Principles for choice of sentence: The proposals of Fängelsestraffkommittén principles. The primary factors to be considered in deciding the sentence are set forth, not the actual sentencing outcomes. SvJT 1987 s. 1 Av: ANDREW VON HIRSCH*
Res judicata — I modellteoretisk belysning Rättegång 1Med stöd av besiktningsutlåtande stämdes S av K med yrkande om nedsättning av köpeskillingen med 42 000 kronor. Som alternativa grunder angavs, att fastigheten inte befunnits vara i sådant skick som S hade utfäst och att den varit behäftad med dolda fel. SvJT 1987 s. 20 Av: CARL OLOF NILSSON
Svensk rättspraxis Sjörätt och annan transporträtt 1981 — 1985 Nordiske Domme i sjøfartsanliggender (ND) slås omedelbart av det ringa antalet svenska avgöranden. Materialtillströmningen från övriga nordiska länder är däremot lika omfattande som förut, och flitigast representerade är norska domstolar. Is. SvJT 1987 s. 31 Av: KURT GRÖNFORS
GÖRAN MILLQVIST. Finansiell leasing. II 177). Detta fall är publicerat på finska, men följande rubrik finns tillgänglig i svensk översättning: "Enligt ett leasingavtal var den hyrda saken uthyrarens egendom och kunden skulle inte bli ägare till saken. SvJT 1987 s. 43 Av: Thomas Wilhelmsson.
ANDERS ERIKSSON. Rätten till skadestånd vid miljöskador. miljövård förutsätter, att effektiva sanktioner kan sättas in vid behov. Den roll skadeståndet skall spela i detta sammahang är inte svår att bestämma. SvJT 1987 s. 46 Av: Bill W. Dufwa.
IAN SINCLAIR. The Vienna Convention on the Law of Treaties. Young Loans Case, Anglo-French Continental Shelf Case och US-France Air Services Award. Likaså diskuteras Internationella Domstolens rådgivande yttrande i WHO Case och dess domar i Icelandic Fisheries Case, Aegean Sea Case och Nuclear Tests Case. SvJT 1987 s. 50 Av: Kaj Hobér.
KJELL Å. MODÉER, Land skall med lag byggas, II, Lund 1984 och CHRISTIAN HÄTHÉN och ANDERS KJELLSTRÖM,, Sveriges Gamla Lagar och andra historiska rättskällor i urval Vasa eller Birger jarl som blott och bart jarl. Jag hör till den stora grupp som bestämt tror att historiska kunskaper har stor betydelse för sin egen skull. En väl mognad historisk allmänbildning är nödvändig för att alls förstå nutidens händelser. SvJT 1987 s. 56 Av: Rolf Nygren
MAX KELLER och KURT SIEHR, Allgemeine Lehren des internationalen Privatrechts. innehåll än beträffande den internationella privaträttens faktiska betydelse i vardagens rättsliv och beträffande dess struktur. SvJT 1987 s. 58 Av: Stig Strömholm
Scandinavian Studies in Law 1985. Volume 29. Edited by Anders Victorin. Sthlm 1985. Almqvist & Wiksell International. 249 s. Den tjugonionde årgången av Scandinavian Studies in Law inleds med en lång betraktelse över Axel Hägerströms rättsfilosofi. SvJT 1987 s. 59 Av: H.D-s
Rättsstaten och ämbetsansvaret Ämbetsansvaret, d.v. s tjänstemännens personliga ansvar i arbetet, har en lång tradition i vårt land. Detta ansvar var till år 1976, då det i princip avskaffades, utformat så, att "t. o. m. dumheten är kriminaliserad", som en förutvarande civilminister sade. SvJT 1987 s. 61 Av: Jan Carle
Om rättegångskostnad i brottmål en tilltalad med dubbla rättegångskostnader, medan en annan tilltalad i likadant mål döms "rätt" redan i första instans, där domen vinner laga kraft, och därmed slipper undan med "halva" rättegångskostnaden. Reglerna i 31 kap. SvJT 1987 s. 63 Av: Anders Ljung
Om mänskliga rättigheter i Sverige — en replik Om mänskliga rättigheter i Sverige — en replikI sin artikel i SvJT 1986 s. 653 ff har Jacob Sundberg ägnat åtskilliga sidor åt att kritisera min bok "Mänskliga rättigheter" (3:e uppl. 1984). SvJT 1987 s. 64 Av: Hans Danelius
Domstolarna under 1990-talet — Replik Krister Thelin, Bengt Almebäck, Olof Söderström... SvJT 1987 s. 66 Av: Krister Thelin m. fl.
