BrB 23: 2 första stycket Nehrman har en betraktelse kring detta. Efter att ha hänvisat till de gamla talesätten "tankarne löpa tullfritt" och "för ogjord gärning bötes ofött får" skriver han: "Men när begärelserne ej finna något motstånd, gå the widare, och härska öfwer kroppen. SvJT 1985 s. 1 Av: OLLE HOFLUND
BrB 23:2 första stycket genom att i egenskap av ombud eller eljest förmedla dess omhändertagande av annan persom inte gjort sig skyldig till brott mot 20:12, eftersom det inte innebar ett omhändertagande. SvJT 1985 s. 15 Av: Olle Hoflund
Erkännande och verkställighet av ut-ländska civildomar i Sverige och För-bundsrepubliken Tyskland Prorogation och derogation Trots den erkännande fientliga tendensen i svensk rätt har alltid accepterats att en derogation från svensk internationell jurisdiktion är tillåten. SvJT 1985 s. 47 Av: ROLF A. SCHÜTZE, Stuttgart
Jämställdhetssyftet inom den sociala familjerätten — förr — nu — i framtiden Vad är jämställdhet?Vad är jämställdhet? Kan man på ett någorlunda åskådligt sätt bestämma innehållet i detta begrepp? Att jämställdhet innebär en ny arbetsfördelning har hävdats i åtskilliga sammanhang inte minst i jämställdhetsrapporter och... SvJT 1985 s. 53 Av: Lotta Westerhäll-Gisselsson
Ett spörsmål om lagstiftningsteknik i jordabalken 61En domare har befunnits skyldig till vårdslös myndighetsutövning på grund av viss åtgärd i samband med dom i en tvist om hävning av ett fastighetsköp (NJA 1984 s. 80). SvJT 1985 s. 61 Av: Henrik Hessler
Målutvecklingen i Högsta domstolen De nuvarande reglerna om prövningstillstånd daterar sig från den 1 juli 1971. Avsikten med de då vidtagna ändringarna var att stärka HD:s ställning som prejudikatinstans. SvJT 1985 s. 62 Av: Sven A. Leander
Beräkning av tomträttsavgäld för småhus AvgäldsunderlagetAvgäldsunderlaget skall enligt 13 kap. 11 § jordabalken vid omprövning av avgälden grundas på det värde marken äger vid tiden för omprövningen. SvJT 1985 s. 65 Av: Ingvar Fridell
Immunitet och ubåtar än en gång therefore could be the target of forceful action, is based on a misconception of the relevant rules of international law. I have attempted to show that the immunity of a submarine is not even relevant to unlawful intrusions, which give rise to the right of proportional self-defense. SvJT 1985 s. 68 Av: Ove Bring
Ubåtsaffären — en bortglömd aspekt materiell straffbarhet förelåg. I den debatt som följde glömdes denna viktiga del av problemet bort, kanske som en följd av att myndigheterna endast tog ställning till den processuella immunitetsfrågan. SvJT 1985 s. 72 Av: Anders Axlund
Nya bestämmelser om förmögenhetsbrott — en replik med retroaktiv verkan kunna förvandla ett i sig tillåtet, eller på grund av bristande subjektiv täckning tillåtet, återtagande av egendom till en otillåten besittningskränkning." (s. 495). (Bristande subjektiv täckning kan inte göra en gärning tillåten, men väl icke brottslig. SvJT 1985 s. 78 Av: Barbro Hegrelius Jonson, Nils Jareborg och Karl-Erik Skarvall
Besiktningens rättsverkan — en replik tolkningen av bestämmelsen i kap. 7 § 20, varvid BKK som sin mening anser att bestämmelsen skall tolkas och tillämpas enligt sin lydelse. SvJT 1985 s. 81 Av: Gunnar Björklund
Lagjubileum i Riddarhuset C. W. Den 13 december 1734 kunde ständerna vid ett plenum plenorum i Riddarhusets stora sal gemensamt förklara att man hade antagit en ny lag - "en allmen, beständig och oryggelig Sveriges lag". SvJT 1985 s. 84 Av: A.A.
Bo Alexander Ljungberg Erik Skoglund avled 22 febr. 1984. Han var född l okt. 1903 i Stockholm, avlade stud.ex. 1922 och jur.kand.ex. i Stockholm 1928. SvJT 1985 s. 85 Av: ??
Finansdepartementet. Michael Bogdan till professor i civilrätt vid Lunds universitet. Professor Bogdan är född 1946 i Tjeckoslovakien. År 1969 avlade han dr. jur.-examen i Prag. Sedan samma år är han bosatt i Sverige. År 1975 blev han juris doktor i Lund, där han också avlade jur. kand. SvJT 1985 s. 86 Av: ??
Åklagarväsendet. Stefan de Maré att inneha långtidsvik. på en tjänst som dep.råd i dep:t. Högsta domstolen. Regeringen har 20 dec. 1984 förordnat ass:a i hovr. över Skåne o. Blekinge Frank Orton och Sven Cavallin att fullgöra göromål som ank. SvJT 1985 s. 87 Av: ??
