Litteratur om HD som prejudikatinstans

 

 

 

Allmänt om HD som prejudikatinstans
Bengtsson, Bertil, Högsta domstolens dispensprövning och den materiella rättvisan, SvJT 1989 s. 206–224 Bengtsson, Bertil, Prejudikat eller lagstiftningsreformer? I: Lov, liv og lære : Inge Lorange Backer 70 år, Universitetsforlaget 2016, s. 33–48 Bengtsson, Bertil, Rättssäkerhet och effektivitet i högsta domstolens arbete. I: Högsta domstolen 75 år, Lakimiesliiton Kustannus 1993, s. 237–252 Bengtsson, Bertil, Ändringsdispens och prejudikatdispens. I: Högsta domsmakten i Sverige under 200 år, Del I, Institutet för rättshistorisk forskning 1990, s. 267–290 Bråténius, Ingvar, Prövningstillstånd i Högsta domstolen, Stockholms univ. 1984 Edlund, Lars, Några anteckningar om hissdispens. I: Festskrift till Stefan Lindskog, Jure 2018, s. 155–162 Eka, Anders, Språngdispens — ett nytt verktyg för Högsta domstolen. I: Vänbok till Mikael Mellqvist, Iustus 2020, s. 33–40 Elwing, Carl M., Om prövningstillstånd, Advokaten 1988 s. 146–147 Elwing, Carl M., Summum ius...? Kommentar till ett par bevisrättsliga rättsfall. I: Festskrift till Lars Welamson, Norstedt 1987, s. 137–152 Freivalds, Laila, Högsta domstolens roll — dagsläget och framtiden, SvJT 1989 s. 170–177 Gregow, Torkel, Högsta domstolens rättsskapande verksamhet — några reflexioner. I: Stockholm Centre for Commercial Law. Årsbok III, 2011, s. 87–103 Gregow, Torkel, Några synpunkter på mål och ärenden i Högsta domstolen, SvJT 1997 s. 805–821 Heuman, Lars, Bristande rättsliga kunskaper som hinder för prejudikatinstansernas samverkande rättsbildning i belysning av presumtionsläran, SvJT 2021 s. 18–47 Heuman, Lars, Högsta domstolens prejudikatnedbrytande verksamhet. I: Festskrift till Per Olof Bolding, Juristförlaget 1992, s. 201–233 Hult, Bengt, Högsta domstolen i Sverige. I: Rett og rettssal : et festskrift til Rolv Ryssdal, Aschehoug 1984, s. 51–64 Håstad, Torgny, Prejudikat eller lagstiftning? I: Festskrift till Stefan Lindskog, Jure 2018, s. 299–316 Knutsson, Anders, Med hissen till HD. I: Festskrift till Ulf K. Nordenson, Carlsson Law Network 1999, s. 235-251 Lind, Johan, Högsta domstolen föreslår utredning rörande reglerna i 54 kap. rättegångsbalken om prövningstillstånd, JT 1994-95 s. 1147– 1155

606 Litteratur om HD som prejudikatinstans SvJT 2022

 