Domarutbildningen igen domarkurs II och III. Tonvikten är här lagd på materiell processledning. Innehållet har koncentrerats till några få stora ämnen. I den mån de berörts redan under den inledande kursen kan de nu bli föremål för fördjupat studium. SvJT 1987 s. 68 Av: Bertil Hagard
Justitiekansler i Finland. Ka Valter Korte avgick med pension 1.8.1986. Till hans efterträdare utnämnde republikens president 13.6.1986 riksdagens justitieombudsman, jur. dr Jorma Sakari Aalto fr. o. m. 1.8.1986. @@PAGEBREAK@@72 Notiser Justitiekanlser Aalto är född 1935. SvJT 1987 s. 71 Av: P. L-m
Justitieministeriet i Finland. Jorma S. Aalto utnämnts till justitiekansler utsåg riksdagen 26.9.1986 justitierådet, jur. dr Olavi Ensio Heinonen till justitieombudsman för perioden 1.10.1986 —31.12.1989. Justitieombudsmannen Heinonen är född 1938. Han avlade jur. kand. ex.1960, jur. SvJT 1987 s. 72 Av: P. L-m
Nytt regeringsråd JA Nytt justitierådRegeringen har utnämnt kanslichefen i riksdagens lagutskott, hovrättsrådet i Svea hovrätt Lars Å. Beckman att fr. o.m. 1 oktober 1986 vara justitieråd. Lars Beckman är född 1931. Efter jur.kand. SvJT 1987 s. 73 Av: ??
Justitiedepartementet. Magnus Widebeck att vara bitr. sekr. åt kommissionslagskommittén samt 30 jan. 1987 förordnat rådm. i Malmö tr. Axel Lundqvist samt ass:a i Svea hovrätt Lars Jansson och Göran Karlstedt att biträda som sakkunniga i dep:t. Kommunikationsdepartementet. SvJT 1987 s. 74 Av: ??
Tingsrätterna. Jan-Olof Selén att vara dep. råd i kommunikationsdep:t. Finansdepartementet. Regeringen har 6 nov. 1986 förordnat t. f. dep. rådet i finansdep:t Leif Pagrotsky och ass. i kammarrätten i Sthlm Stefan Ersson att vara dep. råd i finansdep:t, s. d. SvJT 1987 s. 75 Av: ??
Flygbiljettpriserna och EG:s konkurrensrätt (anti-trust-regler) övervakar marknaden och ingriper mot olika slags monopoliseringstendenser vilka hotar att sätta konkurrensen ur spel. SvJT 1987 s. 77 Av: MICHAEL BOGDAN
Om kvittning i försäkringsersättning Av advokat Då ett försäkringsfall inträffar är det inte ovanligt att försäkringsgivaren har diverse fordringar mot försäkringshavaren. Det kan exempelvis röra sig om krav på obetalda försäkringspremier. SvJT 1987 s. 95 Av: JOHAN WETTER
Korruptionsbrott i rättspraxis 19831—1986 Förmånens samband med mottagarens tjänsteutövningEnligt lagtexten (17:7 och 20:2 BrB) förutsätts att förmånen lämnas eller mottas för mottagarens tjänsteutövning. SvJT 1987 s. 102 Av: THORSTEN CARS
Grundlagen och blodprovet — prov utan värde? Tingsrätten fann inte att stadgandet i 28 kap. 13 § RB kunde utgöra något hinder för att lägga analysbeviset som grund för bedömandet, när blodprovet tagits av en väl skickad och erfaren person, som följt de föreskrifter för blodprovstagning som socialstyrelsen utfärdat. SvJT 1987 s. 129 Av: Krister Thelin
Vetenskaplig nivå — genmäle till Gustaf Petrén vetenskapsetik, därför att härigenom ansvaret för eventuella brister hos andra nyare doktorsavhandlingar i läsarens ögon lätt i viss mån skjuts över på min avhandling, som Petrén i sitt allmänna tyckande klumpar ihop med de andra avhandlingarna. SvJT 1987 s. 134 Av: Martin Wittrock
Offentliga biträden för barn i mål om vård enligt LVU BakgrundI lag om samhällets vård av barn och ungdom (29 april 1960) (barnavårdslagen, BvL) fanns förfaranderegler om ärendes handläggning hos dåvarande barnavårdsnämnden. SvJT 1987 s. 137 Av: Ilse Wetter
Lagstiftningen i riksdagen hösten 1986 Offentlig rättRiksdagen har beslutat ändringar i riksdagsordningen. Ändringarna innebär att den försöksverksamhet med nya arbetsformer i riksdagsarbetet, som infördes under 1985/86 års riksmöte och som varit i tillämpning till utgången av år 1986 (se Ss. SvJT 1987 s. 146 Av: Björn Edqvist.
