Temanummer: Högsta domstolen 50 år som prejudikatinstans Anders Eka, justitieråd och ordförande för Högsta... SvJT 2022 s. 419 Av: ANDERS EKA och Johnny Herre Ladda ner PDF
Högsta domstolens prejudikatbildande verksamhet på straffrättens område Under de 50 år som Högsta domstolen har varit en renodlad prejudikatinstans har mycket hänt vad gäller domstolens prejudikatbildande verksamheten på det straffrättsliga området. Utvecklingen diskuterades under det panelsamtal som hölls med anledning av 50 års jubileet. SvJT 2022 s. 421 Av: HANNA HALLONSTEN och PETTER ASP Ladda ner PDF
Riksåklagarens roll som åklagare i Högsta domstolen Högsta domstolen firar i år 50 år som prejudikatinstans. I artikeln gör jag några reflektioner över min roll som riksåklagare och framför allt min roll som åklagare i Högsta domstolen med betoning på den prejudikatbildande verksamheten. SvJT 2022 s. 432 Av: PETRA LUNDH Ladda ner PDF
Advokatens roll i Högsta domstolen — dags för en förändring? I denna artikel behandlar jag advokatens roll i Högsta domstolen, och då företrädesvis i brottmål, kompletterat med en utblick till hur regelverket fungerar i några av våra närliggande länder. Avslutningsvis delar jag med mig av tankar kring hur en alternativ ordning skulle kunna se ut. SvJT 2022 s. 442 Av: GHITA HADDING WIBERG Ladda ner PDF
Besluten runt prejudikatfrågan — vad betyder de? Artikeln behandlar betydelsen av Högsta domstolens ställningstaganden i sådana straffrättsliga frågor som ligger vid sidan av prejudikatfrågorna i de vägledande avgörandena. Den övergripande frågeställningen gäller vilket avseende som underrätterna bör fästa vid det som Högsta domstolen uttalar i de delar som domstolen inte har angett som prejudikatintressanta. Författaren blickar även framåt och resonerar kring hur Högsta domstolen kan göra det lättare för läsaren av ett prejudikat att förstå vad som är avsett att vara vägledande och vad som rättstillämparen inte behöver fästa lika stort avseende vid. SvJT 2022 s. 450 Av: CATHARINA MÅNSSON Ladda ner PDF
Prejudikatbildning i straffvärdefrågor De senaste 20 åren har det skett en betydande ökning av antalet prejudikat som gäller straffmätningen. Där denna del av straffrätten länge tycks ha uppfattats som en omdömesfråga där Högsta domstolen inte hade någon större uppgift är i dag intresset av en enhetlig rättstillämpning centralt när domstolarna ska bestämma straffvärdet i ett enskilt fall. I artikeln diskuteras några frågor som detta "förrättsligande" av straffmätningen väcker. SvJT 2022 s. 464 Av: GUSTAF ALMKVIST Ladda ner PDF
Relationen mellan Högsta domstolen och lagstiftaren Högsta domstolens vägledande avgöranden innehåller ofta generella uttalanden om gällande rätt. Dessa fungerar som komplement till lagstiftningen. På det hela taget fungerar samspelet med lagstiftaren utomordentligt väl. I vissa fall har dock lagstiftaren visat sig ha en annan uppfattning än Högsta domstolen om hur lagstiftningen bör tillämpas. Lagstiftaren har därvid använt sig av olika tekniker för att påverka praxis. SvJT 2022 s. 474 Av: ANDERS PERKLEV Ladda ner PDF
Högsta domstolens prejudikatbildande verksamhet på förmögenhetsrättens område Med utgångspunkt i den diskussion som vid seminariet fördes om domstolens verksamhet på förmögenhetsrättens område behandlas i artikeln bland annat frågor om domstolens normbildande verksamhet på detta område och dess domskrivningsteknik. SvJT 2022 s. 483 Av: CECILIA ANDGREN och SVANTE O. JOHANSSON Ladda ner PDF