Lind, Johan, Den högsta instansens uppgifter, främst inom prejudikatbildningen. I: Det 31 nordiska juristmötet, Helsingfors 19– 21.8.1987, s. 293–308 Lindskog, Stefan, En högsta domstols två uppgifter, Det 41 Nordiska juristmötet, Helsingfors 24-15.8.2017, s. 339–349 Lindskog, Stefan, En högsta domstols uppgifter. I: Vänbok till Mats Melin, Iustus 2018, s. 247–261 Lundius, Marianne, De allmänna domstolarnas oförmögenhet till prejudikatbildning inom förmögenhetsrätten, kan något göras? I: Svea hovrätt 400 år, Norstedts Juridik 2014, s. 303–316 Mellqvist, Mikael, Prejudikatfrågedispens och processledning, Ny juridik 2015 nr 3 s. 17–33 Munck, Johan, Högsta domstolen som normbildare. I: Svea hovrätt 400 år, Norstedts Juridik 2014, s. 187–198 Nordström, Torkel, Högsta domstolens rättsskapande verksamhet förr och nu. I: Rättsutvecklingen och de juridiska yrkesrollerna : föredrag och diskussioner vid Juridiska fakultetens vid Uppsala universitet symposium 2-4 februari 1977, s. 18–26 Olander, Mari, Högsta domstolen som rättsbildare. I: Festskrift till Boel Flodgren, Juristförlaget 2011, s. 321–342 Svensson, Bo, Högsta domstolen i framtiden. I: Festskrift till Hans Ragnemalm, Juristförlaget 2005, s. 305–315 Welamson, Lars, Några synpunkter på HD:s verksamhet efter 1971 års fullföljdsreform. I: Svensk rätt i omvandling : studier tillägnade Hilding Eek, Seve Ljungman, Folke Schmidt, Norstedt 1976, s. 615– 627 Victor, Dag, Högsta Domstolen och prejudikaten — särskilt på straffrättens område. I: Flores juris et legum : festskrift till Nils Jareborg, Iustus 2002, s. 717–741

 

HD:s sammansättning och organisation
Almkvist, Gustaf, Ansökan till ny maktposition, Juridisk publikation 2010 s. 101–104 Gregow, Torkel, Antalet ledamöter i Högsta domstolen och prejudikatfrågor m.m., SvJT 2004 s. 402–406 Höglund, Olof, Högsta domstolen — en jubilar i utveckling, SvJT 1989 s. 178–196 Knutsson, Anders, Dagligt liv i Bondeska palatset, SvJT 1989 s. 272–290 Knutsson, Anders, Hur gick det se´n? De första åren av HDs tredje sekel, SvJT 1994 s. 413–416 Lindblom, Per Henrik, Smygreform i Högsta domstolen?, SvJT 2004 s. 11–24 Litzen, Anders, Behövs revisionssekreterare i den moderna processen? SvJT 1967 s. 110–119

SvJT 2022 607

 

Lundius, Marianne, Verksamheten i Bondeska palatset på 2000-talet. I: Sveriges advokatsamfund 125 år, Sveriges advokatsamfund 2012, s. 193–203 Lundius, Marianne, Överläggning och återställning i Högsta domstolen.
    I: Bertil Bengtsson 90 år, Jure 2016, s. 349–355 Munck, Johan, Hur Nedre justitierevisionen blev Högsta domstolens kansli. I: Blandade uppsatser: en vänbok till Lars-Göran Engström, Jure 2009, s. 191–199 Norlin, Marcus, Om behovet av ett opartiskt tillsättningsförfarande - replik till ”ansökan till en ny maktposition”, Juridisk Publikation 2011 s. 149–155 Svensson, Bo, Högsta domstolen tvingas spara, SvJT 2004 s. 91–92 Svensson, Bo, Målhanteringen i Högsta domstolen, SvJT 2002 s. 657–667 Vängby, Staffan, Med medskick till Högsta domstolen. I: Festskrift till Gertrud Lennander, Jure 2010, s. 329–337

 