Kongress med högsta domstolar i förvaltningsmål I detta häfte (s. 77-156)har medverkatMichael Bogdan, professor vid Lunds universitetJohan Wetter, advokat i GöteborgThorsten Cars, jur. dr., allmänhetens pressombudsmanKrister Thelin, hovrättsassessor, hovrätten över Skåne och BlekingeIlse Wetter, fil. dr., jur. kand. SvJT 1987 s. 156 Av: Bertil Voss
Staten och arbetsmarknadens parter 3.1 SkyddslagstiftningSedan gammalt har en av statens uppgifter varit att skydda svaga eller utsatta grupper i samhället. Sådana ingripanden för att uppnå social balans görs på en rad områden, bl. a. inom arbetslagstiftningen. SvJT 1987 s. 157 Av: HÅKAN LAVÉN
Kärleksbesvär på 1700-talet Under den välfunna rubriken Juridik och erotik publicerade justitierådet Birger Wedberg år 1925 i ett extra häfte till denna tidskrift ett kärleksöde från början av 1800-talet, vari han behandlade de personliga och rättsliga förvecklingar, som uppstod, när kaptenen... SvJT 1987 s. 172 Av: HOLGER WICHMAN
Demokratiuppfattning och individens rättsskydd Peczenik i SvJT 1982, s. 609 ff, Wilhelmsson och Bruun 1983, s. 701 ff och Peczenik 1984, s. SvJT 1987 s. 187 Av: ANNA AF TRAMPE
Jämställdheten och grundlagen bevisa (3 § andra stycket) att beslutet— inte beror på någons kön,— är ett led i strävandena att främja jämställdhet i arbetslivet eller— är berättigat av hänsyn till ett ideellt eller annat särskilt intresse, som inte bör vika för intresset av... SvJT 1987 s. 200 Av: LOTTA WESTERHÄLL
BO JOHNSON THEUTENBERG. Folkrätt och säkerhetspolitik. total förmåga att avvärja dylika kränkningar (s. 416). SvJT 1987 s. 211 Av: Michael Bogdan
MICHAEL JACOBY. Germanisches Recht und Rechtssprache zwischen Mittel-alter und Neuzeit unter besonderer Berücksichtigung des skandinavischen Rechts ulv och varg har excerperats. De belägg som diskuteras presenteras tydligt med mycket omfattande kontexter. Litteraturförteckningen (s. 251—270) tar upp ett stort urval av den litteratur, som har anknytning till utforskandet av de nordiska lagtexterna. SvJT 1987 s. 213 Av: Per-Axel Wiktorsson
DELGIVNINGEN -86 — information från Göta hovrätt DELGIVNINGEN -86 — information från Göta hovrätt, häfte 1—5 133 s Domstolsjuristerna utgör bland statliga befattningshavare en kategori som tämligen sent kommit att organisera sig. SvJT 1987 s. 216 Av: Kurt Holmgren
PER BOMAN, Factoring och leasing 218 Litteraturnotis, P A Norstedt & Söner Förlag, Stockholm. Lund 1985. Per Bomans bok Factoring och leasing är avsedd som kursbok i ekonomiutbildningen och som handbok för bankanställda. Boken duger bra som en första introduktion och beskriver finansieringsformerna tekniskt. SvJT 1987 s. 218 Av: Anders Frigell
"Våldtäktsdomens" epilog "Våldtäktsdomens" epilog Under flera veckor våren 1986 förekom i dagstidningarna en mängd notiser, artiklar och insändare, vilka innehöll eller återgav grava beskyllningar mot tre ledamöter av Malmö tingsrätt — en f. d. SvJT 1987 s. 219 Av: Tore Strömberg
Kärnvapnen och folkrätten (jus ad bellum) och när det gäller reglerna för krigföringen (jus in bello). Eftersom FN:s stadga kategoriskt förbjuder "hot om eller bruk av våld" får kärnvapen givetvis inte tillgripas i ett angreppskrig. SvJT 1987 s. 221 Av: Rolf H: Lindholm
Justitiedepartementet. L. G. Dep. chefen har 3 febr. 1987 förordnat bankjuristen Margareta Helldén att vara expert i förmynderskapsutredningen, 4 febr. 1987 förordnat hovr. ass. Bjarne Örnstedt att vara expert i samerättsutredningen, s.d. SvJT 1987 s. 226 Av: ??
Tingsrätterna. Curt Rispe att inneha långtidsvik. på en tjänst som dep.råd i finansdep:t. Arbetsmarknadsdepartementet. Regeringen har 19 febr. 1987 förordnat riksdagsledamoten Gerd Engman att vara statssekr. i arbetsmarknadsdep:t. Högsta domstolen. SvJT 1987 s. 227 Av: ??
Kronofogdemyndigheterna. Hans Tellander att vara lagman i lr i Malmöhus län. Polisväsendet. Regeringen har 12 febr. 1987 förordnat polisint. vid polismynd. i Malmö Holger Radner att vara polisöverint. vid polismynd. samt 26 febr. 1987 förordnat polismäst. SvJT 1987 s. 228 Av: ??