Kronofogdemyndigheterna. Sune Pettersson att vara polismästare vid polismynd. i Kungsbacka samt 15 nov. 1984 förordnat polisint. i Mjölby dt Lars Engström att inneha långtidsvik. på tjänsten som bitr. länspolischef vid länsstyrelsen i Östergötlands län. Försäkringsrätterna. SvJT 1985 s. 88 Av: ??
Äganderätten och lagstiftningen om markresurserna 7.1. KomplexitetenI och med att allt fler grupper i samhället ställer krav på miljön och naturen kommer spontant reaktionen att utnyttjandet av markresurserna måste ske mer samordnat och planerat. SvJT 1985 s. 89 Av: GÖRAN SKOGH
Svensk rättspraxis Fastighetsbildnings- och expropriationsmål 1980—1983 Närmast föregående översikt av detta rättsområde återfinns i SvJT 1981 s. 334. Där anges bl. a. de förkortningar på olika författningar som här kommer till användning. Angående ämnesområdets avgränsning och principerna för dispositionen hänvisas till SvJT 1977 s. 348. SvJT 1985 s. 110 Av: JOHAN GYLLENSVÄRD
MICHAEL BOGDAN. Internationell konkurs- och ackordsrätt. Institutet för rättsvetenskaplig forskning. Lund 1984. Norstedts. 434 s. De internationellträttsliga problemen inom insolvensrätten har sannolikt hos oss tidigare inte varit så vanligt förekommande i praktiken. Endast ett fåtal rättsfall finns på området. SvJT 1985 s. 142 Av: Torkel Gregow
BRITT-LOUISE GUNNARSSON. Lagtexters begriplighet. Skillnaden mellan läsbarhet och begriplighetBokens första del redogör för studiens teoretiska bakgrund och leder fram till en teori om begreppet begriplighet. Gunnarsson skiljer här mellan läsbarhet och begriplighet. SvJT 1985 s. 145 Av: Claes Eklundh
W. LAURENCE CRAIG, WILLIAM W. PARK & JAN PAULSSON. International Chamber of Commerce Arbitration. International Commercial Arbitration i ett slags lösbladssystem. SvJT 1985 s. 156 Av: J. Gillis Wetter.
U-båtsspionaget och folkrätten likna de ingripanden som må företagas i andra fall på grund av domstols eller exekutiv myndighets beslut ligger de dock på ett helt annat plan.10 Allt proportionerligt våld må användas enligt reglerna i folkrätten. SvJT 1985 s. 162 Av: Ingrid Detter Delupis
Förliknings- och skiljeförfarande i Kina Skiljedomskommissionen (FETAC)Skiljedomskommissionen kan handlägga alla typer av tvister inom internationell handel som berör Kina, förutsatt att parterna avtalat att tvisten skall hänskjutas till skiljedomskommissionen. SvJT 1985 s. 167 Av: Hans Bagner
Dödsstraffet i Förenta Staterna År 1972 fastställde Förenta Staternas högsta domstol i ett epokgörande mål, Furman v. Georgia, 408 U. S. 238 (1972) att dödsstraffet såsom det då tillämpades i delstaten Georgia var oförenligt med den amerikanska författningen. SvJT 1985 s. 169 Av: Johan Enegren
Anslag för skattevetenskaplig forskning PL Internationella Ombudsmannabiblioteket i Stockholm i nya lokaler. Biblioteket, som är en privaträttslig stiftelse, har alltsedan 1978 samlat material rörande de numera cirka 70 ombudsmännen (JO) i världen jämte vissa närbesläktade institutioner. SvJT 1985 s. 173 Av: ??
Nytt justitieråd Nytt skiljedomsinstitut i StockholmSchweiziska Handelskammaren i Sverige har beslutat att från årsskiftet 1984/85 inrätta ett skiljedomsinstitut. Till ordinarie medlemmar i styrelsen för institutet har kammaren utsett advokaterna Dr. Urs Kammermann, Ziirich och Peter Wåhlin, Göteborg. SvJT 1985 s. 174 Av: ??
Tingsrätterna. Björn Sjöberg till regeringsråd. Björn Sjöberg är född 1933 i Örnsköldsvik. Efter jur. kand.-examen 1957 och tingstjänstgöring 1958—60 började han tjänstgöra i hovrätten för Övre Norrland där han blev fiskal 1961 och assessor 1966. SvJT 1985 s. 175 Av: ??
Statens haverikommission. Jarl Åkesson att vara rådm. i lr. samt 31 jan. 1985 förordnat länsrättsass. i lr. i Östergötlands län Stig Hellerstedt att inneha långtidsvik. på en tjänst som rådm. i lr. Hyresnämnderna. Regeringen har 31 jan. SvJT 1985 s. 176 Av: ??
