Extern adjunktion i överrätt Högsta domstolens och Högsta förvaltningsdomstolens bedömning av jäv för externa adjungerade ledamöter i överrätt påverkar förutsättningarna för sådan tjänstgöring på ett tämligen dramatiskt sätt. Besluten påverkar därigenom också förutsättningarna för juridiskt verksamma utan domarutbildning att få domartjänster. I artikeln konstateras att en sådan effekt inte ligger i linje med en strävan om en öppen domarbana. Behovet av ett utredningsarbete för att se över förutsättningarna för tillfällig tjänstgöring i domstol understryks. SvJT 2015 s. 1 Av: FREDRIK WERSÄLL Ladda ner PDF
Myter och missförstånd om TF och YGL i ett EU-perspektiv — replik I SvJT 2014 s. 201 ff. gjorde författarna gällande att Sverige i EUsamarbetet får betala ett högt politiskt och ekonomiskt pris för att ha kvar det nuvarande svenska systemet med dess omfattande detaljreglering av tryck- och yttrandefriheten på grundlagsnivå. Artikeln föranledde delvis kritiska synpunkter från Göran Lambertz (SvJT 2014 s. 440 ff.) och Magnus Schmauch (SvJT 2014 s. 520 ff.). Kritiken träffar emellertid snett eftersom författarna betraktar EU-samarbetet från enbart rättsliga synvinklar och förbiser att politik är en minst lika viktig ingrediens. SvJT 2015 s. 8 Av: OLLE ABRAHAMSSON & HENRIK JERMSTEN Ladda ner PDF
Om betydelsen av vinstsyftet i aktiebolagslagen Det finns på bolagsrättens område vissa till synes eviga frågor. De dyker då och då upp i den bolagsrättsliga diskussionen men får inte något slutligt och allmänt accepterat svar. En sådan fråga är i vems intresse verksamheten i ett bolag, särskilt aktiebolag, ska anses bedrivas. Frågan har nog för de flesta ett självklart svar, nämligen att verksamheten ska anses bedrivas i ägarnas intresse. För andra synes emellertid svaret inte vara lika givet. Från olika håll hävdas från tid till annan att verksamheten, särskilt i stora bolag, ska anses bedrivas eller i vart fall för framtiden borde anses bedrivas inte bara i aktieägarnas utan också i andras intresse. I förevarande artikel redogör jag kortfattat för varför denna senare syn på saken enligt min mening är felaktig såväl de lege lata som de lege ferenda. SvJT 2015 s. 11 Av: ROLF SKOG Ladda ner PDF
Tolkning av entreprenadavtal — det köprättsliga kontrollansvaret möter hindersbestämmelserna i AB 04 Den svenska entreprenadrätten utvecklas snabbt. Högsta domstolen dömer i allt fler entreprenadtvister och skapar därmed ny praxis. Har de allmänna domstolarna tagit över entreprenadbranschens tolkningsföreträde av standardvillkoren AB 04? Hur löses regelkonflikten när AB 04 erbjuder en egen lösning men samtidigt hänvisar till den dispositiva rätten? Denna artikel syftar till att utreda dessa och närliggande frågor i ljuset av ett avgörande från Svea hovrätt angående beställarens skyldighet att utge skadestånd vid hinder. SvJT 2015 s. 20 Av: ANDERS INGVARSON & MARCUS UTTERSTRÖM Ladda ner PDF
Domstolarna och demokratin Domstolarnas roll förändras. En orsak till det är att grundläggande rättigheter blir allt viktigare i rättstillämpningen till följd av Europakonventionen och EU-rätten. Det förekommer också aktivism i dömandet, dvs. att domstolar stiftar ny rätt när lagstiftaren anses ha ”abdikerat”. Utvecklingen reser frågor om domstolarnas roll i demokratin. Kan domstolarna sätta sig över eller ersätta demokratin? I artikeln ges svaren med hjälp av Jürgen Habermas syn på rätten och den demokratiska rättsstaten. SvJT 2015 s. 40 Av: CARL JOSEFSSON Ladda ner PDF
HD ger vägledning om skakvåld Högsta domstolen har i ett som vägledande betecknat avgörande den 16 oktober 2014 frikänt från ett åtal för ”skakvåld”. I artikeln diskuteras vilken vägledning som kan hämtas från avgörandet. SvJT 2015 s. 72 Av: DAG VICTOR Ladda ner PDF
Notiser Till minne av Curt Olsson Den 22 oktober 2014 avled förutvarande presidenten i Finlands Högsta Domstol jur.dr Curt Olsson, 95 år gammal. SvJT 2015 s. 80 Ladda ner PDF