Om domstolarnas lagprövning uppenbart grundlagsstridig. — Om den närmare gränsen för tillämpningsområdet kan man tvista, men av förarbetena framgår i varje fall att en lagprövning under normala samhällsförhållanden bara kan bli aktuell i sällsynta undantagssituationer. SvJT 1987 s. 229 Av: BERTIL BENGTSSON
En god domare är bättre än en god lag Om juridiska yrkesroller i ett historiskt perspektiv Holger Elliots tal vid Hovrättens för Övre Norrland invigning 1936. I detta tal uttalade sig Elliot om hur han såg på det domarvärv, som förestod den nyinrättade hovrätten:2 "Detta är ett värv, till vilket vi gå med fast vilja och beslutsamhet. SvJT 1987 s. 248 Av: KJELL Å. MODÉER
Strict liability in tort law Limerick A. Strict liability2 — negligence law1. One of Jean Limpens' most important contributions to the understanding of tort law and its development was the second chapter ofthat volume of the International Encyclopedia of Comparative Law, which covers the law of torts (vol. SvJT 1987 s. 269 Av: BILL W. DUFWA
ROLF DAHLGREN och CHRISTER RUNE. Företagshypotek m. m. — En lagkommentar, Norstedts Gula Bibliotek, 202 s. Lagen (1984:649) om företagshypotek (FHL) trädde i kraft den 1 januari 1986. Den bygger på förslag som lades fram i utredningens angående företagsinteckning slutbetänkande (SOU 1981:76) Företagshypotek. SvJT 1987 s. 284 Av: Per-Ola Jansson
Önskvärda reformer inom arrenderätten Arrendatorns vårdnadspliktGenom utarrenderingen frånsäger sig ägaren all dispositionsrätt till det utarrenderade, och arrendatorn inträder i jordägarens ställe, när det gäller dispositionen, vårdnaden och underhållet. Vad jordägaren har kvar är allemansrätten. SvJT 1987 s. 289 Av: Sixten Lagebrant
Fordringsrättsliga avgöranden i HD Två rättsfall om kvittning vid exekutionEnligt 28 § skuldebrevslagen behåller gäldenären vid enkla skuldebrev en normalt påräknelig möjlighet att kvitta bort sin skuld (hf) mot en motfordring på borgenären (mf) även sedan den senare överlåtit skuldebrevet,... SvJT 1987 s. 294 Av: Hugo Tiberg
Därför hävde hovrätten utmätningen Kronofogde Bertil Häggman har i ett inlägg i SvJT 3 1986 s. 231 anfört kritiska synpunkter på ett avgörande av hovrätten över Skåne och Blekinge, i vilket hovrätten hävde ett beslut om utmätning. SvJT 1987 s. 300 Av: Bengt Sagnert
Sommarkurs i Holte, Danmark Europarådets stipendier 1988 för kriminologiforskareEuroparådet har alltsedan 1968 varje år delat ut resestipendier till kriminologiforsare från medlemsstaterna för att ge dem möjligheter att öka sina kunskaper om mål och metoder inom kriminologisk forskning i andra medlemsstater. SvJT 1987 s. 302 Av: ??
Försäkringsjuridiska föreningen PB Avsätter årligen ett belopp av 20 000 kronor till stipendier för forskning och utbildning inom det försäkringsrättsliga området. Ansökan om 1987 års stipendium med ändamålsbeskrivning inges till s styrelse, adress 182 83 Danderyd. SvJT 1987 s. 303 Av: ??