Några problem rörande first demand- garantier direkt eller indirekt. Vid direkt garanti ställs garantin av uppdragsgivarens bank direkt till beneficienten. Vid indirekt garanti, som är vanlig vid garantier till förmån för utländska beneficienter, ställs garantin av en andra bank på uppdrag av uppdragsgivarens bank. SvJT 1985 s. 177 Av: LENA DALMAN
Borggårdsregeringens jurister Hjalmar Hammarskjölds namn är inskrivet i vår politiska historia. SvJT 1985 s. 220 Av: MARTIN WAHLBÄCK
Några reflexioner över bevisupptagning utom riket i brottmål. att upptagningen sker av praktiska skäl i det främmande landet, inför behörig främmande myndighet och, naturligt nog främst, enligt det främmande landets procedurföreskrifter, att därmed avsetts att åstadkomma ett surrogat för en bevisupptagning inför svenskt forum, närmast för... SvJT 1985 s. 230 Av: Carl M. Elwing
Rättssäkerheten i brottmålsprocessen aktivt söker efter omständigheter och bevis, som talar mot hypotesen, förekommer antagligen endast undantagsvis. Denna metod att arbeta efter en hypotes är helt naturlig och tillämpas ofta i andra sammanhang, ibland även inom vetenskaplig forskning. SvJT 1985 s. 236 Av: Rune Lindgren
BrB 23: 2 första stycket — ett genmäle 241BrB 23:2 första stycket — ett genmäleOlle Hoflund har med buller och bång kritiserat min, Stockholms tingsrätts och Svea hovrätts uppfattning i det s. k. terroristmålet (Operation Leo) såvitt gäller innebörden av uttrycket "annat sådant hjälpmedel" i 23 kap. SvJT 1985 s. 241 Av: Thorsten Cars
Lagstiftningen i riksdagen hösten 1984 Offentlig rättRiksdagen har beslutat om vissa ändringar i riksdagsordningen. SvJT 1985 s. 243 Av: Björn Edqvist
Internationellt juristmöte i Waidring P.B. I detta häfte (s. 177-256) har medverkatLena Dalman, tingsnotarie vid Stockholms tingsrättMartin Wahlbäck, f. d. landshövding i Gotlands länCarl M. Elwing, professor i processrätt vid Lunds universitetRune Lindgren, f. d. SvJT 1985 s. 256 Av: P.B.
Förbättring av företagsintecknad egendom under konkurs hela försäljningsintäkten för företagsintecknad egendom. Inteckningshavarna fick alltså tillgodoräkna sig hela värdestegringen. Underinstanserna ansåg denna ordning vara riktig och underkände den talan som staten förde för att få praxis ändrad. SvJT 1985 s. 257 Av: TORGNY HÅSTAD, GÖRAN LAMBERTZ
Nils Jareborg. Brotten. Första häftet. nullum crimen sine poena.3 1 Regeringens proposition 1984/85: 32 s. 11.2 A. a. s. 12.3 Se Hellmuth Mayer, Das Strafrecht des Deutschen Volkes, Stuttgart 1936, s. 123. Mayer själv ansluter sig ingalunda till denna sats. SvJT 1985 s. 311 Av: Per-Edwin Wallén
ALEKSANDER PECZENIK. Grundlagen der juristischen Argumentation. ALEKSANDER PECZENIK. The Basis of Legal Justification. rättfärdigandet (die Rechtfertigung, the justification) — eller, med en mindre associationsrik term, motiverandet — av diverse företeelser i juridiken och dess metodlära. I detta hänseende gör förf. SvJT 1985 s. 316 Av: Åke Frändberg
PETER WETTERSTEIN. Säljarens garantiutfästelser vid lösöreköp. försämra konsumenternas rättsställning i de fall där de nya tvingande reglerna ligger på en lägre skyddsnivå än dispositiv köprätt. I lagmotiven sägs f. ö. uttryckligen att 5 kap. KSL endast anger köparens minimirättigheter (svenskspråkiga prop. ang. KSL s. 51 f). SvJT 1985 s. 320 Av: Ulf Bernitz
PIERRE KAYSER. La protection de la vie privée. Tome 1. Protection du secret de la vie privée. Préface de Henri Mazeaud. Paris 1984. Economica o. Presses Universitaires d'Aix-Marseille. Hft, 396 s. SvJT 1985 s. 321 Av: SS
Juristen i satirens og humorens streg. 322 Litteraturnotiser Juridisk forening 1881–1981. Köpbenhamn 1891. Juristforbundets forlag. Linnebd, 213 s. Den danska Juridisk forening har valt att begå sitt hundraårsjubileum med utgivandet av en bok, vars huvudsakliga innehåll utgöres av juristkarikatyrer med text. SvJT 1985 s. 322 Av: SS
Är den svenska valutaregleringen tidsenlig? 1. InledningDen 14, 16 och 17 februari 1984 företogs av tullverket en riksomfattande kontrollinsats i syfte att övervaka efterlevnaden av gällande bestämmelser om begränsning av resandes rätt att utföra valuta. SvJT 1985 s. 323 Av: Jan Andréason
Immunitet och ubåtar än en gång — kort replik väpnade ingripanden för att skydda sitt territorium från intrång inte behöver (eller inte skall) rättfärdigas med hänvisningar till immunitetens erodering eller förverkande". SvJT 1985 s. 333 Av: Rolf H. Lindholm
Åklagarväsendet. Carl Hemström att vara professor i civilrätt vid universitetet i Stockholm. Professor Hemström är född 1931. Efter jur.kand-examen 1958, tingstjänstgöring 1958–1961 och utlandsstudier 1961 arbetade han under åren 1962–1969 som dels bitr. jurist dels bitr. SvJT 1985 s. 335 Av: ??
