 @@PAGEBREAK@@66diktionsområdet (canton), får sin kompetens avskild från polisdomstolens, som har samma jurisdiktionsområde. SvJT 1969 s. 65 Av: Tage Grönwall
Lekmannadomstolar i Iran 'skiljeråd', arbitration councils. Sådana domstolar, vardera om fem ledamöter, har nämligen upprättats i vart och ett av de 36 distrikten i huvudstaden. De nya domstolarna har varit efterlängtade. SvJT 1969 s. 67 Av: Andreas Ådahl
Ny ap-process i Förenta Staterna. År 1925 ägde som bekant en mycket uppmärksammad rättegång rum i Dayton i Tennessee mot en 24-årig extralärare i biologi, John Scopes, som i strid mot gällande lag undervisat sina elever i Charles Darwins utvecklingslära. SvJT 1969 s. 69 Av: ??
Europarådsresolution om förenklad handläggning av trafikmål. Efter ett förberedande arbete av en inom Europarådet verksam kommitté (under kommitté VII till ECCP) har Europarådets ministerkommitté hösten 1968 antagit en resolution (nr 25) angående förenklad handläggning av vissa mindre trafikbrottmål. SvJT 1969 s. 70 Av: C.-J. C.
Internationella domareförbundet. Under våren 1968 beslöt Sveriges domareförbund att ingå som medlem i Internationella domareförbundet (Union internationale des Magistrats). SvJT 1969 s. 71 Av: L. T.
Domarkurs i Perugia. Under första hälften av september 1969 anordnas av Centro Internazionale Magistrati »Luigi Severini» en kurs för domare i Perugia. Årets kurs är den sextonde i ordningen, och det är således en väletablerad tradition som man nu fullföljer. SvJT 1969 s. 72 Av: H. D.-s
Ackordsförhandling; nytt delbetänkande av lagberedningen. B. L. Sven Salmonson avled 5 jan. 1969. Han var född i Stockholm 12 juni 1896, avlade stud.ex. 1914 och jur.kand ex. i Stockholm 1918. Efter en kort tids tjänstgöring vid Stockholms rådhusrätt anställdes han vid G. Sandströms advokatbyrå 1919. SvJT 1969 s. 73 Av: H. M.
Verkställighet av utländsk dom i tvistemål. År 1960 uppdrog chefen för justitiedepartementet åt professorn Lars Welamson att utreda frågan om verkställighet här i riket av utländsk dom i tvistemål och därmed sammanhängande spörsmål. Bakgrunden till utredningen var bl. a. SvJT 1969 s. 76 Av: S. H.
Juridiska Föreningen i Uppsala Professuren i allmän rättslära vid Uppsala universitet har sökts av docenten Stig Strömholm och preceptor Jacob Sundberg. Sakkunniga i tillsättningsärendet har varit professorerna Ivar Agge, Carl Jacob Arnholm, Ivar Strahl och Tore Strömberg. SvJT 1969 s. 77 Av: ??
Hovrätterna. Torbjörn Nilsson och Stieg Synnergren samt ass. i hovr. för Västra Sverige Bror Karlsson att biträda i dep:t, Nilsson och Synnergren fr. o. m. 1 jan. 1969 samt Karlsson fr. o. m. 7 jan. 1969. Dep.chefen har 19 nov. SvJT 1969 s. 78 Av: ??
Hyresnämnderna. Gerhard Möller till tjänsten som tingsdom. i Kristianstads dga fr. o. m. 1 jan. 1969, s. d. förordnat ass. i hovr. över Skåne och Blekinge Inger Schlyter att inneha långtidsvik. på tingsdom.tjänsten i Östra och Medelsta dga fr. o. m. 1 jan. 1969 t. v. SvJT 1969 s. 79 Av: ??
Sveriges advokatsamfund. Tore Berglin att inneha långtidsvik. på länsåkl. tjänsten vid länsåkl.mynd. i Göteborgs och Bohus län fr. o. m. 1 jan. 1969 t. v. Riksåklagaren har 16 dec. 1968 utnämnt kammaråkl. i Stockholms åkl.dt Björn Fogelberg att vara chefsåkl. i Nyköpings åkl. SvJT 1969 s. 80 Av:
Ivar Strahl 70 år Av justitierådet Professor emeritus Ivar Strahl, som den 13 mars 1969 fyller 70 år, har följt en märklig bana. SvJT 1969 s. 87 Av: NILS BECKMAN
Privation de liberté et traitement de la délinquance Act anglais de 1779 le terme de pénitencier fait son apparition, il ne constitue pas une simple innovation linguistique; il comporte une orientation nouvelle de la politique criminelle, ou l'on peut déjà pressentir la préoccupation d'un traitement de la délinquance. SvJT 1969 s. 90 Av: MARC ANCEL
Retssammenligning og retsfællesskab i nordisk strafferet Af professor, dr jur. I den samarbejdsoverenskomst som blev indgået mellem de fem nordiske lande i 1962 udtrykte regeringerne indledningsvis deres ønske om at »fremme det nære fællesskab, der i kultur samt i rets- og samfundsopfattelse består mellem de nordiske... SvJT 1969 s. 102 Av: KNUD WAABEN
Om oppdeling av straffeprosessen i to etapper — skyldspørsmål og reaksjons-spørsmål bevisretten: Skal de samme bevis være till att ved avgjørelsen av skyldspørsmålet som ved avgjørelsen av reaksjonsspørsmålet, og på hvilket stadium av prosessen hører de forskjellige bevis hjemme? I angloamerikansk rett er det dette aspekt som står i forgrunnen. SvJT 1969 s. 113 Av: JOHS. ANDENÆS
Har vi glömt målsäganden? »Om rånaren inte kan gripas, då skall den rånade inför gud uppge allt vad rånaren tagit av honom, och samhället och myndigheterna, inom vilkas område och gränser rånet begåtts, skall ersätta honom allt vad honom fråntagits» Hammurabis lag, 23 § »Finnes man eller qvinna å landet dräpen, och varder ej någor lagliga til dråpet vunnen inom natt och åhr, eller skiäliga therföre misstänckt; tå skal Häradet efter mantalet böta för thet dulga dråp hundrade daler: Tage halft Konungen och halft målsäganden» 1734 års lag, Missgiernings Balk 27: 1 SvJT 1969 s. 131 Av: INKERI ANTTILA
Udviklingen indenfor islandsk erstatningsret i de sidste årtier Svensk Juristtidning 1969 @@PAGEBREAK@@146betale J erstatning på grund af legemlig skade, som J pådrog sig ved i mörke at falde i en åben sildebeholder, som var i H's eje. SvJT 1969 s. 140 Av: THORDUR EYJOLFSSON
Några ord om den allmänna rättsläran och dess ämnesområde rättens formgivningsproblem, vidare metoderna för tolkning och användning av reglerna samt slutligen sättet för reglernas tillblivelse och vidareutveckling eller vad man kan kalla rättsgenetik, en term som i viss mån är att föredraga framför den eljest brukliga benämningen... SvJT 1969 s. 156 Av: IVAR AGGE
Till definitionen av begreppet »rättsregel» opinio necessitatis, d. v. s. en allmän övertygelse bland de berörda om sedvänjans bindande kraft (s. 76 ff). Under rubriken »Autonomie» slutligen behandlas den av staten erkända möjlighet attskapa bindande interna rättsregler som tillkom vissa rättssubjekt, t. ex. SvJT 1969 s. 168 Av: STIG STRÖMHOLM
Några reflexioner om den privaträttsliga viljeförklaringen i dess egenskap av rättsfaktum Ussing, Aftaler, 2 uppl. 1945, § 39 IV B. Efter att ha definierat »naturalia negotii» som alla de regler, vilka i avsaknad av avvikande förbehåll komma till användning å en rättshandlingstyp, tillägger Ussing, att det citerade uttrycket såtillvida är missvisande... SvJT 1969 s. 199 Av: HJALMAR KARLGREN
Ingripanden mot brott Några kvalitativa och kvantitativa iakttagelser ultima ratio. Sådana regler borde kunna förstås och efterlevas i kraft av sitt innehåll. Förståelsen borde kunna underlättas därigenom att de på ändamålsenligt sätt bringas till allmän kunskap och aktualiseras genom särskilda åtgärder vid kritiska situationer. SvJT 1969 s. 207 Av: ALVAR NELSON
Livets början och slut ur straffrättslig synpunkt Under de senaste åren har frågor om det mänskliga livets början och slut blivit aktuella ur straffrättslig synpunkt och givit upphov till en livlig debatt. Gemensamt för dessa frågor är att de aktualiserats av den medicinska vetenskapens ökade möjligheter att ingripa i det biologiska skeendet. De har också det gemensamt att de till en början syntes vara rent medicinska problem med en tämligen svag rättslig anknytning men att de vid närmare analys visat sig innebära ideologiska och rättspolitiska frågor, som intimt sammanhänger med grundproblem rörande rättsbildningen i en demokratisk rättsstat. SvJT 1969 s. 228 Av: HANS THORNSTEDT