Advokatrollen genom tiderna både gentemot den rådfrågande klienten och gentemot det allmänna, eller kanske snarare rättssamhället i stort. SvJT 1987 s. 305 Av: STIG STRÖMHOLM
Advokater i Högsta domstolen Albert Kôersner, född 1872, ledamot i HD från 1918 till sin död 1929. Mångsidigheten i hans begåvning, intressen och erfarenheter avspeglar sig i hans omväxlande juristbana. SvJT 1987 s. 318 Av: OLLE HÖGLUND
Advokaternas roll i förvaltnings-processen Advokaternas roll i förvaltningsprocessen Av f. d. ordföranden i regeringsrätten Under de sista tjugotre åren av det sekel som advokatsamfundet funnits till har jag haft anledning att fundera över advokaternas roll i förvaltningsprocessen. SvJT 1987 s. 325 Av: BENGT WIESLANDER
Advokaternas roll i länsrätternas processer Advokaternas roll i länsrätternas processer Av lagmannen Länsrätterna inrättades 1979 som fristående allmänna förvaltningsdomstolar under kammarrätterna med domstolsverket som administrativ huvudman. SvJT 1987 s. 327 Av: BERTIL WENNERGREN
Svensk rättspraxis Internationell privat- och processrätt 1981—1985 1.1.1 Äktenskaps ingåendeJK-beslut 1985 s. 167: En svensk man och en marockansk kvinna, som var muslim, sökte hindersprövning för äktenskap här i landet. Kvinnans rätt att ingå äktenskap skulle prövas enligt marockansk lag (1 kap. 1 § IÄL). I denna lag föreskrevs bl. SvJT 1987 s. 331 Av: Lennart Pålsson
ULF GÖRANSON. Traditionsprincipen. oavsett i vilken av dussinet rutor hans besittningsläge kan tänkas passa in. SvJT 1987 s. 369 Av: Bo Helander
BIRGITTA BLOM. Sjölagens bestämmelser om redaransvar. rederen er det prinsipale ansvarssubjekt i sjøfartsforhold. SvJT 1987 s. 383 Av: Thor Falkanger
Om forskning angående lagreglers samhälleliga funktioner Tidsbegränsad anställning, En studie av anställningsformsregleringen och dess funktioner. Detta inlägg skall inte i första hand ses som ett bemötande av den kritik som framfördes av docenten Kent Källström inämnda recension. SvJT 1987 s. 386 Av: Ann Henning
Om rätten till ersättning för ideell skada vid miljöskador inte grundas på miljöskadelagen kan, som framhålls i min bok bl. a. på s. 27, den skadelidande ändå ha rätt att erhålla ersättning för skadan med stöd av t. ex. skadeståndslagens regler. SvJT 1987 s. 390 Av: Anders Eriksson
Nordiska skattevetenskapliga forskningsrådet utlyser härmed forskningsanslag lediga till ansökan. Forskningsrådet är ett av de nordiska länderna bildat organ, vars uppgift är att främja nordiskt samarbete inom skatteforskningen, med inriktning särskilt på frågeställningar av gemensamt nordiskt intresse. SvJT 1987 s. 392 Av: ??
Nytt regeringsråd. Fredrik Sterzel till justitieråd. Se om Sterzel i Ss. 655. Sedan 1980 har han haft lagstiftningsuppdrag, bl. a. som ordförande i förvaltningsrättsutredningen, socialberedningen och friköpsutredningen. Han blev filosofie doktor 1983. Ny ordförande i regeringsrätten. SvJT 1987 s. 393 Av: ??
Kammarrätterna. Hans Stark till justitiekansler. Om Stark se i Ss. 652 och 751 samt 1986 s. 167. Ny president i Göta hovrätt. Regeringen har utnämnt presidenten i kammarrätten i Jönköping Carl Axel Petri till president i Göta hovrätt. Se om Petri i SvJT 1976 s. 589 och 1980 s. 158. SvJT 1987 s. 394 Av: ??
Försäkringsrätterna. Ingemar Taavola att vara rådm. i Gällivare tr, 21 maj 1987 utnämnt rättschefen i civildep:t, hovr.rådet i Svea hovr. Harald Rangnitt att vara lagm. i Sollentuna tr, s. d. utnämnt rev.sekr. Yvonne Hållstrand att vara rådm. SvJT 1987 s. 395 Av: ??
Preventionen i ersättningsrätten — finns den?* ansvarsforsikringen. Når en person har tegnet ansvarsforsikring, skulle culpareglens prævention jo forsvinde for hans vedkommende, og hvis han fortsat alligevel ikke handler mere uforsvarligt end hidtil, må det altså skyldes de øvrige grunde. SvJT 1987 s. 397 Av: A. VINDING KRUSE
Inlägg i diskussion med anledning av A. Vinding Kruses föreläsning I straffrätten är uttalanden om allmänpreventionen ofta dogmatiska. De får lätt karaktär av trossatser. Förenklat uttryckt kanman säga att det finns två ytterligheter. SvJT 1987 s. 411 Av: Suzanne Wennberg