Høyesterett som prejudikatdomstol med særlig fokus på formueretten Artikkelen beskriver Høyesteretts virke og noen sentrale utviklingstrekk, herunder utviklingen av rollen som prejudikatdomstol og det økende antall saker som involverer tolkningen og anvendelsen av internasjonale traktater som SvJT 2022 s. 491 Av: KRISTIN NORMANN Ladda ner PDF
Högsta domstolen som prejudikatinstans — ett finländskt perspektiv Några år efter att Högsta domstolen i Sverige gjordes till en mer renodlad prejudikatinstans genomfördes en liknande reform i Finland. Det rådande läget leder till intressanta diskussioner om rollfördelningen mellan de högsta domstolarna och såväl lagstiftaren som rättsvetenskapen. SvJT 2022 s. 504 Av: JUHA HÄYHÄ Ladda ner PDF
Utformningen av Högsta domstolens avgöranden nu och då Genom en jämförelse av förmögenhetsrättsliga HD-avgöranden under de fyra åren närmast före fullföljdsreformen 1971 och dagens avgöranden klargörs likheter och skillnader i hur domar och beslut skrivs. Skillnaden är tydlig, och utvecklingen leder till såväl risker som möjligheter. SvJT 2022 s. 513 Av: CHRISTER DANIELSSON Ladda ner PDF
Hur identifieras rättsregler i HD:s prejudikat? Denna korta artikel handlar om HD:s roll som regelskapare (normgivare). HD har under de senaste 50 åren utvecklat denna roll på ett mycket värdefullt sätt. I det följande betonas de problem som kvarstår med att förstå och tilllämpa HD:s normgivning. SvJT 2022 s. 519 Av: CHRISTINA RAMBERG Ladda ner PDF
Hvilke krav kan man stille til en præjudikatdomstol? Efter påpegning af nogle sider af HD’s procesform, som adskiller sig fra processen ved den danske Højesteret (bl.a. i relation til de appeltilladelser, der i Sverige betegnes som prövningstillstånd), diskuterer forfatteren, hvordan præjdikatdomstole i almindelighed bør optræde, bl.a. ved fortolkning og udfyldning af skreven lovgivning og i den retsskabende virksomhed på ulovregulerede områder. SvJT 2022 s. 523 Av: MADS BRYDE ANDERSEN Ladda ner PDF
Har Sverige för många domstolar som ska bidra till prejudikatbildningen? Frågan om det är en fördel eller en nackdel med att ha flera domstolar som ansvarar för prejudikatbildningen diskuteras med jämna mellanrum. Flera tänkvärda synpunkter i detta ämne fördes fram av panelen under jubileumsseminariet. Denna uppsats försöker sammanfatta synpunkterna och samtidigt belysa frågeställningen med utgångspunkt i några andra länders domstolssystem. Därutöver problematiseras den svenska ordningen som innebär att Mark- och miljööverdomstolens och Patent- och marknadsöverdomstolens avgöranden i vissa fall inte får överklagas alls och i andra fall endast om domstolen bedömer att prejudikatbildningen kräver det (s.k. ventil). SvJT 2022 s. 536 Av: HENRIK JONSSON och THOMAS BULL Ladda ner PDF
Motiverar risken för motstridiga prejudikat en enda prejudikatdomstol? Rättskipningen och prejudikatbildningen har sedan lång tid varit uppdelad mellan civil- och straffrätten å ena sidan och förvaltningsrätten å den andra. Det innebär en risk för att prejudikatbildningen i vissa fall kan bli motstridig. Frågan är om det finns skäl att motverka den risken genom en sammanslagning av domstolar. SvJT 2022 s. 547 Av: HELENA JÄDERBLOM Ladda ner PDF
Högsta domstolens prejudikatbildning inom särskilda rättsområden En övergripande fråga vid 2021 års symposium om Högsta domstolen var om det finns för många domstolar som ska bidra till prejudikatbildningen. I den här artikeln görs en kort genomgång av Högsta domstolens rättstillämpning från senare tid inom tre rättsområden där det finns avgöranden också från domstolar med särskild kompetens inom området. De tre rättsområdena är mark- och miljörätten, arbetsrätten och hyresrätten. Slutsatsen i artikeln är att Högsta domstolen har lagt ett stort ansvar på de särskilda domstolarna men samtidigt tagit en aktiv del i rättsbildningen. SvJT 2022 s. 554 Av: GUDMUND TOIJER Ladda ner PDF