Om allmänna delen i 1968 års östtyska strafflag Åke Malmström »Några anmärkningar om civilrättens problematik i de s. k. socialistiska länderna» i Festskrift til O. A. Borum, Köpenhamn 1964 s. 305 ff. SvJT 1969 s. 242 Av: GERHARD SIMSON
Några anteckningar kring dödsstraffet absoluta skäl för och emot dödsstraffet. Anhängarna åberopar inte längre Kants kategoriska rättfärdighetskrav att »varje mördare obetingat och oberoende av samhällets intressen skall avrättas för att envar skall vederfaras vad hans gärningar äro värda och för att... SvJT 1969 s. 253 Av: MATHS HEUMAN
Interneringsnämndens praxis Av justitierådet Tidsobestämd påföljd för vuxna lagöverträdare har funnits i vårt påföljdssystem i mer än 40 år. SvJT 1969 s. 270 Av: CARL HOLMBERG
Politik och kriminalpolitik vill begå brott och stödjas så att han inte, mot sin vilja, behöver begå brott. Man måste naturligtvis också lita till direktaktion mot brottslingar. SvJT 1969 s. 285 Av: TORSTEN ERIKSSON
Centralstimulerande medel ur historisk, klinisk och medicinsk-kriminologisk synpunkt Svensk Juristtidning 1969 @@PAGEBREAK@@306 Gösta Rylanderutan vidare stå klart i betraktande av att den terapeutiska dosen är 25 mg 3 gånger dagligen att svälja och att vid tidigare publicerade fall av missbruk 20—30, eller undantagsvis 50 tabletter intagits på samma... SvJT 1969 s. 302 Av: GÖSTA RYLANDER
Skadeståndsrätten och verkligheten Skadeståndet och tekniken. Teknikens utveckling är grunden för vår materiella välfärd och vår standard, men den har också gett oss möjligheter att åstadkomma förstörelse — av människors hälsa och arbetsförmåga och av egendom — i tidigare okänd omfattning. SvJT 1969 s. 316 Av: ERLAND CONRADI
Ersättning till tredje man vid sak- och personskada allmän förmögenhetsskada än vid sak- och personskada. Vid sak- och personskada utgår skadestånd så snart vårdslöshet ligger skadevållaren till last, vid allmän förmögenhetsskada utgår skadestånd endast i speciella fall, enligt svensk rätt i princip endast vid straffbar handling. SvJT 1969 s. 332 Av: JAN HELLNER
Ett rättsfall om sakägare i expropriationsmål Ernberg, Expropriationsskada å återstod av fastighet, s. 6. @@PAGEBREAK@@364områdets användning medför ingen rätt till expropriationsersättning för ägaren.3 Denne anses därför ej heller ha talerätt. SvJT 1969 s. 362 Av: SVEN NYMAN
The Freedom to Publish (Article 19, Universal Declaration of Human Rights. SvJT 1969 s. 373 Av: BENGT LASSEN
Det internationella skyddet för de mänskliga rättigheterna förklaring om de mänskliga rättigheterna, och först därefter skulle såsom ett andra led utarbetas en konvention om dessa rättigheter. SvJT 1969 s. 384 Av: Hans Danelius
Förenta Nationernas allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Förenta Nationernas allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Antagen den 10 december 1948 InledningEnär erkännandet av det inneboende värdet hos alla medlemmar av människosläktet och av deras lika och oförytterliga rättigheter är grundvalen... SvJT 1969 s. 390
Europeiska konventionen den 4 november 1950 angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna Avdelning I Artikel 21. Envars rätt till livet skall skyddas genom lag. Ingen skall avsiktligen bliva berövad livet utom till verkställande av domstols dom i fall då han dömts för brott, som enligt lagen är belagt med sådant straff.2. SvJT 1969 s. 395 Av: ??
Europeiska sociala stadgan den 18 oktober 1961 Första delen De fördragsslutande parterna erkänna, att målet för den politik som de skola fullfölja med alla lämpliga medel, såväl nationellt som internationellt, skall vara att uppnå sådana förhållanden att följande rättsgrundsatser och principer kunna förverkligas: 1. SvJT 1969 s. 415
Internationell konvention om medborgerliga och politiska rättigheter Del I Artikel 11. Alla folk har självbestämmanderätt. Med stöd av denna rätt äger de fritt bestämma sin politiska ställning och fullfölja sin egen utveckling på de ekonomiska, sociala och kulturella områdena.2. SvJT 1969 s. 431
Internationell konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter Del I Artikel 11. Alla folk har självbestämmanderätt. Med stöd av denna rätt äger de fritt bestämma sin politiska ställning och fullfölja sin egen utveckling på de ekonomiska, sociala och kulturella områdena.2. SvJT 1969 s. 450
Professor Ivar Strahls tryckta skrifter 1926—1968 Professor Ivar Strahls tryckta skrifter 1926—1968 Förteckning upprättad av amanuensen 1926 1. Fyra expropriationsrättsliga uppsatser. Akad. avh.Sthlm (tr. Uppsala) 1926. 314 s. 1927 2. Om jämkning i ersättning för skada å automobil. SvJT 1969 s. 459 Av: ARNE STRÄNG
Restitution av egendom till nazismens offer Svensk Juristtidning 1969 @@PAGEBREAK@@478slag, utan också — enligt vad dess närmare ordalydelse klart ger vid handen — orättmätig överföring av egendom genom rättshandlingar mellan enskilda i till det yttre oantastliga privaträttsliga former. SvJT 1969 s. 477 Av: IVAN WALLENBERG
Skuldebrevsrätt. NJA 1961 s. 192 (se om detta särskilt Hessler, Riksgäldskontorets förvaringsbevis och certifikat, 1962) där HD i anslutning till skuldebrevslagens motiv underkände en ren presentationsklausul, d. v. s. SvJT 1969 s. 516 Av: Anders Agell
Svensk arbetsrätt. AXEL ADLERCREUTZ. Sthm 1968. Almqvist & Wiksell. 144 s. Kr. 18.00. SvJT 1969 s. 518 Av: S. E.
Lagen om nykterhetsvård. Kerly On Trade Marks. Detta kom först ut 1894 och föreligger nu i en nionde upplaga. Under tiden har 1883 års engelska varumärkeslag successivt efterträtts av nya lagar 1905 och 1938. SvJT 1969 s. 519 Av: B. W.
Ombudsmen for American government. B. W. The American Assembly. Prentice Hall, Inc. Englewood Cliffs, N.J. 180 s. $ 1.95. The American Assembly grundades år 1950 av Eisenhower vid Columbia University. Dess uppgift är att utgöra ett opolitiskt debattforum i amerikanska samhällsfrågor. SvJT 1969 s. 520 Av: B. W.
Das kollektive Arbeitsrecht Schwedens. P. O. B. FOLKE SCHMIDT. Stuttgart 1968. Gustav Fischer Verlag. 240 s. Sveriges rykte som ett land där förhållandena på arbetsmarknaden präglas av lugn och förtroendefullt samarbete har skapat intresse på många håll utomlands för den svenska kollektiva arbetsrätten. SvJT 1969 s. 521 Av: A. K.
Om barns skadeståndsskyldighet — några barnpsykologiska synpunkter alltid ger en rättvis lösning, synes ej heller möjligt. Men en godtagbar sådan ålder borde vara möjlig att finna. Därav nedanstående schematiska skiss över barnutvecklingen i några relevanta avseenden. I vårt land har barnen skolplikt vid fyllda 7 år. SvJT 1969 s. 522 Av: Stina Sandels
Fastighetsregisterreformen Den principiella uppbyggnaden m. m. av ett nytt fastighetsregisterDen nuvarande informationsredovisningen i samhällsbyggandet är i många hänseenden synnerligen bristfällig. Det är inte möjligt att här i detalj beröra bristerna. SvJT 1969 s. 528 Av: Helmer Wallner
Något om juristyrket i USA Det har ofta sagts, att Förenta Staterna är juristernas förlovade land på grund av de stora möjligheterna till höga inkomster, det anseende som juristerna åtnjuter samt det inflytande i samhället, som de utövar. SvJT 1969 s. 539 Av: G. Campbell-Westlind
Rapport om upploppen i Chicago. Svensk Juristtidning 1969 @@PAGEBREAK@@542 Nordiskt och internationelltConflict, grundar sig bl. a. på intervjuer med 1 400 människor samt på granskning av 12 000 fotografier och rörliga filmer med en total spellängd av 180 timmar. SvJT 1969 s. 541 Av: G. C.-W.