Kronofogdemyndigheterna. Kjerstin Nordborg att vara försäkringsdomare i försäkringsöverdomstolen. Polismyndigheterna. Regeringen har 14 febr. 1985 förordnat polisint. vid polismynd. i Härnösand Gullmar Aspefalk att inneha långtidsvik. på tjänsten som polismäst. vid polismynd. SvJT 1985 s. 336 Av: ??
Svensk rättspraxis Straffrätt 1975–1983 TFs. 589. Detta är därför, trots att det inte är något brottmål, indirekt av stor betydelse för den straffrättsliga bedömningen av förfaranden med tryckt skrift. SvJT 1985 s. 337 Av: MADELEINE LÖFMARCK
KURT GRÖNFORS. Avtalslagen. 1 kap. AvtL känner man sig förflyttad till en gången tid då jämbördiga parter utväxlade bindande anbud och svar. Avtalsmekanismerna var enkla och relativt okomplicerade. I dag har utvecklingen gått långt förbi AvtL:s regleringar, lagens dispositiva natur har tillåtit detta. SvJT 1985 s. 390 Av: Lars Erik Taxell
ÅKE FRÄNDBERG. Rättsregel och rättsval. juridiskt gällande rättsregler uteslutande om regler, som faktiskt tillämpas, och i stället talar om juridiskt möjliga (tänkbara, acceptabla) rättsregler, när det blott avses regler, som har stöd i rättskälleläran" (s. 64). SvJT 1985 s. 395 Av: Aleksander Peczenik
Bo HELANDER. Kreditsäkerhet i lös egendom. uppläggning. I stället för en sedvanlig komparativ överblick över nordisk och främmande rätt har Helander en 240 sidors presentation av registreringssystemet i USAs Uniform Commercial Code, som han ser som förebildligt. SvJT 1985 s. 398 Av: Hugo Tiberg
KENNETH BRATTHALL & ANNA MÄRTA STENBERG. Lagen om allmän försäkring. KENNETH BRATTHALL & ANNA MÄRTA STENBERG. Lagen om allmän försäkring. Stockholm 1984. Liber Förlag. 624 s. Den allmänna försäkringen är ett av de lagkomplex, som ändras mest. SvJT 1985 s. 405 Av: Carl Axel Petri
MADS TØNNESSON ANDENÆS & INGEBORG WILBERG. Grunnloven MADS TØNNESSON ANDENÆS & INGEBORG WILBERG. Grunnloven, kommentarutgave, Oslo 1983. Universitetsforlaget. 185 s. SvJT 1985 s. 406 Av: Gustaf. Petrén
Om amerikansk arbetsrätt. Replik till J. Nelhans efterverkan kommit upp i domstol. För det första har det inom ramen för NLRA sec. SvJT 1985 s. 407 Av: Ronnie Eklund
Åtalsunderlåtelse och psykisk störning BakgrundSvensk rätt bygger på principen om absolut åtalsplikt. Detta innebär att en åklagare är pliktig att åtala så snart han finner tillräckliga bevis för att någon gjort sig skyldig till brott. Bestämmelsen om absolut åtalsplikt gäller ej i alla länder. SvJT 1985 s. 413 Av: Lars Lidberg och Nils Wiklund
Kyrklig jord dels att fastigheterna i äldre jordböcker redovisats som kyrkliga dels att kyrkan sedan så lång tid tillbaka opåtalat som ägare förfogat över hemmanen, att upplysning ej kunnat vinnas att ett annat förhållande någonsin förelegat. SvJT 1985 s. 415 Av: Johnny Kalderstam
40 par spö Spöstraffet är i vårt land förvisat till historien; det avskaffades genom en kunglig förordning av 1855. Den exakta beskrivningen av spöstraffet såsom rättslig företeelse är därför förbehållen de rättshistoriska specialisterna. SvJT 1985 s. 419 Av: Bo Ruthström
Sjätte fransk-nordiska juristdagarna mot en sådan prövning. Självfallet erbjöd rapporterna en rik provkarta på tekniska lösningar. De s.k. socialistiska staternas motsvarigheter till en oberoende judiciell kontroll var ej oväntat svåra att jämföra med den fria världens. SvJT 1985 s. 421 Av: SS
Zweite Deutsch-Schwedische Juristentagung 422 Notiser hölls den 21–24 maj i Uppsala och Stockholm med deltagande av ett trettiotal svenska och tyska jurister. SvJT 1985 s. 422 Av: SS
Tingsrätterna. Nina Pripp att vara dep. råd i statsrådsberedningen. Utbildningsdepartementet. Regeringen har 21 mars 1985 förordnat kanslirådet i utbildningsdep:t Hans Sand att inneha långtidsvik. på en tjänst som dep. råd i dep:t. Civildepartementet. SvJT 1985 s. 423 Av: ??