Domskrivning — inklusive skiljaktiga meningar
Andersson, Jan, Högsta domstolens prejudikatfunktion och bruket av obiter dicta, I: Stockholm Centre for Commercial Law. Årsbok I, 2008, s. 11–32 Bengtsson, Bertil, Om Högsta domstolens nya skrivsätt, JT 2012–13 s. 743–753 Calissendorff, Kerstin, Plenum och skiljaktigheter — vad ska det vara bra för? SvJT 2017 s. 795–804 Calissendorff, Kerstin, Lambertz, Göran & Lindskog, Stefan, Tillägg till Högsta domstolens avgöranden, samt något om skiljaktigheter, SvJT 2012 s. 313–318 Gregow, Torkel, Obiter dictum något att uppmuntra eller motarbeta? JT 2015–16 s. 36–49 Heuman, Lars, Rättspraxis. I: Finna rätt — juristens källmaterial och arbetsmetoder, 15 uppl., Norstedts juridik 2020, s. 149–182 Håstad, Torgny, Om skiljaktiga meningar. I: Festskrift till Per Henrik Lindblom, Iustus 2004, s. 303–316 Ingvarsson, Torbjörn, Tillägg för egen del — doktrin i ”fel” publiceringsforum? I: Doktrinen i praxis, De lege, Iustus 2013, s. 93–106 Knutsson, Anders, Om rättsfallsreferat. I: Festskrift till Torkel Gregow, Norstedts juridik 2010, s. 169–182 Knutsson, Anders, Om särskilda yttranden i HD. I: Festskrift till Bertil Bengtsson, Nerenius & Santérus 1993, s. 271–283 Lambertz, Göran, Varför är man skiljaktig i Högsta domstolen? I: Festskrift till Stefan Lindskog, Jure 2018, s. 401–420 Schans Christensen, Jan, Domsskrivning i Højesteret. I: Festskrift til Mads Bryde Andersen, Jurist- og Økonomforbundets forlag 2018, s. 147–162 Victor, Dag, Något om domskrivning i högsta instans. I: Festskrift till Johan Hirschfeldt, Iustus 2008, s. 541–556

608 Litteratur om HD som prejudikatinstans SvJT 2022

 

Prejudikat/rättskällelära
Asp, Petter, Skäl, slut och skiljaktighet — noteringar kring svensk prejudikatlära, SvJT 2021 s. 444–473 Bernt, Jan Fridthjof, Hvorfor skal vi bry oss om prejudikater? I: Rettsteori og rettsliv : Festskrift til Carsten Smith til 70-årsdagen 13. juni 2002, Universitetsforlaget 2002, s. 81–95 Gregow, Torkel, Några synpunkter på frågan om prejudikats bindande verkan. I: Festskrift till Gösta Walin, Norstedts Juridik 2002, s. 105– 124 Hedfeldt, Erik, Något om prejudikat och referat, SvJT 1976 s. 493–495 Heiborn, Anders, Absolut prejudikatsplikt och förutsebarhet — nödvändiga ingredienser för rättssäkerhet? I: Vänbok till Ingrid Arnesdotter, Jure 2012, s. 37–51 Herre, Johnny, Användningen av utländsk rätt i Högsta domstolen på det förmögenhetsrättsliga området. I: Festskrift til Mads Bryde Andersen, DJØF 2018, s. 203–221 Heuman, Lars, Metoder för rättstillämpning och lagtolkning : generaliseringar, logik och argumentation / Lars Heuman — Jure, Stockholm : 2018 Heuman, Lars, Prejudikat som innehåller konkretiseringar av rekvisit eller rättsgrundsatser som består av tillräckliga eller nödvändiga betingelser. I: Stockholm Centre for Commercial Law. Årsbok VIII, 2017, s. 185–196 Heuman, Lars, Rättspraxis. I: Finna rätt — juristens källmaterial och arbetsmetoder, 15 uppl., Norstedts juridik 2020, s. 149–182 Heuman, Lars, Stegvis och argumentationsvis uppbyggda prejudikat samt negativa rättsgrundsatser, JT 2017 s. 307–320 Hjerner, Lars, Om rättsfallstolkning, 2 uppl., Juridiska föreningen Stockholm 1973 Lind, Johan, Högsta domstolen och frågan om doktrin och motiv som rättskälla, JT 1996–97 s. 352–370 Lind, Johan, Rättsfallsanalyser — recension eller analys?, JT 1995–96 s. 232–240 Lindell, Bengt. Deklaratoriska och demonstrativa prejudikat. I: Festskrift till Per Olof Bolding, Juristförlaget 1992, s. 289–307 Mellqvist, Mikael, Förmögenhetsrättsliga prejudikat — en nödvändig rättskälla, SvJT 2017 s. 805–819 Munck, Johan, Prejudikat, lagmotiv och tjänstefel. I: Festskrift till Madeleine Leijonhufvud, Norstedts juridik 2007, s. 195–204 Ramberg, Christina, Prejudikat som rättskälla, SvJT 2017 s. 773–782 Ramberg, Christina, Prejudikat som rättskälla i förmögenhetsrätten, Wolters Kluwer 2017 Sandvik, Björn, Prejudikat som ska, bör, kan och inte kan beaktas. I: Nordiska förmögenhetsrättsdagarna, Stockholm Centre for Commercial Law, Juridiska fakulteten, Stockholms universitet, 2018, s. 221–233