Är skärpt straff efter besvär över domvilla grundlagsenligt? I motsats till vad som är fallet i Sverige kan man i Förenta Staterna genomgående besvära sig över domvilla, även om rättegångsfelet ej varit av svårare art eller inverkat på målets utgång. SvJT 1969 s. 542 Av: G. C.-W.
Tyska skattelättnader vid ändring av företagsform. G. C.-W. Ett intressant tyskt lagförslag på bolagsbeskattningens område har framlagts för godkännande i förbundsdagen. Genom ändrade beskattningsregler skall ombildningar och fusioner av företag inom alla grenar av näringslivet underlättas. SvJT 1969 s. 543 Av: Curt Leijon
Konferens om individen och staten. Individen och staten» höll Internationella Juristkommissionen den 26—27 oktober 1968 en europeisk konferens i Strasbourg. Omkring 130 jurister från 13 europeiska länder deltog. SvJT 1969 s. 544 Av: C. F. H.
Justitiedepartementets huvudtitel för budgetåret 1969/70. polisväsendet, att ökningen av brottsligheten fortsätter. År 1965 var antalet brottsbalksbrott drygt 393 000. Under år 1967 var antalet omkring 437 000 och för år 1968 beräknas antalet brottsbalksbrott preliminärt till närmare 500 000. Trafiken fortsätter att öka. SvJT 1969 s. 545 Av: G. H.
Kommittéväsendet. folkrättens regler för krig (prof. S. Jägerskiöld), svenska sakkunniga i finsk-svenska gränsälvskommittén (ordf. justitierådet P. Bergsten), bostadsrättskommittén (ordf. regeringsrådet H.-F. Ringdén), förvaltningsdomstolskommittén (ordf.regeringsrådet K. SvJT 1969 s. 549 Av: A. K.
JO:s ämbetsberättelse. Av de tre justitieombudsmännens gemensamma ämbetsberättelse för år 1968 framgår att antalet nya ärenden under året uppgick till 2 656. Härav föranleddes 2 120 av klagomål eller andra framställningar från enskilda. Antalet sådana ärenden var ungefär 10 % större än föregående år. SvJT 1969 s. 552 Av: A. K.
Betänkande om vattenlagens torrläggningsbestämmelser. Utredningen om vattenlagens torrläggningsbestämmelser (tingsdomaren Åke Wikner) har i nov. 1968 lagt fram betänkande med förslag till ändringar i vattenlagen (SOU 1968:51). SvJT 1969 s. 553 Av: Å. W.
Lagberedningen. Sture Petrén. Justitiedepartementet. K. M:t har 31 jan. 1969 förordnat fisk. i hovr. för Västra Sverige Inge Lindqvist att biträda i dep:t fr. o. m. 1 febr. 1969 och 7 febr. 1969 förordnat ass. SvJT 1969 s. 554
Rådhusrätterna. Johan Hagander, tillika ordf., landshövdingen Sven af Geijerstam, tillika v. ordf., greve Ian Hamilton, förste förbundssekr. Karl Andreasson och professor Gösta Berg till led. i nämnden samt f. d. justitierådet Bengt Hult, friherre August Trolle-Löwen, led. av riksdagens I kamm. SvJT 1969 s. 555 Av: ??
Sveriges advokatsamfund. Lars Herlitz att inneha långtidsvik. på en tjänst som vattenrättsdom. vid Mellanbygdens vd fr. o. m. 1 april 1969 t. v., och 7 febr. 1969 förordnat ass. i Svea hovr. Bengt Magnusson att vara bitr.vattenrättsdom. i Söderbygdens vd fr. o. m. 1 maj 1969 t. v. SvJT 1969 s. 556 Av: ??
The English Magistracy Svensk Juristtidning 1969 @@PAGEBREAK@@558existence. During the fourteenth century there were two factors which especially threatened the tranquillity of the country. SvJT 1969 s. 557 Av: FRANK MILTON
Domstolarna och trafiksäkerhetsarbetet att förbättra rättsskipningen i domstolar som handlägger trafikmål, att vidareutbilda personer vid dessa domstolar och att öka respekten för all lagstiftning— speciellt trafiklagarna — och därigenom nå bättre efterlevnad av lagarna. Verksamheten administreras f. n. SvJT 1969 s. 569 Av: HANS KLETTE
Bör försäkringsavtalsrätten reformeras? Försäkringsavtalslagen och utvecklingenFör något mer än fyrtio år sedan, efter nära tio års förarbete, fick försäkringsvärlden sin egen avtalslag, lagen om försäkringsavtal av år 1927, i text allmänt förkortad till FAL. SvJT 1969 s. 585 Av: Knut Norström
Scandinavian Studies in Law 1968. N. R. Volume 12. Edited by Folke Schmidt. Sthm 1968. Almqvist & Wiksell. 267 s. Kr. 50,00. Den tolfte årgången av Scandinavian Studies in Law har en stark internationellrättslig prägel. SvJT 1969 s. 591 Av: H. D-s
Annuaire Frangais de Droit International. jus cogens, dvs. folkrättens tvingande, icke dispositiva rättsregler, samt en intressant artikel om den officiella amerikanska bedömningen av Vietnamkriget från rättslig synpunkt. SvJT 1969 s. 592 Av: H. D-s
Introduction to French Law. H. D-s AMOS' and WALTON'S 3rd ed. by F. H. Lawson, A. E. Anton and L. Neville Brown. Oxford 1967. Clarendon Press. 412 s. SvJT 1969 s. 593 Av: S. S.
Ur nordiska tidskrifter 1968 Defensor Legis. Nr 7—8. Tore Modeen, Den juridiska professionen i Förenta Staterna, s. 279—292. Förvaltningsrättslig tidskrift. Nr 4. G. SvJT 1969 s. 594 Av: A. K.
Körkortsåterkallelserna i allmänhet beslutar »på papperen» (muntlighet förekommer ju dock i praktiken mycket ofta i så måtto att vederbörande går upp till vederbörande i länsstyrelsen och talar för sin sak). SvJT 1969 s. 596 Av: Kurt Holmgren
Internationell juridik och våra universitet nationella rättsordningarna i allt större omfattning tillförs material av internationell proveniens. Företeelsen är inte ny då det gäller t. ex. sjörätt eller immaterialrätt. SvJT 1969 s. 602 Av: Hilding Eek
Om falska telefonrecept 1. Svea hovrätts dom 25 okt. 1960 (mål nr B 615/1960): W. hade till ett apotek inringt recept på narkotiskt läkemedel och därvid uppgivit sig vara överläkaren O., en existerande läkare. Åklagaren yrkade ansvar för grovt osant intygande. SvJT 1969 s. 606 Av: Madeleine Löfmarck
EEC-konvention om ömsesidigt erkännande av bolag och juridiska personer Rättsläget i medlemsstaterna. Bestämmande av en juridisk persons personalstatut tillhör de svåra frågorna inom den internationella privaträtten. I Sverige saknas lagbestämmelser och andra fasta hållpunkter för besvarande av frågan. SvJT 1969 s. 611 Av: Åke Åhström
Elfte Haagkonferensen konvention om erkännande av äktenskaps- och hemskillnader (Convention sur la reconnaissance des divorces et des séparations de corps). SvJT 1969 s. 616 Av: Eric Essén, Trygve Hellners
Påföljden förlust av medborgerligt förtroende slopad i Finland Svensk Juristtidning 1969 @@PAGEBREAK@@622 Förlust av medborgerligt förtroendeproposition, vari föreslogs att, förutom påföljden förlust av medborgerligt förtroende, även påföljderna ovärdighet att nyttjas i landets tjänst och ovärdighet att föra annans talan hos... SvJT 1969 s. 621 Av: L. H. Salonen
Brittisk lag om egendomsbrott 623Den som i brottslig avsikt nattetid bröt sig in i ett bostadshus kunde enligt en nyligen upphävd engelsk lag straffas för »burglary» med upp till livstidsstraffarbete. Men om inbrottet företogs under dagen, dvs. mellan kl. 6 ochkl. SvJT 1969 s. 623 Av: G. von Otter
Tysk undantagslagstiftning. Frågan om en s. k. Notstandsverfassung, dvs. en i grundlagen inskriven »nyckellag» för tillämpning av undantags- och beredskapslagarna fick efter tio års intensiva diskussioner sin avslutning den 30 maj 1968 då förbundsdagen efter kompromisser mellan partierna... SvJT 1969 s. 624 Av: ??
Nye embeder i rettsvitenskap ved universitetene i Oslo og Bergen og Norges Handelshöyskole. G. C.-W. Nye embeder i rettsvitenskap ved universitetene i Oslo og Bergen og Norges Handelshöyskole. Til et personlig professorat i rettsvitenskap (fra 1. januar 1969) ved Det juridiske fakultet ved Universitetet i Oslo, ble ved beslutning i statsråd den 20. SvJT 1969 s. 626 Av: P. L.