Kronofogdemyndigheterna. Peter Freudenthal att vara lagm. i lr iGotlands län samt 11 april 1985 utnämnt förs. rättsrådet och ordf. på avd. i förs. rätten för Södra Sverige Birger Ivarsson att vara rådm. i lr i Jönköpings län. Rikspolisstyrelsen. SvJT 1985 s. 424 Av: ??
Allemansrättsliga komplikationer en större allmänhet, som ofta saknar varje anknytning inte bara till fastighetens grannskap utan också till 4 Jfr 2: 18 RF, behandlad nedan vid not 76 ff.5 NOU 1982: 19 s. 85 ff6 SOU 1983: 7 s. 159 ff. SvJT 1985 s. 425 Av: BERTIL BENGTSSON
Juridikens återupprättande i Kina (li) och inte genom rättsregler (fa). Enligt Konfucius var domare och lagar ett nödvändigt ont för att straffa brottslingar, men de behövdes ej för att reglera hederliga människors mellanhavanden. Tvistemål skulle lösas genom förlikningar i enlighet med etiska principer. SvJT 1985 s. 454 Av: MICHAEL BOGDAN 1
1984 års diplomatiska sjörättskonferens dels en ny konvention om skadeståndsansvar i samband med sjötransport av farligt gods (HNS-konventionen), dels ändringsprotokoll till 1969 års internationella konvention om ansvarighet för skada orsakad av förorening genom olja (ansvarighetskonventionen) och till 1971 års internationella... SvJT 1985 s. 462 Av: MÅNS JACOBSSON
Anm. av STIG HOFVERBERG. Statsrätt och kyrkolag. anvisa en ny väg för att hantera frågorna och hålla dem levande. In i det sista förblev det också oklart, om det skulle bli några reformer eller bara en fortsatt långhalning. SvJT 1985 s. 476 Av: Fredrik Sterzel
Anm. av ANDERS HAGSTEDT m.fl.: Skatteflyktsklausulen. ANDERS HAGSTEDT, BO HÅKANSSON, HARRY MARGULIES. Skatteflyktsklausulen. Lund 1982. Norstedts, 184 s. SvJT 1985 s. 481 Av: Gustaf Petrén
Anm. av STURE BERGSTRÖM: Ogiltighet STURE BERGSTRÖM. Ogiltighet ur civilrättslig och skatterättslig synvinkel. Liber Förlag, Stockholm 1984. 250 s. Mellom privatrett (civilrätt) og skatterett er det mange og kompliserte sammenhenger. Sture Bergström har sett det som sin oppgave å belyse slike sammenhenger. SvJT 1985 s. 484 Av: Frederik Zimmer
Anm. av JAMES B. ATLESON. Values and Assumptions Mackay.1 Det kastar en slagskugga över hela arbetsrätten. SvJT 1985 s. 487 Av: Ronnie Eklund
Anm. av W. E. VON EYBEN. Monopoler og priser 1-2. W. E. VON EYBEN. Monopoler og priser 1-2. Köpenhamn 1980. Gads Forlag. 712 s. I anslutning till den danska monopollovens 25-årsjubileum har utgivits ett förnämligt arbete om denna lagstiftning och dess tillämpning över åren under redaktion av professor W. E. SvJT 1985 s. 491 Av: Ulf Bernitz
Anm. av : Consumer Legislation Consumer Legislation in the EC Countries. Gen. editor professor Norbert Reich. 8 volymer. Van Nostrand Reinhold Comp Ltd, Wokingham, England, 1980—1982. £ 104.-, per volym £ 15.-. SvJT 1985 s. 492 Av: Ulf Bernitz
NILS REGNER, HANS REGNER, GÖRAN REGNER. Svensk juridisk litteratur IV. 1971 —1982. NILS REGNER, HANS REGNER, GÖRAN REGNER. Svensk juridisk litteratur IV. 1971—1982. Institutet för rättsvetenskaplig forskning (CXX). Sthlm 1984. Norstedts. 432 s. Kr. 389, 50. SvJT 1985 s. 493 Av: H. D-s.
Eugen Ulmer. Urheber- und Verlagsrecht. S.S. THOMAS MORAWETZ. The Philosophy of Law. An Introduction. New York och London 1980. Macmillan's. 238 s. Morawetz' rättsfilosofi är en enkel, "rak" och just därför nyttig lärobok i rättsfilosofi. SvJT 1985 s. 494 Av: S.S.
NEIL MACCORMICK. H. L. A. Hart. London 1981. Edward Arnold (serien Jurists: Profiles in Legal Theory). 184 s. 4.95. I en nygrundad serie över framstående rättsteoretiker, editerad av prof. William Twining, ger N. MacCormick en utförlig och ingående presentation av Sir Herbert L. A. SvJT 1985 s. 495 Av: S. S.