SvJT 2022 609

 

Scheiman, Sebastian, Prejudikats tidsmässiga tillämplighet, SvJT 2015 s. 759–778 Sternberg, Sofia, Rättsvetenskapens roll i Högsta domstolen, JT 2018–19 s. 40–52 Strömholm, Stig, Lyles, Max & Valguarnera Filippo, Rätt, rättskällor och rättstillämpning, 6 uppl., Norstedts juridik 2020 Strömholm, Stig, En svensk prejudikatlära: behov och möjligheter, SvJT 1984 s. 923–945 Westberg, Peter, Prejudikattolkningens ABC. I: Normativa perspektiv : festskrift till Anna Christensen, Juristförlaget i Lund 2000, s. 583–617

 

Plenum
Bylander, Eric, Avgöranden utan plenum i Högsta domstolen, JT 2011– 12 s. 503–512 Calissendorff, Kerstin, Plenum och skiljaktigheter — vad ska det vara bra för? SvJT 2017 s. 795–804 Hagel-Sørensen, Karsten, Højesterets plenumafgørelser 1986-2010. I: Festskrift til Jens Fejø, Jurist- og Økonomforbundets forlag 2012, s. 145–156 Heuman, Lars, Värdet av en stabil praxis och behovet av en omläggning av praxis — en studie av HD:s och HFD:s plenifall, SvJT 2020 s. 453– 512 Knutsson, Anders, Blad ur en minnesbok. I: Festskrift till Stig Strömholm, Iustus 1997, s. 517–533 Stenbeck, Einar, Betydelsen av Högsta domstolens pleniavgöranden, SvJT 1947 s. 401–410

 

En eller flera prejudikatinstanser
Andersson, Torbjörn, En gemensam högsta domstol? SvJT 2008 s. 349 Bull, Thomas, De högsta domstolarna — vingklippta eller välansade? I: Vänbok till Fredrik Wersäll, Iustus 2018, s. 139–152 Bygglin, Gustav, Samarbete i högsta instans modell Finland. I: Vänbok till Mats Melin, Iustus 2018, s. 37–52 Heckscher, Sten, En gemensam högsta domstol?, SvJT 2008 s. 364–370 Heuman, Lars, Bristande rättsliga kunskaper som hinder för prejudikatinstansernas samverkande rättsbildning i belysning av presumtionsläran, SvJT 2021 s. 18–47 Hirschfeldt, Johan, En enda högsta domstol — ett första steg?, SvJT 2017 s. 257–268 Melin, Mats, Två högsta instanser — en för båda, båda för en. I: Festskrift till Stefan Lindskog, Jure 2018, s. 459–469 Munck, Johan, Några skillnader mellan Regeringsrätten och Högsta domstolen. I: Regeringsrätten 100 år, Iustus 2009, s. 365–370 Ramberg, Anne, En gemensam högsta domstol?, SvJT 2008 s. 356–363 Ståhl, Kristina, På besök i Högsta domstolen. I: Vänbok till Mats Melin, Iustus 2018, s. 409–415

610 Litteratur om HD som prejudikatinstans SvJT 2022

 