Nordiska åklagarmöten. Tore Gunnar Werner Modeen. Prof. Modeen är född 1929. År 1962 disputerade han vid Helsingfors Universitet för jur. dr-grad med en avhandling om »Det kommunala förtroendeuppdraget enligt kommunallagens allmänna stadganden». SvJT 1969 s. 627 Av: L. D.
Jugoslavisk översättning av BrB. à propos Sjølovkomiteens Innstilling VI»), generalsekretær i CMI, advokat Etienne Gutt (»Torrey Canyon») og dosent Selvig (»Omkring rederens ansvar for sine hjelpere»). SvJT 1969 s. 628 Av: I. S.
Förslag till ny arrendelag. optionsrätt till förlängning av arrendet (med fem år i sänder), som sedan år 1944 gällt för vissa av de s. k. sociala arrendena får ett annat tilllämpningsområde i förslaget. SvJT 1969 s. 629 Av: M. B.
Betänkande om förenklad aktiehantering. lag med särskilda bestämmelser för vissa bolag om aktiebrev och aktiebok m. m. Lagen är avsedd att utgöra ett komplement till gällande aktiebolagslagstiftning. Dess tilllämpning skall vara obligatorisk för de börsintroducerade bolagen men fakultativ för övriga bolag. SvJT 1969 s. 631 Av: Å. Å-m
Betänkande om lagstiftning mot rasdiskriminering. Utredningen angående förbud mot rasdiskriminering (ordf. justitierådet C. Holmberg) har avgivit ett betänkande med förslag till lag om ändrad lydelse av 16 kap. brottsbalken och förslag till ändrad lydelse av 7 kap. 4 § tryckfrihetsförordningen (SOU 1968: 68). SvJT 1969 s. 632 Av: H. O.
Fylleristraffutredningen har slutfört sitt uppdrag. I veckan före jul lade fylleristraffutredningen (ordf. regeringsrådet B. Hjern) fram sitt betänkande Bot eller Böter med förslag om akutvård av berusade personer och avkriminalisering av fylleriet (SOU 1968: 55 och 56). SvJT 1969 s. 633 Av: E. A.
Justitiedepartementet. A. K. Utredning om sakrättsligt skydd för vissa ledningar. Chefen för justitiedepartementet har tillkallat sakkunniga för att utreda frågan om en samlad civilrättslig lagstiftning angående rätt att dra fram och behålla ledningar för elektrisk ström, vatten och avlopp, olja m. m. SvJT 1969 s. 635 Av: ??
Sveriges advokatsamfund. Herman Schunnesson att vara v. ordf. på avd. i hovr. fr. o. m. 1 juli 1969 t. v. och 28 mars 1969 förordnat till ass. fr. o. m. 1 april 1969 i Svea hovr. fisk. SvJT 1969 s. 636
Internationell rättskipning av i dag »Are the judges really alive?» Det är de nu emellertid och, som institution betraktad, representerar den internationella domstolen vår tids försök att förverkligaen av mänsklighetens mycket gamla drömmar, nämligen den om en världsdomstol till vilken... SvJT 1969 s. 637 Av: STURE PETRÉN
En märklig metodlära Anteckningar till en nyutkommen bok slutresultat som domaren kommit fram till i sina överväganden». Vanan att tala i termer av »rättsregler» skulle enligt Bolding (s. SvJT 1969 s. 652 Av: STIG STRÖMHOLM
Kan inskrivningsdomarens arbete utgöra skyddsarbete enligt 17 § statstjänstemannalagen? Kan inskrivningsdomarens arbete utgöra skyddsarbete enligt 17 § statstjänstemannalagen? Av häradshövdingen Statstjänstemannalagen den 3 juni 1965 (STL), vilken trädde i kraft den 1 januari 1966, innebär att statstjänstemännens anställnings- och arbetsvillkor i... SvJT 1969 s. 664 Av: BERTIL ADÈLL
Rättegångsförfarandet i brottmål i Förbundsrepubliken Tyskland DomstolarnaDessas organisation, uppgifter och kompetens regleras av Gerichtsverfassungsgesetz av den 27 januari 1877, som trädde i kraft den 1 oktober 1879 (allmänt förkortad GVG). SvJT 1969 s. 674 Av: KLAS LITHNER
Folkrätten. de lege lata eller de lege ferenda. I verket behandlas även på vissa punkter svensk rätt, men huvudvikten är klart lagd på de spörsmål, som gäller hela det internationella rättssamfundet. SvJT 1969 s. 688 Av: Erik Castrén
Det såkalte husbondsansvar. ERLING SELVIG. Studier i ulike typer av ansvar for hjelpere, herunder rederansvaret efter sjol. § 8. Oslo 1968. Universitetsforlaget. XVI + 271 s. Nkr 58,00. Den svenska skadeståndsrätten har nu legat i stöpsleven sedan snart 20 år. SvJT 1969 s. 689 Av: Bertil Bengtsson
Zivilprozessrecht. die sie konstituirenden Tatsachen auchnur vom Kläger vorgetragen sind.»5 För att begripa detta uttalande måste man känna till att åberopande av ett motfaktum i tysk rätt endera är »eine Einrede» eller »eine Einwendung». 3 S. 119. SvJT 1969 s. 692 Av: Per Olof Ekelöf
Weltgeschichte des Rechts. WILLIAM SEAGLE. 3. Aufl. München och Berlin 1967. C. H. Beck. 569 s. SvJT 1969 s. 697 Av: S. S.
Neutralität und Assoziation mit der EWG. S. S. UTTA PLESSOW. Kölner Schriften zum Europarecht. Band 8. Köln—Berlin—Bonn—München 1967. Carl Heymanns Verlag. 238 s. DM 38,00. SvJT 1969 s. 698 Av: H. D-s
Om ting och tingsställen i Jösse härad. FRIDOLF WILDTE. Arvika 1968. ABHåbe-Tryck. 52 s. Genom den förestående omvandlingen av rikets judiciella indelning kommer antagligen snart häradsindelningen att mista sin grundläggande roll samt de sedan urminnes tid brukade namnen häradsrätt, häradshövding, häradsdomare... SvJT 1969 s. 699 Av: N. B.
Konvensjonssamling i transportrett. N. B. Oslo 1968. Universitetsforlaget. Bind 1. Luftrett. 360 s. Nkr. 77,00. Bind 2. Sjørett og landtransportrett. 456 s. Nkr. 92,00. SvJT 1969 s. 700 Av: A. K.
»De anklagades bänk» 50 år Svensk Juristtidning 1969 @@PAGEBREAK@@702 »De anklagades bänk» 50 årha en halvofficiell ställning. Därmed var emellertid fältet upprivet. SvJT 1969 s. 701 Av: Eric Stapelberg
Varför aktioner? ett av syftena med aktionen. Men ett sådant konstaterande ger ej tillräcklig grund för frikännande, av två anledningar. SvJT 1969 s. 703 Av: Sten Ljungkvist
Replik Det mesta av vad Sten Ljungkvist anför i sin artikel »Varför aktioner?» föranleder icke någon kommentar från min sida. SvJT 1969 s. 710 Av: Gustaf Petrén
Något om tiden för besvärsmåls avgörande i hovrätt I vademålen kan hovrätten beträffande huvudsaken i princip icke åstadkomma några snabba avgöranden. I vanliga vademål skall vadeinlagan jämte akten i målet från underrätten insändas till hovrätt först efter anslutningsvadetidens utgång (RB 50:5 och 51:5). SvJT 1969 s. 713 Av: Jerker Victor
Lagrådets yttrande över jordabalksförslaget formkravet vid köp innebär det remitterade förslaget att vittneskravet uppgivits och att kravet på skriftlig form inskränkts. SvJT 1969 s. 715 Av: Sven Larsson
Due process of law I de femte och fjortonde tilläggen till den amerikanska författningen stadgas att ingen person skall berövas liv, frihet eller egendom utan due process of law. SvJT 1969 s. 718 Av: G. Campbell-Westlind
Dödsstraffet i USA. Juryns dödsdom mot Sirhan Bishara Sirhan för mordet på senator Robert Kennedy har gett ny näring åt diskussionen i frågan om dödsstraffets avskaffande. SvJT 1969 s. 722 Av: G. C.-W.
Edvin Alten † Edvin Alten † Edvin Altens insatser i domarkarriären förde honom till landets högsta domstol, där han innehade justitierådsbefattning från 1925 ända till 1948, sedan han flera gånger åtnjutit dispens från gällande åldersbestämmelser. SvJT 1969 s. 723 Av: Kurt Grönfort
Förslag till fastighetsexekution m. m.; delbetänkande av lagberedningen. lag om exekutiv försäljning av fast egendom och lag om exekutiv försäljning av luftfartyg m. m. Förstnämnda förslag ansluter till det förslag till ny jordabalk som i februari 1966 remitterades till lagrådet. Vidare föreslås ändringar i bl. a. SvJT 1969 s. 724 Av: J. H.