Neutralitet och utrikeshandel quid pro quo. För att bemöta kraven från de krigförandes sida på att skära ner handeln med motsidan hävdade de neutrala staterna rätten att åtminstone upprätthålla handeln i normal omfattning. SvJT 1985 s. 496 Av: Rolf H. Lindholm
Straffrätt och immunitet — en missuppfattning Straffrätt och immunitet — en missuppfattningI en rad artiklar i SvJT och i andra organ har de åtgärder som vidtogs i samband med ubåt 137-affären kritiserats och vissa officiella uttalanden med anknytning till denna affär ifrågasatts. SvJT 1985 s. 504 Av: Johan Munck
Personutredning i rattfyllerimål Riksrevisionsverket har i en rapport 29.6.1984 påtalat att det utföres alltför många personundersökningar i brottmål. Det kan därför finnas risk för inskränkningar i detta avseende av kostnadsskäl. SvJT 1985 s. 506 Av: Bengt Lindblad
Färre personundersökningar? Riksrevisionsverket (RRV) har givit ut en rapport "Personundersökning i brottmål", Dnr 1983: 661. I rapporten konstaterar man, att personundersökningsverksamheten kostar statsverket minst 30 miljoner kronor per år och att den är obehövlig. SvJT 1985 s. 507 Av: Ulf Klevteg
Religionsfriheten — helig ko? alltid är lönlöst att till polis- och åklagarmyndighet anmäla brott mot den negativa religionsfriheten, oavsett svårhetsgrad. Detta har vid ett flertal tillfällen icke-troende föräldrar fått erfara då de har anmält flagranta övergrepp från skollärare, d. v. s. SvJT 1985 s. 511 Av: Rudolf Engström
Rättvisa underhållsbidrag? Försäkringskassans erfarenhet är att underhållsskyldiga med låga beskattningsbara nettoinkomster inte så sällan får ett lägre underhållsbidrag i domstol än vad som skulle blivit fallet om t. ex. socialnämnd hade handlagt ärendet. SvJT 1985 s. 512 Av: Svante Johnsson
Kanadensiskt prejudikat klargör ombudsmannens (JOs) kompetens.Ombudsmannainstitutionen (JO) har sedan slutet av 1960-talet vunnit fotfäste i Kanadas provinser. Endast den minsta provinsen, Prince Edward Island, saknar ännu ombudsman. SvJT 1985 s. 514 Av: Ulf Lundvik
Göta hovrätts 350-årsjubileum Måndagen den 5 november 1984 firade Göta hovrätt under högtidliga former 350-årsminnet av sin tillblivelse. Dagen fick en särskilt högtidlig prägel genom att Deras Majestäter Konungen och Drottningen hedrade jubileumsfirandet med sin närvaro. SvJT 1985 s. 516 Av: Nils Karlberg
Stipendier för studier i europeisk rätt Studiebesök i utlandet för juristerGenom förmedling av Europarådet ges årligen möjlighet för utländska jurister att avlägga studiebesök i Europarådets medlemsstater. SvJT 1985 s. 517 Av: ??
Tingsrätterna. Göran Landerdahl att biträda i dep:t som sakkunnig, 19 april 1985 förordnat dir. Håkan Gezelius att vara expert i upphovsrättsutredningen, 23 april 1985 förordnat föredrag. i riksdagens justitieutskott, ass. i Svea hovr. SvJT 1985 s. 518 Av: ??
Åklagarväsendet. Birger Ivarsson att vara rådm. i lr i Jönköpings län samt 9 maj 1985 utnämnt rådm. i lr i Sthlms län Johan Annell att vara chefsrådm. i lr. Polisväsendet. Regeringen har 11 april 1985 förordnat polisint. vid polismynd. SvJT 1985 s. 519 Av: ??