Aktivism-debatten och HD:s konstitutionella roll
Bengtsson, Bertil, Prejudikat eller lagstiftningsreformer? I: Lov, liv og lære : Inge Lorange Backer 70 år, Universitetsforlaget, 2016, s. 33–48 Derlén, Mattias & Lindholm, Johan, Judiciell aktivism eller prejudikatbildning? En empirisk granskning av Högsta domstolen, SvJT 2016 s. 143–158 Fura, Elisabet, En offensiv Högsta domstol — en kommentar, SvJT 2014 s. 101–104 Gregow, Torkel, Högsta domstolens roll i det konstitutionella systemet, JT 2003–04 s. 536–545 Hirschfeldt, Johan, Domstolarna som statsmakt — några utvecklingslinjer, JT 2011–12 s. 3–20 Holm, Jonatan, Högsta domstolen — en aktivist eller rättsbildare i tiden? Examensarbete Juridiska institutionen, Uppsala universitet 2017 Kleineman, Jan, Från prejudikatinstans till lagstiftare? Högsta domstolens ökade aktivism, JT 2014–15, s. 495–527 Mattsson, Dag, Domarnas makt — domarrollen i ett nytt rättsligt landskap, SvJT 2014 s. 587–596 Melin, Mats & Lindskog, Stefan, Domstolarnas oberoende behöver stärkas, SvJT 2017 s. 345–356 Munch, Johan, Den högsta domsmakten och maktfördelningen. I: Da mihi factum — Högsta domstolen 1809–2009, WSOYpro Oy 2009 s. 87–102 Wersäll, Fredrik, En offensiv Högsta domstol. Några reflektioner kring HD:s rättsbildning, SvJT 2014 s. 1–8 Wersäll, Fredrik, Ökad domarmakt och makten över domstolarna, SvJT 2017 s. 1–8 Wiklund, Ola, Om Högsta domstolens rättsskapande verksamhet — löper domstolen amok?, SvJT 2014 s. 335–347 Zetterquist, Ola, Offensiva domstolar — en (konstitutionell) principfråga, ERT 2015 s. 77–84

 

Nordisk jämförelse
Aasland, Gunnar, Argumentasjonsmønsteret i nyere høyesterettspraksis, Lov og rett 2006 s. 387–397 Backer, Inge Lorange, Den øverste domstols oppgaver, NJM 2017 s. 299– 316 Bengtsson, Bertil, Rättssäkerhet och effektivitet i högsta domstolens arbete. I: Högsta domstolen 75 år, Lakimiesliiton Kustannus 1993, s. 237–252 Bernt, Jan Fridthjof, Hvorfor skal vi bry oss om prejudikater? I: Rettsteori og rettsliv : Festskrift til Carsten Smith til 70-årsdagen 13. juni 2002, Universitetsforlaget 2002, s. 81–95 Bygglin, Gustav, Samarbete i högsta instans modell Finland. I: Vänbok till Mats Melin, Iustus 2018, s. 37–52

SvJT 2022 611

 