Förslag till ny förmånsrättsordning m. m.; betänkande av lagberedningen. särskilda förmånsrätter som avser lös egendom nämns i förslaget först de som grundas på sjö- eller luftpanträtt. Sådana panträtter skall utgå med bästa rätt frånsett ett mindre undantag. Därefter kommer förmånsrätt på grund av handpant. SvJT 1969 s. 726 Av: B. R.
Utredning om internationella överenskommelsers införlivande med svensk rätt. A. K. Utredning om internationella överenskommelsers införlivande med svensk rätt. Utredningen om författningspublicering (borgmästaren G. Ericsson) har fått i uppdrag att utreda frågan om formerna för internationella överenskommelsers införlivande med svensk rätt. SvJT 1969 s. 730 Av: A. K.
Tore Alméns minnesfond. Stiftelsens styrelse höll sitt ordinarie års sammanträde d. 14 mars 1969. SvJT 1969 s. 731 Av: H. D-s
Emil Heijnes Stiftelse för rättsvetenskaplig forskning. H. D-s Birger Ekebergs fond. Fondens tillgångar uppgick vid slutet av år 1968 till 50 033:73 kr. Avkastningen under året utgjorde 2 815:33 kr. Från fonden har under år 1968 utdelats anslag med 4 000: — kr. SvJT 1969 s. 732 Av: ??
Svenska avdelningen av Internationella Juristkommissionen Notiser 733Svensk avdelning av International Law Association avhöll sitt ordinarie årsmöte i Stockholms Handelskammares lokaler d. 18 sept. 1968. Efter en genomgång av stadgeenliga ärenden följde ett föredrag av Mr. James E. S. SvJT 1969 s. 733 Av: ??
Svenska föreningen för industriellt rättsskydd. Sjörättsföreningen i Göteborg höll ordinarie vårsammanträde d. 25 mars 1968. Därvid höll advokaten Andre Vaes, Belgien, föredrag betitlat »Lulu is back in town». Ordinarie höstsammanträde ägde rum d. 16 okt. SvJT 1969 s. 734 Av: ??
Försäkringsjuridiska Föreningen Svenska Föreningen för Upphovsrätt sammanträdde under år 1968 tre gånger. D. 11 mars talade jur. kand. Jonas Modig över ämnet »Upphovsrätten och pressens informationsbehov». Vid årsmöte d. 13 maj höll jur. lic. SvJT 1969 s. 735 Av: ??
Nordisk Förening för Rättssociologi Kriminalpolitiska sällskapet i Stockholm anordnade d. 6 juni 1968 en diskussion över ämnet »Fängelseforskning och sanning — ger vetenskapen en trogen bild av verkligheten?». Inledare var dr phil. Thomas Mathiesen, Oslo. SvJT 1969 s. 736
Föreningen Sveriges auditörer. Sveriges domareförbunds styrelse utgöres av presidenten Sture Petrén, ordf., häradshövdingen Erik Alexanderson, v. ordf., med borgmästaren Nils Rappesom suppl., justitierådet Sven Edling med justitierådet Bertil Alexanderson som suppl. SvJT 1969 s. 737
Sven Ernst Henrik Themptander Gustaf Julius Emanuel Håkansson avled 6 sept. 1968. Han var född i Östersund 25 nov. 1879, avlade stud.ex. 1900, och hovr.ex. i Uppsala 1905. Efter tingstjänstgöring och tjänstgöring i Svea hovrätt ägnade han sig åt advokatverksamhet i Göteborg. Han blev led. i samfundet 1929. SvJT 1969 s. 738
Ernst Johan Huss Dödsfall 739Tage Bernhard Bertoldy avled 16 dec. 1968. Han var född i Södra Åby, Malmöhus län, 24 aug. 1887, avlade stud.ex. 1908 och jur. kand.ex. i Lund 1915. Efter tingstjänstgöring ägnade han sig åt advokatverksamhet i Stockholm. Han blev led. i samfundet 1943. SvJT 1969 s. 739
Högsta domstolen. Ingemar Ulveson till justitieråd. Justitierådet Ulveson är född i Agunnaryd, Kronobergs län, 11 april 1917 och blev jur. kand. i Uppsala 1939. SvJT 1969 s. 740
Den lokala polisorganisationen. Ulf Arrfelt att biträda i dep:t fr. o. m. 1 juni 1969 t. v., 25 april 1969 förordnat ass. i Svea hovr. Lars-Göran Åsbring och fisk. ihovr. Ivan Odhammar att biträda i dep:t, Åsbring fr. o. m. 1 juni 1969 t. v.och Odhammar fr. o. m. 1 maj 1969 t. v. SvJT 1969 s. 741
Hovrätternas indelning. Ove Lindh att vara utskottets sekr.och ass. i hovr. över Skåne och Blekinge Lennart Persson att vara bitr. sekr. hos utskottet, båda fr. o. m. 1 okt. 1969. Sveriges advokatsamfund. SvJT 1969 s. 742
Tjänstlediga lagmän, hovrättsråd, assessorer och fiskaler. lagmannen I. Ulveson (lagrådet); hovrättsråden S.-E. Bergstrand (exp.chef/rättschef handelsdep.), M. Bäärnhielm (jordbr.dep.), L. Delin (gruvrättsutr.), G. Dyrssen (utr. f. översyn av vattenlagen), S. Egersten (ordf. i fiskevärderingsnämnd), B. Erneholm (kansliråd jordbr.dep. SvJT 1969 s. 743
Juridiska examina andra halvåret 1968 Juris licentiatexamen Uppsala universitet 16/10 Jareborg, Nils,2 Uppl 20/3 38 Jämsjö, 3/5 58 Karlskrona ... SvJT 1969 s. 745
Något om rätt och rättskipning i Folkrepubliken Kina Av ambassadören 1. Kina har aldrig varit och är icke en rättsstat i västeuropeisk mening. Detta lär i bildade kinesers ögon och säkerligen i de styrandes utgöra icke en brist utan en förtjänst. SvJT 1969 s. 749 Av: LENNART PETRI
Polisens ingreppsbefogenheter vid den brottsförebyggande verksamheten Några principiella synpunkter OmhändertagandeInstitutet omhändertagande i 19 § PI kan användas i såväl preventivt som repressivt syfte.27 De problem som detta tvångsmedel i praxis framkallar har behandlats i mitt arbete Politimakten (s. SvJT 1969 s. 758 Av: ERIK SJÖHOLM
Rättspraxis i litteraturen. NILS REGNER. Nytt Juridiskt Arkiv 1930—1965. Institutet för rättsvetenskaplig forskning (LII). Sthm 1968. Norstedts. XXVIII + 379 s. Inb. kr. 75,00. När Hjalmar Nordfelt anmälde justitierådet Nils Regners föregående stora verk, Svensk juridisk litteratur, i SvJT (1958 s. SvJT 1969 s. 778 Av: Karl Sidenbladh
Tjänsteavtalet. komplement till denna. Den sammanfattar rättsläget i stort och redovisar, inom den uppställda ramen, relativt fylligt rättsutvecklingen under åren 1959—1967. SvJT 1969 s. 779 Av: Tore Sigeman
Privat pension og social forsikring. 784BERNHARD GOMARD. Koordination og gensidig påvirkning. Kbhvn 1968. Juristforbundets forlag. 219 s. Dkr 36,50. SvJT 1969 s. 784 Av: Folke Schmidt
Utilregnelighed og særbehandling. KNUD WAABEN. Problemer i den strafferetlige lære om ansvar og sanktioner. Kbhvn 1968. Københavns Universitetsfond til tilvejebringelse af læremidler. 156 s. Dkr 22,50. Två år efter tillkomsten av 1864 års strafflag fick också Danmark en strafflag. SvJT 1969 s. 785 Av: Ivar Strahl
International Law as applied by International Courts and Tribunals. Breisach-sagen fra 1474 samt Nürnberg- og Tokio-dommene. I Breisach-sagen blev en burgundisk landfoged tiltalt og dømt af en domstol — som muligvis nok kan kaldes international — for mord, voldtægt, mened m. v. SvJT 1969 s. 787 Av: Ole Espersen
Grunnlovens grenser for lovregulert fastsetting av erstatning ved ekspropriasjon, særlig ved verdistigning som ikke skyldes grunneierens innsats. LFLEISCHER. Grunnlovens grenser for lovregulert fastsetting av erstatning ved ekspropriasjon, særlig ved verdistigning som ikke skyldes grunneierens innsats. Oslo 1968. Universitetsforlaget. 290 s. Inb. Nkr. 35,00. SvJT 1969 s. 789 Av: N. S.