Inlägg i diskussion med anledning av A. Vinding Kruses föreläsning kan ändras så att en preventionseffekt faktiskt inträder; höjer man exempelvis skadeståndsnivån för ideell skada finns det säkerligen även för svenska förhållanden en gränspunkt, vid vilken en sådan effekt oundvikligen inträder, åtminstone för vissa kategorier av... SvJT 1987 s. 413 Av: Bill W. Dufwa
Inlägg i diskussion med anledning av A. Vinding Kruses föreläsning gärningen i den skadeståndsrättsliga materian. Jag vet inte riktigt vad man är ute efter. Kan det vara tron, att man skulle nå en avskräckande effekt, om man klämmer åt vissa beteendetyper, t. ex. SvJT 1987 s. 415 Av: Erland Conradi
Inlägg i diskussion med anledning av A. Vinding Kruses föreläsning Jag skulle vilja understryka vad som sagts från flera håll i diskussionen om att det ofta framstår som en trossats eller präglas av önsketänkande, när man uttalar sig om preventionens större eller mindre betydelse. Också politiska värderingar tycks spela in. SvJT 1987 s. 417 Av: Bertil Bengtsson
Inlägg i diskussion med anledning av A. Vinding Kruses föreläsning fungerar, men att preventionen inte fungerar så bra på andra områden. Men vad betyder egentligen sådana uttalanden om prevention? Prevention är ju ett mångfasetterat problem som kan angripas från många håll. SvJT 1987 s. 418 Av: Carl Martin Roos
Inlägg i diskussion med anledning av A. Vinding Kruses föreläsning rimligt att risken för ekonomisk förlust genom skadeståndsskyldighet — som kan bli nog så omfattande — skall läggas på en enskild fysisk person? Möjligheten att jämka en orimligt betungande skadeståndsskyldighet kan nog i åtskilliga fall bli en klen tröst men den... SvJT 1987 s. 419 Av: Jan Ramberg
Vad är ett "väsentligt avtalsbrott"? Några synpunkter på väsentlighetskravet i det samnordiska köplagsförslaget NU 1984:5 borgenär-gäldenär vedertagna även när det gäller andra prestationer än pengar. Säljaren är penningborgenär vid köparens dröjsmål med köpeskillingen, köparen naturaborgenär vid fel och vid dröjsmål med varans avlämnande. SvJT 1987 s. 422 Av: BERT LEHRBERG
Forsknings- och utvecklingsavtal under EG:s konkurrensregler; något om Gruppundantagsförordning 418/851 Notice on Cooperation Agreements,3 vilken förklarar att avtal om rent forsknings- och utvecklingssamarbete normalt inte faller under konkurrensbegränsningsförbudet i art 85 (1) EEC. SvJT 1987 s. 451 Av: MAGNUS HÖÖG
Unfair Exemption Clauses An Economic Analysis* modus operandi and perhaps the usefulness of the new approach by way of a practical example. 1. SvJT 1987 s. 473 Av: HEIN KÖTZ
SVENSK ORDBOK. mot ett fel (eller annat kontraktsbrott). Detta kan tyckas vara en bagatell, men varför återge det oriktiga i stället för det korrekta språkbruket? Närmast en kuriositet är ordbokens definition av en betydelse (det finns flera) av ordet "banka",... SvJT 1987 s. 481 Av: Jan Hellner
Sakrättsmomentets ändamål — HD visar färg i NJA 1987 s. 3 sakrättsmoment. I denna kommentar till ett aktuellt HD-avgörande, NJA 1987 s. 3, behandlas huvudsakligen det sakrättsmoment, som är nödvändigt för att en förvärvare av lösöre skall få skydd mot överlåtarens borgenärer. SvJT 1987 s. 484 Av: Ulf Göranson
Jämställdhetsombudsmannen i Finland. Paavo Antti Juhani Nikula. Jämställdhetsombudsmannen Nikula är född 1942. Han avlade jur.kand.ex. 1966, jur.lic.ex. 1971 och beviljades vice häradshövdings titel 1969. SvJT 1987 s. 492 Av: P. L-m
Rättsverkan av brutna avtalsförhandlingar och andra fall av ofullständiga avtal (om 'letters of intent', princip-överenskommelser m. m.) What is a handshake worth?(ur pläderingen i Pennzoil v. Texaco)1 1. SvJT 1987 s. 493 Av: AXEL ADLERCREUTZ
Några frågor rörande rätten till naturaprestation enligt det nordiska köplagsförslaget 4.1 Kontraktsbrottet har berott på köparenAvgörande för det traditionella kontraktsbrottsbegreppet har varit att avvikelsen inte har berott på köparen.1 Det är emellertid inte ovanligt att säljaren bär såväl åberopsbördan som bevisbördan för att så är fallet. SvJT 1987 s. 515 Av: LENA OLSEN
Urkundsförfalskning och datorer urkund avser fysiska föremål, en sak med visst förklaringsinnehåll.2 Vid automatisk databehandling lagras data på ett minne, vilket är ett fysiskt föremål vari ett förklaringsinnehåll fysiskt representeras, vanligtvis av positiva och negativa magnetiska laddningar. SvJT 1987 s. 531 Av: PER FURBERG
