Temanummer: Högsta domstolen 50 år som prejudikatinstans

 

 

 

Genom en reform av rättegångsbalken som trädde i kraft 1971 begränsades möjligheten att få mål prövade i Högsta domstolen. Ett huvudsyfte med förändringen var att renodla domstolens roll som prejudikatinstans. Reformen innebar att tyngdpunkten i rättskipningen fortsättningsvis skulle ligga i underinstanserna och att möjligheten att få mål prövade i Högsta domstolen begränsades till i huvudsak mål med prejudikatintresse. I och med reformen avskaffades den tidigare möjligheten till ändringsdispens, vilket innebar att Högsta domstolen inte längre hade något övergripande ansvar för att målen skulle få en materiellt riktig utgång.
    Reformeringen av reglerna om möjligheterna att få mål prövade i Högsta domstolen, och även i hovrätterna, har fortsatt även efter 1971. Flera av dessa reformer har syftat till att förbättra Högsta domstolens förutsättningar att verka som prejudikatdomstol. Men det är ingen tvekan om att det principiella skiftet i synen på Högsta domstolens roll och uppgifter kom i och med reformen 1971.
    Högsta domstolen beslutade under 2021 att uppmärksamma att det hade gått 50 år sedan reformen. Tanken var att stanna upp och få tillfälle att diskutera olika frågor hänförliga till Högsta domstolens prejudikatbildande uppgift. I samarbete med Svensk Juristtidning arrangerade domstolen ett symposium den 30 november 2021. Symposiet var uppdelat i ett antal sessioner med paneldeltagare och där diskussionerna leddes av moderatorer. Till varje session hade också knutits ett justitieråd och en justitiesekreterare med uppgift att referera och kommentera diskussionerna. Symposiet var mycket välbesökt och vid diskussionerna medverkade bl.a. domare, åklagare, advokater och rättsvetenskapliga forskare. Även företrädare för de högsta domstolarna i de andra nordiska länderna deltog.
    Under symposiet diskuterades bl.a. hur reformen 1971 och senare års förändringar har påverkat domstolens sammansättning och arbetsformer, måltillströmning, urvalet av prejudikat och skrivsättet i domarna. Symposiet syftade i mångt och mycket också till att blicka framåt och diskutera vilka utmaningar som kan finnas när det gäller domstolens möjligheter att framöver fullgöra sin prejudikatuppgift på ett så bra sätt som möjligt.
    En tanke bakom arrangemanget var också att de medverkande skulle bidra med artiklar i anslutning till de olika diskussionsämnena under symposiet. Dessa artiklar, sammanlagt 20 bidrag, föreligger nu och återges i detta temanummer, som Svensk Juristtidning har beslutat sig för att ge ut. För detta och för ett gott samarbete vid

genomförandet av 50-årsjubileet vill Högsta domstolen framföra ett varmt tack till tidningen.

 

Anders Eka, justitieråd och ordförande för Högsta domstolen
Johnny Herre, justitieråd

 

 

Som framgått ovan är detta häfte av SvJT ett temanummer med anledning av det symposium som anordnades tillsammans med Högsta domstolen i slutet av 2021. Artiklarna i numret är strukturerade så att de följer samma tematiska ordning som anförandena vid symposiet, med den sammanfattande och kommenterande texten som inledning och medverkande talares artiklar i den ordning talarna framträdde vid evenemanget. Vissa artiklar följer nära det talade ordet, andra är av mer fristående karaktär. Vi tackar för det engagemang som författarna visat för uppgiften att överföra symposiet till detta temanummer.

 

Redaktionen