Der Schutz der Persönlichkeit in der Rechtslehre des 16. bis 18. T. C. M. HERRMANN. Der Schutz der Persönlichkeit in der Rechtslehre des 16. bis 18. Jahrhunderts (Beiträge zur neueren Privatrechtsgeschichte, Institut für Neuere Privatrechtsgeschichte der Universität zu Köln Bd 2). Stuttgart1968. W. Kohlhammer Verlag. 89 s. DM 18,40. SvJT 1969 s. 790 Av: S. S.
Das Persönlichkeitsrecht. HEINRICH HUBMANN. 2. Aufl. Köln o. Graz 1967. Böhlau Verlag. 407 s. År 1953 utkom Heinrich Hubmanns Persönlichkeitsrecht i första upplagan (i serien Beiträge zum Handels-, Wirtschafts- und Steuerrecht, utg. av Bühler, Hueck och Rauch). SvJT 1969 s. 791 Av: S. S.
Yearbook of the European Convention on Human Rights/Annuaire de la Convention européenne des Droits de l'Homme. B. W. Yearbook of the European Convention on HumanRights/Annuaire de la Convention européenne des Droits de l'Homme. 1966. Vol. 9. 's-Gravenhage 1968. Martinus Nijhoff. XXI + 823 s. Hfl. 108,00. SvJT 1969 s. 792 Av: H. D-s
Att bli domare — ett debattinlägg Att bli domare — ett debattinläggDomstolsväsendet ligger i stöpsleven och domstolskommitténs den 28 juni 1968 reviderade direktiv upptar som en av tre huvudpunkter domarutbildningen och domarkårens utformning. SvJT 1969 s. 794 Av: CHRISTER RUNE
Lagstiftningsfrågor vid 1969 års riksdags vårsession myndighetsåldern sänkts från 21 till 20 år. Samtidigt har behörigheten vidgats för ungdomar i åldern 18—20 år. SvJT 1969 s. 797 Av: Arne Reis
Ur Svensk författningssamling 1969 jan. 1969 om tillämpning av 10 § a—c lagen d. 22 juni 1950 (nr 382) om svenskt medborgarskap.7. KK 24 jan. 1969 om ändring i polisinstruktionen d. 3 dec. 1965 (nr 686).8. KK s. d. om ändring i kung. d. 5 juni 1953 (nr 479) ang. SvJT 1969 s. 805 Av: A. K.
Norsk lovgivning 1968 I. Privatrett1. Som et ledd i arbeidet med å kodifisere tingsretten er det gitt en ny lov om servitutter i fast eiendom — lov 29. november 1968 om særlege råderettar over framand eigedom. Loven gjelder begrenste bruksretter (servitutter), ikke allmenne bruksretter som f. eks. SvJT 1969 s. 806 Av: Stein Rognlien
Juridiska frågor vid Nordiska rådets sjuttonde session organisationsfrågorna. Utskottet framhöll nämligen att Nordiska rådet i ett utvidgat samarbete bör tilläggas sådana funktioner, som det genom sin karaktär av parlamentariskt nordiskt organ är berättigat att utöva. Bl. a. SvJT 1969 s. 809 Av: Gustaf Petrén
Europeisk konvention om domstols behörighet och domsverkställighet domstolskompetensen bygger konventionen på en exklusiv domicilprincip: fysiska och juridiska personer, domicilierade i en medlemsstat, skola, oavsett medborgarskap, instämmas till domstol i den staten enligt de kompetensregler som där gälla. SvJT 1969 s. 811 Av: Tage Grönwall
Reform av den tyska strafflagstiftningen Svensk Juristtidning 1969 @@PAGEBREAK@@814 livstid utdömas. Kortare frihetsstraff än en månad skall i framtiden icke förekomma. SvJT 1969 s. 813 Av: Curt Leijon
Nya domar av Förenta Staternas högsta domstol. Vid husundersökning hos en i Atlanta, Georgia, bosatt ungkarl, som misstänktes bedriva olaga hasardspel, fann polisen ingenting som bekräftade misstankarna men däremot påträffades i en låda i sängkammaren tre rullar film, som vid visning på man- @@PAGEBREAK@@Nordiskt och... SvJT 1969 s. 814 Av: G. C.-W.
Comité Maritime International — Avdelning Finland A. K. FN-kongress om förebyggande av brott. Förenta Nationernas fjärde kongress om förebyggande av brott och behandling av brottslingar äger rum i Kyoto, Japan, 17—26 aug. 1970 (ang. den tredje kongressen, som hölls i Stockholm, se SvJT 1965 s. 602). SvJT 1969 s. 816 Av: R. B-n
Förslag till ny gruvlag. Gruvrättsutredningen har lagt fram betänkande med förslag till ny gruvlag (SOU 1969:10). Utredningen har övervägt frågan om införande av ett koncessionssystem beträffande gruvrättigheter. SvJT 1969 s. 817 Av: L. D.
Nya utredningar om offentlighet och sekretess och om kreditupplysningsverksamheten. Justitieministern har tillkallat sakkunniga för att på nytt utreda frågan om offentlighet och sekretess beträffande allmänna handlingar (SvJT1969 s. 741). SvJT 1969 s. 818 Av: A. K.
Föreningen yngre jurister vid Svea hovrätt har under 1968 hållit fem sammanträden. D. 7 mars anordnade föreningen en informationsafton om narkotikaproblemet, varvid inledningsanföranden hölls av docenten Lennart Ljungberg, hovrättsfiskalen Ingemar Rexed, polisintendenten Hjalmar Friberg, chefsåklagaren Alf Juhlin och assessorn... SvJT 1969 s. 819
Stockholms rådhusrätts domareförening Föreningen yngre jurister under Göta hovrätt höll sitt årsmöte d. 17 maj 1968. Till föreningens styrelse för verksamhetsåret 1968/69 valdes assessorn Hans Hedvall, ordf., assessorn Ulla Stigenberg, v. ordf., fiskalen Stefan Idefelt, sekr. och kassaförv. SvJT 1969 s. 820
Södra avdelningen av Sveriges advokatsamfund Sveriges advokatsamfund höll ordinarie fullmäktigemöte å restaurang Gillet i Stockholm d. 30 maj 1968. För tiden 1 juli 1968—30 juni 1970 omvaldes till led. av styrelsen adv. Gunnar Ahlström, Gävle, Bo Björck, Göteborg, och Gunnar Ehrner, Sthm, samt nyvaldes adv. SvJT 1969 s. 821 Av: ??
Norra avdelningen av Sveriges advokatsamfund Västra avdelningen av Sveriges advoktsamfund höll årsmöte d. 13 mars 1968. Efter då företagna val är styrelsen sammansatt av adv. Eskil Weibull, ordf., Bo Björck, v. ordf. SvJT 1969 s. 822 Av: ??
Bolagsjuristernas förening Bankjuristernas förening har under år 1968 sammanträtt fem gånger, nämligen d. 29 febr., 4 april, 30 maj, 3 okt. och 5 dec. SvJT 1969 s. 823 Av: ??