Rättskipningens organisation Fastighetsdomstolarna utgör särskilda domstolar i rättegångsbalkens mening. Ett forumfel som begås av rätten måste beaktas av högre rätt och föranleder återförvisning. Vad parterna anser om det saknar betydelse. SvJT 1985 s. 521 Av: MATS BÖRJESSON
Gemensam besittning s. 456: Hos en travtränare utmättes en häst, som lämnats honom av utmätningsgäldenären. Travtränaren intygade att hästen kommit till hans stall genom förmedling av gäldenären. SvJT 1985 s. 538 Av: ULF GÖRANSON
Svensk rättspraxis Nyttjanderätt NJA 1979 s. 451 rörde det sig om en s. k. "försäljning av en rotpost av träd" för avverkning inom tre år, där köparen-avverkaren överlåtit sin rätt, och tvist uppstått angående förvärvarens skydd mot överlåtarens borgenärer vid utmätning. SvJT 1985 s. 561 Av: FRITJOF LEJMAN
Anm. av CLAES GÖRAN PALMGREN. Excellensen Gyllenhaal. CLAES GÖRAN PALMGREN. Excellensen Lars Herman Gyllenhaal. Stockholm 1984. Seelig & Co 630 s. Det är ganska vanligt att praktiska jurister har historia som humanistiskt sidointresse. SvJT 1985 s. 599 Av: Kurt Holmgren
Tomträttsavgäld — bostadsarrendeavgift bostadsarrende sin motsvarighet i fastställande av arrendeavgift. Denna skall enligt 10 kap. 6 § jordabalken motsvara arrenderättens värde med hänsyn till arrendeavtalets innehåll och omständigheterna i övrigt. SvJT 1985 s. 602 Av: Bror Rittri
Norsk lovgivning i 1984 Lov 6 april 1984 nr 17 om vederlag ved oreigning (ekspropriasjon) av fast eigedom Forarbeider: Odelstingsproposisjon nr 50 (1982—83).Ikrafttredelse 1 juli 1984. SvJT 1985 s. 604 Av: Bjørn Engstrøm
Åke Malmström in memoriam Den 23 augusti 1985 avled professor Åke Malmström, Uppsala. Han hade länge — utan klagan eller ens antydningar — lidit av en svår sjukdom. Han skulle ha fyllt 80 år den 5 oktober 1985. Malmström föddes i residens- och hovrättsstaden Jönköping. SvJT 1985 s. 616 Av: Stig Strömholm
Justitiedepartementet. Stefan Bernhard att vara expert i upphovsrättsutredningen, 24 maj 1985 förordnat hovr.fisk. Maria Renmyr och hovr.ass. Severin Blomstrand att biträda i dep:t som sakkunniga, 10 juni förordnat chefsrådm. Anders Stendahl att vara ordf. SvJT 1985 s. 617 Av: ??
Åklagarväsendet. Johan Salsbäck att vara dep. råd i dep:t s. d. förordnat ass. i kammarrätten i Sthlm Gustaf Sandström att inneha långtidsvik. på en tjänst som dep.råd i finansdep:t samt 26 juli 1985 förordnat t. f. dep.sekr. SvJT 1985 s. 618 Av: ??
Kronofogdemyndigheterna. Lennart Assarsson, Marie-Louise Berg, Ann-Charlotte Fagerholm och Jan Jansson, i försäkringsrätten för Mellansverige försäkr.rättsass:a Gunnar Bergqvist, Herman Josephson, Hanserik Nordlund och Jarl-Erik Wallenberg samt i försäkringsrätten för Norra Sverige förs:rättsass. SvJT 1985 s. 619 Av: ??
Den långa vägen till dom i Strasbourg 2.1 KommissionenKommissionen har två huvuduppgifter: att utreda klagomålen och att bilda sig en uppfattning om huruvida en kränkning av konventionen har ägt rum samt söka förlika parterna. SvJT 1985 s. 621 Av: Catarina Holtz
Neutralitet och sanktioner Artikel 39Säkerhetsrådet fastställer förefintligheten av hot mot freden, fredsbrott eller angreppshandling och framlägger förslag, eller fattar beslut om vilka åtgärder som skola vidtagas i överensstämmelse med artiklarna 41 och 42 i syfte att upprätthålla eller återställa... SvJT 1985 s. 634 Av: ROLF H. LINDHOLM
Svensk rättspraxis Skadestånd utom kontraktsförhållanden 1.1. Principalansvar. Regeln om arbetsgivares ansvar för anställdas vållande i 3: 1 SkL är enligt 6: 4 samma lag tillämplig i en rad situationer, där visserligen inte något anställningsförhållande föreligger men skadevållaren utfört arbete under liknande omständigheter. Is. SvJT 1985 s. 653 Av: BFERTIL BENGTSSON
Anm. avBRIT-MARIE ERICSSON. Namnlagen BRIT-MARIE ERICSSON. Namnlagen. Namnskick och namnrätt med lagkommentar. Stockholm 1983. Liber förlag. 288 s. Den 1 januari 1983 ersattes 1963 års namnlag med en ny namnlag. Debatten hade, särskilt sedan regeringens förslag framlagts för riksdagen, varit ganska livlig. SvJT 1985 s. 676 Av: Göran Håkansson
Vittnespsykologiska aspekter Några funderingar kring det juridiska arbetssättet.En för vår rättsuppfattning grundläggande princip är att 'hellre fria än fälla'. Domstol skall för att avkunna fällande dom vara övertygad om den tilltalades skuld 'bortom rimligt tvivel'. SvJT 1985 s. 679 Av: Astrid Holgerson
U-båtsspionaget: missförstånd på missförstånd syftet med den svenska lagen om ändring i brottsbalken. När min artikel publicerades förelåg propositionen om ändringen. Lagen har sedermera antagits av riksdagen, utfärdats den 6 juni 1985 och trätt i kraftden 1 juli 1985. SvJT 1985 s. 683 Av: Ingrid Detter Delupis
Lagstiftningen våren 1985 Offentlig rätt m. m.Riksdagen har som vilande antagit ett förslag till lag om ändring i regeringsformen. Ändringen innebär att möjligheterna att överlåta konstitutionella befogenheter till mellanfolkliga organisationer för fredligt samarbete och till mellanfolklig domstol begränsas. SvJT 1985 s. 685 Av: Björn Edqvist
Gerhard Hafström in memoriam. Med Gerhard Hafströms bortgång den 29 augusti 1985 har en märklig juristbana ändats. Hans levnadslopp var dock lika mycket humanistens som juristens, vilket återspeglas redan i data avseende hans akademiska examina. Född 1904 avlade han 1925 sin fil.-kand.examen och 1929 sin jur.-kand. SvJT 1985 s. 704 Av: Gustaf Petrén
Vetenskapliga Institutet för Skiljedomsrätt vid Stockholms universitet . Institutets styrelse består av hovrättspresidenten Birgitta Blom (ordförande), advokaten J. Gillis Wetter, direktören Ulf Franke samt professorerna Ulf Bernitz, Lars Hjerner, Jan Ramberg och Lars Heuman (föreståndare). SvJT 1985 s. 705 Av: L. H.