WENNBERG SUSANNE, Försök till brott , Institutet för rättsvetenskaplig forskning (CXXV), Norstedt, 373 s. Suzanne Wennberg (SW) har efter sin doktorsavhandling om förskingringsbrotten fortsatt sitt vetenskapliga författarskap med en omfångsrik bok om försök till brott. Det är ett utmärkt ämnesval. SvJT 1987 s. 549 Av: Staffan Vängby
ÅKE MARTENIUS, Konkurrenslagstiftningen , Norstedts Gula Bibliotek, 1984 Lagstiftningen mot konkurrensbegränsningar har i Sverige övervägande offentlig karaktär. Ändamålet är att främja en från allmän synpunkt önskvärd konkurrens inom näringslivet. SvJT 1987 s. 552 Av: Gunnar Hermanson
BERNT HJEJLE, Voldgift. Voldgift om dansk skiljedomsrätt, jämnt ett halvsekel efter det den först utkom år 1936, utfört en prestation som få jurister i världen skulle vara mäktiga. SvJT 1987 s. 557 Av: J. Gillis Wetter
PERRINE MARÉE, Nouveaux développements de la responsabilité du fait des produits en droit américain. tredje håll. Utförligare förklaringar, som underlättar förståelsen av det aktuella landets rättsregler, kan här återfinnas. 2. SvJT 1987 s. 560 Av: Bill W. Dufwa
Det extinktiva sjöfyndsförvärvet. Några anteckningar till ett rättsfall En ung man hade under en tid sett en segelbåt sjunka vid stranden av det starkt trafikerade Skurusundet utanför Stockholm. Båten sjönk till botten med en blyplätt i aktern och ett avslitet rep i fören, utsatt för risk att glida ner på djupare vatten. SvJT 1987 s. 563 Av: Hugo Tiberg
En kanadensisk lagberedning Inledning1978 var jag gästforskare vid The Department of Criminology vid University of Ottawa i Kanada, där jag huvudsakligen studerade kanadensisk straffprocessrätt. SvJT 1987 s. 565 Av: Klas Lithner
Neutralitetspolitikens trovärdighet — kort replik I detta häfte (s. 493—568) har medverkat bl. a.: Axel Adlercreutz, professor emeritus vid Stockholms universitetLena Olsen, jur. SvJT 1987 s. 567 Av: Rolf H. Lindholm
En statsministers makt Nyman, O., Parlamentariskt regeringssätt. 2 uppl. 1985, s. 77.3 Mot. 1973:1850, 1874; 1975/76:663, 904; 1978/79: 1103; 1983/84:1373. Mot. 1978/79:1103 pläderade för statsministeravgörande vid skiljaktiga meningar, övriga för omröstningsregler; mot. SvJT 1987 s. 569 Av: OLLE NYMAN
Tillämplig lag på utländska företags emissionsprospekt i Sverige, jämte något om amerikanska bestämmelser om emissionsprospekt. dels på att Stockholms * Artikeln utgör en bearbetad version av förf:s föredrag den 9 dec. 1986 vid årsmötet för Svenska Samfundet för Jämförande Rättsforskning.1 Riksbanksfullmäktiges beslut den 15 april 1982, § 3. SvJT 1987 s. 582 Av: KAJ HOBÉR
OLOF BERGQVIST och LARS LUNNING Medbestämmandelagen. halvofficiell, något som innebär stora förtjänster men också vissa begränsningar. Särskilt förtjänstfull är givetvis vederhäftigheten. SvJT 1987 s. 609 Av: Tore Sigeman
KRISTO IVANOV Systemutveckling och rättssäkerhet. En debattbok av ovanligt slagKristo Ivanov är professor i ämnet administrativ databehandling vid Umeå universitet. SvJT 1987 s. 615 Av: Peter Seipel
Legal development and comparative law. Evolution du droit et droit comparé 1986. Selected essays for the 12th Congress of Comparative Law; Netherlands reports to the 12th International Congress of Comparative Law. Legal development and comparative law. Evolution du droit et droit comparé 1986. Selected essays for the 12th Congress of Comparative Law. Essais choisis pour le 12e Congrès International de Droit Comparé. Budapest (Akadémia i Kiadö) 1986. SvJT 1987 s. 618 Av: J. H.
Offentlig rätt regeringsformen och riksdagsordningen om handläggningen av förhandlingsfrågor för arbetstagare hos riksdagen eller dess myndigheter har upphävts eller ändrats. SvJT 1987 s. 620 Av: ??
Fastighetsrätt lagen om kyrkliga kostnader och lagen omförvaltning av kyrklig jord. SvJT 1987 s. 621 Av: ??
Familjerätt m. m. äktenskapsbalk, som skall ersätta den nuvarande giftermålsbalken. SvJT 1987 s. 623 Av: ??
Straffrätt lag om ekonomiska föreningar som ersätter 1951 års lag i samma ämne. Den nya lagen innebär framför allt en modernisering och förenkling av nuvarande bestämmelser. SvJT 1987 s. 625 Av: ??
Processrätt m. m. rättegångsbalken (RB) och i ett antal andra lagar som i olika avseenden reglerar förfarandet vid domstolarna. Ändringarna skall träda i kraft den 1 januari 1988. SvJT 1987 s. 627 Av: ??