Föreningen Sveriges kronofogdars Föreningen Sveriges länspolischefer har under 1968 sammanträtt två gånger. Årsmöte hölls i Karlstad d. 10 juni 1968. Såsom styrelse har under året fungerat länspolischeferna Anders Holmström, ordf., Bertil Ankar, v. ordf., Christer Horn af Rantzien, sekr. SvJT 1969 s. 824
Justitiedepartementet. Nils Mannerfelt till justitieråd fr. o. m. 1 okt. 1969. Justitierådet Mannerfelt är född i Solna 11 juni 1924, blev student i Skara 1943 och jur.kand. i Uppsala 1948. SvJT 1969 s. 825
Häradsrätterna. Gustaf Söderberg att vara exp.chef i finansdep:t fr. o. m.1 juli 1969 t. v. Jordbruksdepartementet. K. M:t har 13 juni 1969 förordnat kanslirådet i dep:t, hovr.rådet i Svea hovr. Berndt Erneholm att vara rättschef i dep:t fr. o. m. 1 juli 1969 t. v. Inrikesdepartementet. K. SvJT 1969 s. 826
Den lokala polisorganisationen. Edward Cederlund, i rr i Eskilstuna ass. i hovr. för Nedre Norrland Tage Andersson, i rr i Örebro ass. i hovr. för Västra Sverige Anders Wijkström, i rr i Västerås ass. i hovr. över Skåne och Blekinge Stig Ramkull, i rri Linköping t.f. rådm. SvJT 1969 s. 827
Europeiska kommissionen för de mänskliga rättigheterna. Erik Nyman och t.f. avdeln. chefen i stn Carl Henrik Ericsson att vara avdeln. chefer, t.f. byråcheferna i stn Lennart Agartz, Clas Amilon och Sven Thelander att vara byråchefer samt Nyman att bestrida göromål som ank. på över dir. samt vara ställföreträdare för gen. dir. SvJT 1969 s. 828
Några synpunkter på allmänprevention och dess utformning Några synpunkter på allmänprevention och dess utformning Av f. d. SvJT 1969 s. 829 Av: HARRY GULDBERG
Barn- och ungdomskriminaliteten. Aktuella siffror tab. 1. Tab. 1. Anmälda brottsbalks (strafflags) brott 1964—1967 År Hela an- Ändring Förmögenhetsbrott Därav talet ... SvJT 1969 s. 841 Av: CECIL HAMMARBERG
Kreditsäkerhet i fartyg. Red. 55—693005. Svensk Juristtidning 1969 @@PAGEBREAK@@862 Anm. av Hugo Tiberg: Kreditsäkerhet i fartyg226). Anmälaren kan för sin del inte finna att sådana inteckningar skulle fylla någon annan funktion än att reducera stämpelskatten. SvJT 1969 s. 860 Av: Bertil G. Bylund
Patentlagen jämte patentkungörelsen och övriga följdförfattningar. TORWALD HESSER och ERIC W. ESSÉN. Sthm 1968. Norstedts. 224 s. Inb. kr. 44,00.Med föredömlig raskhet har justitierådet Hesser och rådmannen Essén i Norstedts gula bibliotek utgivit en kommentar till patentlagen den 1 december 1967 m. m. SvJT 1969 s. 862 Av: Åke v. Zweigbergk
Exporträtt 3. enligt handelsbruk (jfr kommissionslagen 1 §) rätt till uppsägningstid förelåg vid agentavtal som varat lång tid och haft avsevärd omfattning. Denna fråga besvarades i målet jakande, vilket är något helt annat än vad förf. SvJT 1969 s. 865 Av: Kurt Grönfors
Pour un droit spécial aux accidents de la circulation routière. JEAN BEDOUR. Paris 1968. Pichon & Durand-Auzias. 76 s.D. W. ELLIOTT & HARRY STREET. Road accidents. Penguin Books 1968.295 s. 15 sh.EIKE VON HIPPEL. Schadensausgleich bei Verkehrsunfällen. Haftungsersetzung durch Versicherungsschutz. Eine rechtsvergleichende Untersuchung. SvJT 1969 s. 866 Av: Ivar Strahl
Indledning til Formueretten. C. J. C ISI FOIGHEL. Kbhvn 1968. Juristforbundets forlag. 154 s. Dkr. 36,25.STIG JØRGENSEN, JØRGEN NØRGAARD. Introduktion til Formueretten. Kbhvn 1968. Juristforbundets forlag. 173 s. Dkr. 41,25. SvJT 1969 s. 870 Av: A. K.
Schuldrecht. A. K. ERIK FORSTADIUS. Arbetsrätt. Falköping 1968. Strömbergs bokförlag. 128 s.Inb. kr. 28,50. Svenska arbetsgivareföreningens chefsjurist, direktör Erik Forstadius, ger i detta arbete en översiktlig och praktiskt inriktad redogörelse för den svenska arbetsrätten. SvJT 1969 s. 871 Av: Hj. Kgn
Das urheberrechtlich schützbare Werk. S. S. MAX KUMMER. Bern 1968. Stämpfli & Cie. 229 s. och 48 bilder. Diskussionen om vad som bör skyddas av upphovsrättslagstiftningen hör till de aldrig avstannande elementen i den immaterialrättsliga debatten. SvJT 1969 s. 872 Av: S. S.
Korean Patent and Trademark. S. SLEE. International Legal Research Center, Seoul. Hollym Corporation. Seoul 1968. 248 s. 1 500 won. SvJT 1969 s. 873 Av: Ake J. Ek
La jurisprudence de la Cour internationale/The Case law of the International Court. A. K. Life Insurance Law in International Perspective. Edited by Jan Hellner and Gunnar Nord. Försäkringsjuridiska föreningens publikation nr 20. Sthm 1969. Försäkringsjuridiska föreningen. 300 s. SvJT 1969 s. 874 Av: H. D-s
Varför är straff bättre än skadestånd? straffansvar för dem som är vårdslösa» (s. 699, kurs. här). Justitierådet Karlgren uttalar också (s. 701) att det är tänkbart att då nu både skadeståndsansvar och andra sanktioner (t. ex. SvJT 1969 s. 875 Av: C. J. Cosmo
Replik Svensk Juristtidning 1969 @@PAGEBREAK@@878 Varför är straff bättre än skadestånd?uttalande åsyftar ej annat än att framhålla förekomsten och betydelsen av dylika samhällets åtgärder; det avser givetvis ej att uttömmande eller detaljerat uppräkna alla åtgärder. SvJT 1969 s. 877 Av: Jan Hellner
Beviskravet i brottmål I en artikel i tidningen Expressen den 1 april 1969 redovisades i anslutning till debatten kring en TV-rättegång som visades den 30 mars i år bl. a. en intervju med professorn i processrätt vid Lunds universitet Per Olof Bolding. SvJT 1969 s. 878 Av: Olof Arvidson
Ett par sakrättsliga spörsmål rörande fartygsköp och beställning av skeppsbyggen SvJT 1933 rf s. 54) och därav har tillika slutits, att köp avsådant fartyg får sakrättsskydd redan genom avtalet. Denna uppfattning har god anslutning i doktrinen. SvJT 1969 s. 880 Av: Christer Rune
Förlängning av preskriptionstiden för mord i Tyskland Tyska förbundsdagen har i slutet av juni tagit ställning till den besvärliga frågan om preskription av mord, begångna under nazisttiden, genom beslutatt förlänga preskriptionstiden för mord från 20 till 30 år. Samtidigt beslöts att helt avskaffa preskription av folkmord. SvJT 1969 s. 887 Av: Curt Leijon
Finländskt betänkande om frihetsstraff. Den 28 maj 1964 tillsattes i Finland en kommitté med uppdrag att utarbeta ett principbetänkande om verkställigheten av frihetsstraff. År 1966 kompletterades direktiven så, att betänkandet också skulle omfatta kriminalvården i frihet. SvJT 1969 s. 888 Av: Henrik Grönqvist
Våldet som social företeelse i USA. På uppdrag av den av president Johnson i juni 1968 tillsatta National Commission on the Causes and Prevention of Violence har en arbetsgrupp under ledning av historieprofessorn Ted Robert Gurr vid Princeton och professorn i statsvetenskap Hugh Davis Graham vid John Hopkinsuniversitetet... SvJT 1969 s. 891 Av: G. C.-W.
Amerikansk militär får ej ställas inför krigsrätt för civila brott. . Alltsedan inbördeskrigets dagar har den amerikanska kongressen undan för undan utökat den för de väpnade styrkorna gällande brottskatalogen, vilken återfinns i den militära straff- och processlagen, Uniform Code of Military Justice. SvJT 1969 s. 892 Av: G. C.-W
Reform av de utomäktenskapliga barnens ställning i Tyskland. G. C.-W. Enligt gällande rätt i Västtyskland har ett utomäktenskapligt barn i flera avseenden sämre ställning än ett barn i äktenskap. Det har inte rätt till arv efter sin far och fadern är bara i begränsad mån underhållsskyldig mot barnet. SvJT 1969 s. 893 Av: A. K.
Finlands högsta förvaltningsdomstol. Erkki Ailio. Justitierådet Ailio är född 1922, avlade högre rättsex. 1947, blev v. häradsh. 1950, jur. lic. 1951 och jur. dr 1964 på en straffrättslig avhandling om sakkonfiskation. SvJT 1969 s. 894 Av: H. G.
Betänkande om ämbetsansvaret. Ämbetsansvarskommittén (ordf. presidenten Sten Rudholm) har nyligen lagt fram ett principbetänkande rörande en reform av ämbetsansvaret och det disciplinära ansvaret i offentlig tjänst (SOU 1969:20). SvJT 1969 s. 895 Av: J. L.
ADB inom inskrivningsväsendet. inskrivningsregister som ersätter fastighetsböckerna, vilka inte längre skall föras. Tillgång till registerinnehållet erhålls direkt genom TV-liknande bildskärmar och automatiska skrivmaskiner, som skall finnas hos varje inskrivningsenhet. SvJT 1969 s. 897 Av: B. O. M.
Ny familjerättsutredning. Justitieministern har tillkallat sakkunniga för att göra en översyn av den familjerättsliga lagstiftningen. SvJT 1969 s. 898 Av: A. K.
Juristföreningen i Stockholm Föreläsningsserie i lufträtt. Den goda anslutning som en av luftfartsverket, SAS och juridiska fakulteten i Stockholm under våren 1965 anordnad kurs i lufträtt vann föranledde anordnandet under våren 1969 av en liknande kurs. Denna bevistades av ett 80-tal personer. SvJT 1969 s. 900
Hallands juristförenings Juristklubben i Linköping har under 1968 hållit fyra sammanträden. D. 29 febr. höll landstingsdirektören Hans Gröndal föredrag över ämnet »Skäl för placering av en halv miljard i regionsjukhuset». D. 7 juni höll klubben årsmöte och tillika årsfest med damer. D. SvJT 1969 s. 901 Av: ??
