Om Högsta domstolens rättsskapande verksamhet — löper domstolen amok? Ska man underbygga en kritik om att HD överskridit sin konstitutionella behörighet i sitt dömande kräver detta någon form av rationell argumentation som inbegriper en analys av den konstitutionella rättstillämpningen teoretiska premisser, HD:s samhälleliga roll och förändringar i det omgivande samhället. En kritik av HD som saknar detta, inte djupare analyserar förhållandet mellan makt och rätt i Sverige år 2014 och samtidigt frånkänner värderingar en roll i rättstillämpningen kan inte ses som annat än ett uttryck för subjektiva värderingar. SvJT 2014 s. 335 Av: OLA WIKLUND Ladda ner PDF
Gemensam vårdnad för alla föräldrar — Barnets bästa eller social ingenjörskonst? Ett gemensamt vårdnadsansvar är numera en huvudregel för särlevande föräldrar eftersom det anses kunna främja goda förhållanden mellan ett barn och barnets båda föräldrar. Dessutom antas en sådan ordning kunna minska antalet vårdnadsrelaterade tvister i domstol. Under senare år har emellertid antalet vårdnadstvister ökat och frågan måste ställas om den nuvarande samhälleliga hanteringen av föräldrars vårdnadstvister verkligen är den som bäst tillgodoser barns intressen. SvJT 2014 s. 348 Av: ANNA SINGER Ladda ner PDF
Sammanblandning av bevisfrågor och rättsfrågor vid underlåtenhetsansvar I denna uppsats behandlas frågor om ovetenskaplig sammanblandning av normativa bedömningar och sannolikhetsbedömningar. Uppsatsen tar vidare upp frågan om det under särskilda förutsättningar kan vara nödvändigt att göra en sammanhållen prövning av dessa båda bedömningar. Om en sådan prövning ska utföras bör domstolen avgöra vilken större eller mindre vikt bevisvärdefaktorerna och de normativa faktorerna har. Domstolen bör göra det trots att dessa båda typer av faktorer inte är kommensurabla. Därefter bör domstolen göra en avvägning av faktor som talar för och emot ett ansvar för svaranden. Dessa viktiga led i tankearbetet bör inte hoppas över och ersättas med en svepande helhetsbedömning. SvJT 2014 s. 357 Av: LARS HEUMAN Ladda ner PDF
Barnets bästa och Sveriges ansvar för överflyttning av olovligen bortförda barn Uppsatsen analyserar, mot bakgrund av två av svensk domstol nyligen avgjorda ärenden, den senaste rättsutvecklingen rörande olovligt bortförande av barn genom Europadomstolens och, i viss mån, EU-domstolens praxis. Konflikter uppstår mellan Haagkonventionen om civila aspekter på olovligt bortförande av barn, barnkonventionen och Europakonventionen. Rättsläget kompliceras ytterligare av EU-staternas s.k. Bryssel II-förordning. Enligt i Sverige etablerad praxis utgör svensk domstols lagakraftvunna beslut om att barnet ska återlämnas inte något hinder för en förnyad prövning här, när omständigheterna ändrats. Uppsatsen ifrågasätter lösningens förenlighet med Bryssel II-förordningen. Sverige riskerar även att fällas för brott mot den kvarlämnade förälderns rätt till familjeliv enligt Europakonventionens art. 8. SvJT 2014 s. 387 Av: MAARIT JÄNTERÄ JAREBORG Ladda ner PDF
COCOM och neutralitetspolitiken USA ville under det kalla kriget genom exportkontroll förhindra att ”strategiska” varor (högteknologi) överfördes till Sovjetblocket. Man förhandlade med de västeuropeiska länderna för att förmå dessa att införa en exportkontroll som motsvarade den amerikanska. En särskild organisation — COCOM — upprättades 1949 med uppdrag att övervaka tillämpningen. Också Sverige och Schweiz, som bedrev neutralitetspolitik, utsattes för påtryckningar. Sverige mottog varulistorna som information och anpassade sig autonomt till systemet. Det har både utomlands och i Sverige påståtts att detta innebar ett avsteg från neutralitetspolitiken. I artikeln undersöks vilka krav som neutralitetspolitiken ställde. SvJT 2014 s. 415 Av: ROLF H. LINDHOLM Ladda ner PDF
Litteratur Litteratur i ämnet skadeståndsrätt lär det knappast bli för mycket av i vårt land. Det är trots allt förhållandevis få personer som, med kunskap och kontinuitet, skriver om svensk skadeståndsrätt. Det är, enligt min uppfattning, önskvärt att det förekommer en författarpluralism, vilket kan leda till fler nyanser och perspektiv i den skadeståndsrättsliga diskursen. SvJT 2014 s. 424 Av: Anders Holm Ladda ner PDF
Personalnotiser Martin Holmgren att vara generaldirektör och chef för Domstolsverket. Martin Holmgren är lagman i Nacka tingsrätt och har tidigare varit departementsråd i Justitiedepartementet samt expeditions- och rättschef i Kulturdepartementet. SvJT 2014 s. 428 Ladda ner PDF