Hur har inrättandet av Patent- och marknadsöverdomstolen påverkat förutsättningarna för Högsta domstolens prejudikatbildning? Den 1 september 2016 inrättades Patent- och marknadsöverdomstolen som en särskild domstol inom ramen för Svea hovrätts organisation. I denna artikel diskuteras vad den reformen inneburit för prejudikatbildningen. Hur har den påverkat Högsta domstolens prejudikatbildning? Kan det dras några slutsatser om den har förbättrat eller försämrat förutsättningarna för en enhetlig prejudikatbildning? Avslutningsvis görs också några korta jämförelser med förutsättningarna för en enhetlig prejudikatbildningen på det hyresrättsliga och arbetsrättsliga området. SvJT 2022 s. 564 Av: CHRISTINE LAGER Ladda ner PDF
Utviklingen av Norges Høyesterett som prejudikatsdomstol I artikkelen blir det først gjort rede for den historiske utviklingen av Norges Høyesterett som prejudikatsdomstol. Deretter blir det diskutert hvilke forhold som kan danne grunnlag for å fravike en rettsoppfatning som Høyesterett tidligere har uttalt. Som følge av at Norges Høyesterett er blitt en tilnærmet rent prejudikatsdomstol, har domsskrivingsteknikken utviklet seg betydelig i løpet av de siste tiårene. I Norge er det bare én høyesterett. I artikkelen blir det til slutt påpekt at flere høyesteretter innenfor et land i alle fall gir et potensial for en svekket prejudikatfunksjon. SvJT 2022 s. 571 Av: JENS EDVIN A. SKOGHØY Ladda ner PDF
Reformen år 1971 och en framåtblick I ett avslutande samtal med Anders Eka blickade två av domstolens tidigare ordförande, Johan Munck och Stefan Lindskog, framåt. Är det bra som det är eller behövs det ytterligare reformer? SvJT 2022 s. 580 Av: DAG MATTSSON Ladda ner PDF
Några aspekter på prejudikatnytta och prejudikatbildning I den avslutande framtidsspaning som Anders Eka ledde med Johan Munck och mig och som har refererats av Dag Mattsson diskuterades vissa möjligheter att förstärka Högsta domstolens roll som prejudikatinstans. På uppmaning följer här några ytterligare synpunkter, då på det självvalda temat prejudikatnytta. Den grundläggande tesen är att prejudikatnytta är det samhälleliga värdet av prejudikatbildningen, och att en högsta domstols främsta uppgift är att åstadkomma största möjliga prejudikatnytta med givna resurser. Tesen bildar utgångspunkt för vissa funderingar kring hur domstolens resurser på mest effektiva sätt kan användas för en samhällsrelevant prejudikatbildning. SvJT 2022 s. 590 Av: STEFAN LINDSKOG Ladda ner PDF
Tankar om HD:s dispensprövning Var det bättre förr? Kan dispensprövningen vässas, och borde verksamheten i HD renodlas än mer? Eller är det kanske redan bäst som det är? SvJT 2022 s. 602 Av: JOHAN MUNCK Ladda ner PDF
Litteratur om HD som prejudikatinstans Allmänt om HD som prejudikatinstans Bengtsson, Bertil, Högsta domstolens dispensprövning och den materiella rättvisan, SvJT 1989 s. 206–224 Bengtsson, Bertil, Prejudikat eller lagstiftningsreformer? I: Lov, liv og lære : Inge Lorange Backer 70 år, Univ... SvJT 2022 s. 605 Av: Sofia Sternberg Ladda ner PDF
SvJT 2022 s. 613 Lisa Leverström att vara hovrättsråd i Hovrätten för Västra Sverige (2022-04-13), Gustav Nyström att vara hovrättsråd i Hovrätten för Västra Sverige (2022-04-13), Chris Stattin-Larsson att vara hovrättsråd i Hovrätten för Nedre Norrland (2022-04-13), Julia... SvJT 2022 s. 613 Ladda ner PDF