Dalarnas juristförening Göteborgs juristklubb har under år 1968 haft fem sammankomster. D. 8 febr. höll prof. Alvar Nelson föredrag över ämnet »Kriminalpolitik och trafiklagstiftning». D. SvJT 1969 s. 902
Juridiska föreningen vid Stockholms universitet Notiser 903Västernorrlands juristklubb har under år 1968 hållit ett sammanträde, klubbens årsmöte, d. 18 maj i Örnsköldsvik. Vid sammanträdet talade häradshövdingen Lars Ålund om Ångermanlands norra domsagas nya tingshus, varefter visning skedde av tingshuset. SvJT 1969 s. 903
Juridiska föreningen i Uppsala har under 1968 haft 16 sammankomster, företagit 2 studiebesök samt anordnat en kurs. Vårterminen inleddes med årsmötet d. 13 febr. SvJT 1969 s. 904
Juridiska föreningen i Lund har under 1968 bedrivit följande verksamhet: D. 30 jan. talade jur. och fil. kand. Peter Seipel om möjligheterna att använda datamaskin inom juridiken. — D. 4 febr. SvJT 1969 s. 905
Justitiedepartementet. Gösta Lind och Nils Regner att tjänstgöra som led. av lagrådet, Lind fortf. t. v. t. o. m. 30 sept. 1970 och Regner t. v. under den lagrådsperiod som börjar hösten 1969. K. M:t har 18 juli 1969 förordnat ass. i hovr. SvJT 1969 s. 907
Sveriges advokatsamfund. Nils-Olov Hasslev att vara statssekr. i dep:t fr. o. m. 1 sept. 1969 t. v. Finansdepartementet. Dep.chefen har med stöd av K. M:ts bemyndigande 29 maj 1969 förordnat bl. a. reg.rådet Erik Reuterswärd, tillika ordf., och ass. i Svea hovr. Johan Lind att som sakk. SvJT 1969 s. 908
David Nehrman-Ehrenstråle inför nutiden Svensk Juristtidning 1969 @@PAGEBREAK@@910som han kunde hinna och orka med under sin livstid. Med ett par av dem som förblev otryckta hann han redan tämligen långt. SvJT 1969 s. 909 Av: BO PALMGREN
Svensk rättspraxis Civil- och straffprocessrätt 1963—1967 NJA 1966 s. 603. — Finns det anledning antaga, att förhandling kommer att hållas inom stängda dörrar, äger domstolen enligt 36 § 1 st. 2 p. SvJT 1969 s. 918 Av: LARS WELAMSON
Marknadsrätt. »marknadsrätt« (markedsret) er ganske ny i Norden. SvJT 1969 s. 970 Av: Mogens Koktvedgaard
Kompaniskap. systematiskt borde utgöra ett mellanting mellan ansvarligt selskap och kommanditselskap. En variant av kommanditbolaget, som särskilt omnämns i norsk lagstiftning, är kommanditaktiebolaget. SvJT 1969 s. 974 Av: Curt Olsson
Sätt pris på miljön. ERIK DAHMÉN. Samhällsekonomiska argument i miljöpolitiken. Sthm 1968. Studieförbundet Näringsliv och Samhälle. 90 s. Kr. 19,50, inb. 24,50. I denna bok har professorn i nationalekonomi Erik Dahmén framfört många argument för att pris skall sättas på miljöskador. SvJT 1969 s. 977 Av: E Thomasson
List Jurid. A. K. Förteckning över utländsk juridisk litteratur i svenska forskningsbibliotek 1956—1969. Tidskrifter och serier. Periodicals. Upprättad av Björn A. Marklund. Sthm 1969. Stenc. 113 s. SvJT 1969 s. 978 Av: A. K.
Detention pending trial och häktning Ett av ämnena på den i augusti 1965 i Stockholm hållna FN-kongressen om förebyggande av brott m. m. var kampen mot recidivism och ett deltema var därvid frågan om skadligheten — den kriminogena effekten — av ett frihetsberövande före lagakraftvunnen dom. SvJT 1969 s. 979 Av: Per Ryding
Om förutsättningarna för förordnande om personundersökning även sedan åtal väckts skall pröva huruvida sannolika skäl för vederbörandes faktiska brottslighet föreligger? Till frågans belysning bör erinras om att den svenska brottmålsprocessen håller sig med fyra grader av misstanke: 1. SvJT 1969 s. 983 Av: Stig Iversen
Nya regler om de allmänna underrätternas sammansättning i mål och ärenden m. m. brottmålens del innebär de nya domförhetsreglerna ändringar bara ifråga om nämndens sammansättning. Den nuvarande ordningen med två olika nämndsammansättningar skall inte längre tillämpas. SvJT 1969 s. 985 Av: Björn Orrhede
Ur Svensk författningssamling 1969 maj 1969 om utbildning vid juridisk fakultet.378—382. Lag 29 maj 1969 om ändring i värnpliktslagen d. 30 dec. 1941 (nr 967), m. m. 386. KF 13 juni 1969 om ändring i förordningen d. SvJT 1969 s. 988 Av: A. K.
Norsk juridisk litteratur 1968 privatretten, kan fra obligasjonsretten nevnes et spesialarbeid, G. Guttormsen: »El-forsyningskontrakten. Et bidrag til energiretten» (1968, 268 s.). SvJT 1969 s. 989 Av: Tore Sandvik
Studentoroligheterna i USA. . Den senaste tidens delvis mycket svårartade, ofta av färgade eller vänsterradikala studenter iscensatta oroligheter vid Förenta Staternas högre undervisningsanstalter har medfört, att röster i kongressen höjts för en begränsning av de federala anslagen till college... SvJT 1969 s. 991 Av: G. C.-W
Beslut av USA:s kongress kan prövas av domstol. Förenta Staternas högsta domstol avkunnade den 16 juni 1969 dom i ett mål (Powell v. SvJT 1969 s. 992 Av: G. C.-W.
Amerikansk domstol tillämpar judisk lag. En statlig domstol i New York har nyligen avdömt ett mål, som gällde underhållsbidrag, och domen är veterligen den första i Förenta Staterna, som grundats på judisk rätt sådan densamma kommit till uttryck i Bibeln, Talmud och judisk doktrin. SvJT 1969 s. 993 Av: G. C.-W.
Det 25:e nordiska juristmötet forskjellen i våre synspunkter vi har hentet og skal hente vår gjensidige inspirasjon og fornyelse.» — Dette var riktige og kloke ord, som står i fullt samsvar med den målsetting juristmøtene har. SvJT 1969 s. 994
Internationella domareförbundets kongress i Berlin. Vart fjärde eller femte år håller internationella domareförbundet en världskongress. I dessa kongresser får alla domare delta och några begränsningar av antalet domare från de olika medlemsländerna har hittills ej behövt tillgripas. SvJT 1969 s. 997 Av: L. T.
Nya anvisningar för författningsskrivning. I januari 1967 gav statsrådsberedningen ut en promemoria om språket i lagar och andra författningar. Ytterligare anvisningar för författningsskrivning har nu utarbetats inom statsrådsberedningen. De nya anvisningarna, som är avsedda att tillämpas fr. o. m. SvJT 1969 s. 999 Av: S. M.
Förslag rörande internationell adoptionsrätt. Justitierådet Gösta Walin har avlämnat betänkande om »Internationell adoptionsrätt» (SOU 1969:11). Betänkandet innehåller förslag till ny lag om internationellrättsliga förhållanden rörande adoption, avsedd att ersätta 6 kap. SvJT 1969 s. 1001 Av: S. V.
Högsta domstolen. Lennart Geijer (se om honom Ss. 79). Till nytt konsultativtstatsråd utsågs rättschefen i justitiedepartementet, hovrättsrådet i Svea hovrätt Carl Lidbom.Statsrådet Lidbom är född i Stockholm 1926 och blev student där 1944. Han avlade fil.kand.ex. SvJT 1969 s. 1002
Hovrätterna. Bengt Hedman att biträda i dep:t fr. o. m. 1 okt. 1969 t. v., 9 okt. 1969 förordnat ass. i Svea hovr. Harry Jusélius att biträda i dep:t vid handläggn. av ärenden om nåd i brottmål fr. o. m. 1 okt. 1969 t. v., 24 okt. SvJT 1969 s. 1003
Sveriges advokatsamfund. Lars Wesström att inneha långtidsvik. på en tingsdom. tjänst i Jämtlands östra, norra och västradgor fr. o. m. 1 okt. 1969 t. v., 19 sept. 1969 utnämnt hovr.rådet i Svea hovr. Runo Lundin till häradshövd.i Svartlösa dga, s. d. SvJT 1969 s. 1004
