Om tillämpning av rättegångsbalkens kostnadsregler i skiljeförfaranden* I samband med att skiljeförfaranden avslutas uppkommer vanligtvis frågor beträffande i vilken utsträckning en part ska kunna få ersättning för sina kostnader från motparten. Trots att det är en vanligt förekommande fråga som inte sällan rör betydande belopp ges ingen närmare vägledning i lag, förarbeten eller praxis. I litteraturen återfinns ett antal generella uttalanden om att samma principer som gäller för rättegång i tillämpliga delar kan gälla även i skiljeförfarande. I vilken utsträckning 18 kap. rättegångsbalken ska eller bör tillämpas i skiljeförfaranden, och vilka skäl som motiverar en sådan ordning, råder det dock oklarhet kring. I artikeln behandlas dessa frågor närmare med utgångspunkt i två exempelsituationer — när käromålet endast bifalls till viss del respektive när en parts processföring har varit vårdslös eller orsakat kostnader som inte varit skäligen påkallade. SvJT 2020 s. 747 Av: HENRIK BELLANDER och NIKLAS BERNTORP Ladda ner PDF
Sedvanans betydelse i modern förmögenhetsrätt Sedvanans betydelse för modern förmögenhetsrätt är ganska oklar. I Girjasdomen har Högsta domstolens majoritet uttryckt sig på ett sätt som riskerar att användas långt bortom målets egentliga område (nyttjanderätt till mark och vatten) och som riskerar att minska betydelsen av sedvanan och den på sedvanan grundade sedvanerätten. I artikeln anförs argument varför sedvanan och sedvanerätten både är och bör vara viktiga element även i den moderna förmögenhetsrätten. SvJT 2020 s. 770 Av: JAKOB HEIDBRINK Ladda ner PDF
Tillitsfullmakten — en replik Av ”Asistan Turistik” NJA 2013 s. 659 och ”Chefen för Alvestadivisionen” NJA 2014 s. 684 följer att vid sidan av fullmakt grundad på huvudmannens viljeförklaring kan en fullmakt uppstå genom ett annat beteende av huvudmannen och då utan att det är hans avsikt, nämligen när den tredje mannen på grundval av beteendet med fog trodde att fullmaktssyfte förelåg (tillitsfullmakt). Enligt det senare avgörande förutsätter en sådan tillitsfullmakt i regel att huvudmannen måste ha insett risken för att hans beteende skulle verka tillitsskapande. I en artikel i denna tidskrift (SvJT 2020 s. 323) skriver Torgny Håstad att avgörandet i den delen är ”oriktigt”. Hur det förhåller sig med det diskuteras i denna artikel. Slutsatsen är att Håstads påstående är oriktigt. SvJT 2020 s. 785 Av: STEFAN LINDSKOG Ladda ner PDF
Om tillhandahållande av allmänna handlingar i dispositiva tvistemål I rättegångsbalken finns en förhållandevis okänd bestämmelse som reglerar hur en domstol kan besluta att allmänna handlingar ska tillhandahållas när de har betydelse som bevis. Regleringen möjliggör för en part att få ut handlingar som han eller hon annars hade varit förhindrad att ta del av på grund av regler om sekretess. Reglerna om tillhandahållande av allmänna handlingar har likheter med dem som gäller för edition av privata handlingar, men ger ändå upphov till vissa särskilda frågor som både ombud och domare bör känna till. SvJT 2020 s. 798 Av: LINUS ÖRNULF Ladda ner PDF
Litteratur När folkmordet kom till Sverige — om en advokats dilemma, Norstedts 2019, 232 s. SvJT 2020 s. 816 Ladda ner PDF
Svensk rättspraxis: Avtals- och obligationsrätt 2005–2019 I SvJT har översikter över svensk rättspraxis i förmögenhetsrätt (avtals- och obligationsrätt) presenterats sedan 1937, när professorn Håkan Nial publicerade en översikt för perioden 1931–1935 (SvJT 1937 s. 471 ff., cit. Nial, SvJT 1937). Nial täckte sedan i en översikt publicerad 1942 perioden 1936–1940 (SvJT 1942 s. 211 ff., cit. Nial, SvJT 1942). Härefter behandlade professorn Knut Rodhe vid fem skilda tillfällen perioden 1941–1977: SvJT 1946 s. 26 ff. (1941–1944), SvJT 1951 s. 581 ff. (1945–1949), SvJT 1961 s. 245 ff. (1950–1959), SvJT 1968 s. 177 ff. (1960–1965) samt SvJT 1979 s. 577 (1966–1977) (cit. Rodhe, SvJT 1946, SvJT 1951, SvJT 1961, SvJT 1968 respektive SvJT 1979). Åren 1978–2004 behandlades av Johnny Herre (SvJT 2005 s. 549 ff., cit. Herre, SvJT 2005). SvJT 2020 s. 821 Av: JOHNNY HERRE och SVANTE O. JOHANSSON Ladda ner PDF
Rättsfallsindex 1072 Johnny Herre och Svante O. Johansson S Högsta domstolens avgöranden 2005–2019 NJA 2005 s. 44 931, 1053, 1054 NJA 2005 s. 142 842, 843, 845, 865, 873, 921 NJA 2005 s. 180 1010, 1011 NJA 2005 s. 205 898 NJA 2005 s. 517 994 NJA 2005 s. 557 923 NJA 2005 s.... SvJT 2020 s. 1072 Ladda ner PDF
