Hur dum får man vara? Hur ser rättsordningen på konsekvensen av misstag? Vilken hänsyn tas till att den misstagne var obegåvad, fumlig eller illa instruerad? Är det bättre att skylla ett misstag på dumhet än på slarv? Det är några frågor som diskuteras i denna uppsats. Här gömmer sig en paradox. SvJT 2022 s. 1 Av: RICHARD ÅKERMAN Ladda ner PDF
Taleändring efter utslag eller tredskodom Ett praktiskt problem som kan uppstå är att en kärande vill lägga till ett yrkande på väsentligen samma grund som ett tidigare framställt yrkande efter det att ett utslag i mål om betalningsföreläggande eller en tredskodom i tvistemål meddelats mot svaranden och denne begärt återvinning. Då gäller i vissa avseenden reglerna för överrättsprocess, men i andra avseenden utgör målet en (fortsatt) tingsrättsprocess. I artikeln diskuteras reglerna för denna typ av taleändringar, och det konstateras att de lösningar som valts i rättspraxis inte är alldeles entydiga och leder till en del följdproblem. En annan fråga som tas upp är om det är möjligt för en sökande i mål om betalningsföreläggande att göra taleändringar vid överklagande av ett utslag, något som det kan finnas behov av t.ex. om det på grund av en omständighet som inträffat efter utslaget finns anledning att höja ett yrkat belopp. SvJT 2022 s. 23 Av: MARTIN SUNNQVIST Ladda ner PDF
Reklamationsfristens längd i teori och praktik Att avgöra reklamationsfristens längd är en knepig fråga. Vid bestämmandet av fristen måste rättstillämparen avgöra dels när fristen börjar löpa, dels omfattningen av längden i sig. Bedömningen av båda dessa delfrågor kräver en separat analys som kan inbegripa en stor mängd faktorer. Undertecknad har i en tidigare artikel undersökt bl.a. den förstnämnda delfrågan. Syftet med den här artikeln är att undersöka den senare. SvJT 2022 s. 40 Av: JAKOB ANDERSSON Ladda ner PDF
Nackdelarna med att använda utbytbara vaga begrepp De fem termer som undersöks i uppsatsen är vaga och skapar en otillräcklig vägledning vid rättstillämpning och prejudikattolkning. Inget är vunnet med att ersätta ett av de vaga begreppen med ett annat lika vagt begrepp. Om ett vagt begrepp kan brytas ned i olika mera konkreta beståndsdelar eller argument ökar förutsebarheten vid rättstillämpningen. Det saknas klart belägg för att vaga begreppsuppbyggda rekvisit blir tydliga och bestämda genom de övriga rekvisiten i en regel. SvJT 2022 s. 62 Av: LARS HEUMAN Ladda ner PDF
Avtalsrättsligt medhjälparansvar Det inomobligatoriska medhjälparansvaret har länge ansetts bygga på oskrivna tillräknanderegler. Anta att B anlitar C för att utföra något som uppfyller B:s avtalsförpliktelse mot A och att C orsakar A skada genom handlingen eller underlåtelsen H. Frågan om B:s skadeståndsansvar mot A ska enligt dessa regler avgöras på samma sätt som om B själv hade företagit H. SvJT 2022 s. 98 Av: JOHAN ADESTAM och NIKLAS ARVIDSSON Ladda ner PDF