Konkursrätt Riksdagen har antagit en ny konkurslag som skall ersätta 1921 års lag i ämnet. Den nya lagen innehåller flera sakliga nyheter och innefattar därjämte en omfattande redaktionell översyn och systematisering av konkurslagstiftningen. SvJT 1987 s. 629 Av: ??
Socialrätt väglagen och lagen om enskilda vägar. Ändringarna innebär att väglagstiftningen samordnas och anpassas till plan- och bygglagen och lagen om hushållning med naturresurser. Äf). Riksdagen har antagit en lag om fritidsbåtsregister. SvJT 1987 s. 630 Av: ??
Bank- och valutarätt m. m. lagen om rättegången i arbetstvister, lagen ombehörighet för allmän förvaltningsdomstol att pröva vissa mål och kommunallagen (SFS438 ff). Genom ändringar i lagen om arbete i ungdomslag hos offentlig arbetsgivare harregleringen utvidgats bl. a. SvJT 1987 s. 633 Av: ??
Skollagstiftning f). Genom en särskild lag i ämnet har regeringen givits ett bemyndigande att tillämpa 1971 års lag om vissa internationella sanktioner mot Sydafrika och Namibia. (Jfr SvJT 1986 s. 137. SvJT 1987 s. 634 Av: ??
Justitiedepartementet. Bo Svensson till justitieråd. Bo Svensson är född 1940. Efter jur. kand.-examen 1963 och tingstjänstgöring 1963-67 blev han 1967 fiskal och 1973 assessor i Svea hovrätt. SvJT 1987 s. 642 Av: ??
Kammarrätterna. Inga-Britt Ahlenius att vara budgetchef i dep:t, s. d. förordnat t. f. dep.rådet i finansdep:t Gunnar Skarell att vara dep.råd i dep:t samt s.d. förordnat depsekr. i finansdep:t Yvonne Gustafson att inneha långtidsvik. SvJT 1987 s. 643 Av: ??
Kronofogdemyndigheterna. Åke Gustafsson att vara rådm. i Örebro tr, 25 juni 1987 utnämnt ass. i Svea hovr. Claes Ullrich att vara rådm. i Sthlms tr, s. d. utnämnt rev. sekr. Bo Kvillner att vara rådm. i Nacka tr, s.d. utnämnt o. SvJT 1987 s. 644 Av: ??
De mänskliga rättigheterna — räcker 2 kap. RF eller behövs mer? De mänskliga rättigheterna —räcker 2 kap. SvJT 1987 s. 645 Av: HANS DANELIUS
På spaning efter rättigheterna lag. Man möter här på nytt rättigheter som är så konstruerade att avsaknaden av begränsningar medför att rättigheterna gäller. SvJT 1987 s. 653 Av: ERIK HOLMBERG
Mänskliga rättigheter — räcker andra kapitlet regeringsformen? BakgrundDen 1 januari 1980 utgjorde slutpunkten på ett mer än 40-årigt arbete för att i svensk grundlag införa en rättighetskatalog av den typ som förekommer i många andra länders författningar. Arbetet hade bedrivits i bl. a. den s. k. SvJT 1987 s. 677 Av: GÖRAN REGNER
Hellre fälla än fria — om hypotetiska resonemang som grund för straffansvar nära sju månader. Enligt åklagarens gärningsbeskrivning har A beställt varor och tjänster till ett sammanlagt belopp av 77 260 kronor 75 öre från följande åtta leverantörer: 1. Reveko AB, i slutet av 1982, tjänster för 7 100 kr.2. SvJT 1987 s. 687 Av: Suzanne Wennberg
Gåtfull narkotikadom begränsades i enlighet med vad som sagts i lagförarbetena. SvJT 1987 s. 696 Av: Olle Hoflund
I domarens värld Förord I en artikelserie kommer jag att söka ge den inramning, som arkitekturen, konstverken och andra inredningsdetaljer i domstolarna bildar kring domaren i hans ämbetsutövning samt om hans närvaro in effigie i pressen, litteraturen, teatern och filmen. SvJT 1987 s. 700 Av: Elis Dahlin
Arbetsmarknadsdepartementet. Claes Sandgren, att vara professor i rättsvetenskap vid Umeå universitet. Professor Sandgren är född 1945. Han avlade jur.kand.-examen i Uppsala 1967 och disputerade för juris doktorsgraden i Stockholm 1974. Han har innehaft docenttjänst vid Stockholms universitet. SvJT 1987 s. 723 Av: ??
Polisväsendet. Klas Bergenstrand att vara avd. chef vid rikspolisstyrelsen. Tingsrätterna. Regeringen har 15 okt. 1987 till rådman i Huddinge tr utnämnt ass:a i Svea hovr. Nils Lidbom och Jack Hammendal, s.d. utnämnt t. f. rev. SvJT 1987 s. 724 Av: ??