Dahl, Børge, Hvad skal vid med Højesteret? I: Festskrift til Jens Peter Christensen, Jurist- og Økonomforbundets forlag 2016, s. 619–634 Dahl, Børge & Christensen, Jens Peter, Højesteret og retsplejen. I: Retsplejeloven 100 år, DJØF Forlag 2019, s. 613–646 Graver, Hans Petter, Høyesterett og rettsutviklingen — førti år etter. I: Lov, liv og laere — Festskrift til Inge Lorange Backer, Universitetsforlaget 2016 s. 242–254 Hagel-Sørensen, Karsten, Højesterets plenumafgørelser 1986–2010. I: Festskrift til Jens Fejø, Jurist- og Økonomforbundets forlag 2012, s. 145–156 Hjortnaes, Lars, Om Højesterets rolle — graensen mellem politik og jura. I: Festskrift til Jens Peter Christensen, Jurist- og Økonomforbundets forlag 2016, s. 635–644 Kolbeinsson, Árni, Islands Højesterets konstitutionelle stilling. I: Da mihi factum — Högsta domstolen 1809–2009, WSOYpro Oy 2009 s. 103– 125 Lilleholt, Kåre, Argumentasjonsmønstret i høgsterettspraksis frå dei seinare åra, TfR 2002 s. 62–75 Melchior, Torben, Den danske Højesteret — før og nu. I: Da mihi factum — Högsta domstolen 1809–2009, WSOYpro Oy 2009 s. 71–86 Schans Christensen, Jan, Domsskrivning i Højesteret. I: Festskrift til Mads Bryde Andersen, Jurist- og Økonomforbundets forlag 2018, s. 147–162 Schei, Tore, Norges Høyesterett. I: Da mihi factum — Högsta domstolen 1809–2009, WSOYpro Oy 2009 s. 27–58 Smith, Eivind, Högsta (författnings)Domstolen? I: Festskrift till Ulf Bernitz, JT, Jure 2001 s. 122–132 Smith, Eivind, Norges Høyesterett — en ”konstitusjonsdomstol”? I: Festskrift til Jens Peter Christensen, Jurist- og Økonomforbundets forlag 2016, s. 681–702 Zimmer, Frederik, Prejudikatsdomstolens premisser. Noe om Høyesteretts domsskriving i skattesaker i de seneste år. I: Uten sammenligning : festskrift till Eivind Smith 70 år, Fagbokforlaget 2020, s. 675–691 Øie, Toril Marie & Matningsdal, Magnus, Norges Høyesterett som prejudikatdomstol. I: Festskrift till Stefan Lindskog, Jure 2018, s. 863–880

 

Europarättens påverkan
Bernitz, Ulf, Rättighetsstadgans genomslag i svensk rätt — Europarättslig lagprövning och lärdomar av Åkerberg Fransson, JT 2016–17 s. 789– 816 Bernitz, Ulf, HD och EG-domstolen — om vikten av förhandsavgöranden och HD-domar som inte bör ses som prejudikat, JT 2001–02 s. 955–959

612 Litteratur om HD som prejudikatinstans SvJT 2022

 

Bexhed, Jan-Mikael, Europakonventionen — behövs en ny grund för prövningstillstånd i HD/HFD och bör ökade krav ställas på advokater och ombud? ERT 2015 s. 64–68 Bratt, Percy & Södergren, Jan, Axplock ur svensk tillämpning efter inkorporeringen av Europakonventionen 1995, ERT 2000 s. 427–445 Calissendorff, Kerstin, Europarätten 1995–2014 i Högsta domstolen, ERT 2015 s. 21–27 Crafoord, Clarence, Långsam handläggning och skadestånd — klart slut när Högsta domstolen frigör sig från Europadomstolen, ERT 2012 s. 491–500 Derlén, Mattias & Lindholm, Johan, Festina lente — europarättens genomslag i svensk rättspraxis 1995–2015, ERT 2015 s. 151–177 Grahn-Farley, Maria, Högsta domstolens rättighetspraxis från 2003 till 2015: utmaningar och möjligheter med en inkorporering av Barnkonventionen, ERT 2017 s. 651–667 Mattsson, Dag, Domarnas makt — domarrollen i ett nytt rättsligt landskap, SvJT 2014 s. 587–596 Schmauch, Magnus, Europadomstolen ställer krav på motiverade beslut när förhandsavgörande inte inhämtas från EU-domstolen, ERT 2012 s. 333–339 Zetterquist, Ola, Högsta domstolens och Regeringsrättens bedömning av förenligheten av det svenska skattetillägget/skattebrottet med dubbelbestraffningsförbudet i Europakonventionen, ERT 2010 s. 592–599 Zetterquist, Ola, Offensiva domstolar — en (konstitutionell) principfråga, ERT 2015 s. 77–84 Zetterquist, Ola, Rättens rike och EG-rätten — envälde eller dubbelmonarki? ERT 2008 s. 93–107 Åhman, Karin, Tjugo år av Europakonventionen som svensk lag — några reflektioner, ERT 2015 s. 39–46

 

Sofia Sternberg