Nya professorer Hans-Gunnar Solerud till justitieråd fr. o. m. den 1 januari 1986. Solerud är född 1938. Efter jur.kand.-examen i Uppsala 1963 fullgjorde han tingstjänstgöring, först vid Sollentuna och Färentuna domsaga 1963—65 och därefter under ett halvår på advokatbyrå. SvJT 1985 s. 706 Av: ??
Kronofogdemyndigheterna. Per Bylén att vara byråchef vid domstolsverket. Högsta domstolen. Regeringen har 15 aug. 1985 förordnat hovr.ass. Jan Hallström att fullgöra de göromål som ank. på innehavare av tjänst som rev.sekr. Hovrätterna. Regeringen har 22 aug. SvJT 1985 s. 707 Av: ??
Rättskipningens organisation alla mål. I de allmänna domstolarna och de allmänna förvaltningsdomstolarna handläggs dock mer än 300 000 mål per år i första instans. Frågan om utformningen av domstolsorganisationerna måste avgöras på basis av vad som passar bäst för den stora massan av mål. SvJT 1985 s. 709 Av: HENRY MONTGOMERY
Panträtten och kreditinstituten att luftfartshypoteket — utformat med regelsystemet i den gamla inteckningsförordningen som mönster — väl fyllde dessa krav, att fastighetshypoteket till följd av 1971 års tilläggslagstiftning fått en "respirator varförutan det inte kunnat födas till... SvJT 1985 s. 716 Av: STIG KÄRRBERG
Anm. av PETER WESTERLIND: Kommentar till Jordabalken PETER WESTERLIND. Kommentar till Jordabalken. 7 kap. Sthlm 1984. Norstedts 427 s. Redan när jordabalken trädde i kraft den 1 januari 1972 förelåg en kommentar av Peter Westerlind till balkens fem första kapitel (anmäld av Bertil Bengtsson i SvJT 1972 s. 661). SvJT 1985 s. 727 Av: Lars K. Beckman
Anm. av E. NILSSON och E. STRÖMBÄCK: Konsumentförsäkringslagen informationsplikt som KFL infört för bolagen, är bestämmelserna härom av marknadsrättsligt slag: följden av försummad information kan bli ett föreläggande av konsumentombudsmannen eller informationsåläggande av marknadsdomstolen. SvJT 1985 s. 729 Av: Bertil Bengtsson
Anm. av Hans-Gunnar Axberger: Tryckfrihetens gränser avviker från gängse straffrätt. Om nämligen inskränkningarna i tryckfriheten endast bestämdes av allmänna straffbestämmelser i brottsbalken, fanns knappast någon anledning att särskilt undersöka tryckfrihetens gränser, dvs. vad man får trycka och ge ut utan risk för straff. SvJT 1985 s. 736 Av: Suzanne Wennberg
Anm. av Claes Peterson: Äganderätt, avtalsfrihet CLAES PETERSON. Äganderätt, avtalsfrihet och fördelning av företagens vinster. Juridiska Fakulteten i Stockholm; Skriftserien nr 3, 1984. Det finns smala böcker och det finns breda. Claes Petersons arbete är både smalt och brett. SvJT 1985 s. 743 Av: Carl Martin Roos
Anm. av ICC: Guide to Arbitration International Chamber of Commerce. Guide to Arbitration. Paris, oktober 1983. ICC Publishing S.A. 139 s. SvJT 1985 s. 744 Av: Kaj Hobér
Anm. av Jens Fejø: Monopolret og marked JENS FEJØ, Monopolret og marked. Studier i EF-konkurrenceretten med US-amerikansk antitrustret som sammenligningsgrundlag og med støtte i markedsøkonomisk grundteori. Jurist- og Økonomforbundets Forlag, København 1984, 700 s. SvJT 1985 s. 747 Av: Ulf Bernitz
Anm. av Nour-Eddine Terki: Les obligations skadeståndsrätten framgångsrikt prövat en medelväg. Han börjar med den speciella delen, innan han behandlar den allmänna, dvs. skadebegreppet, orsakförhållandet och skadeståndets beräkning (s. 165 ff). Men till framställningen har fogats ett inledande avsnitt (s. SvJT 1985 s. 750 Av: Bill W. Dufwa
Ett rättsfall om bevisupptagning utomlands i brottmål Inledning. Med tilltagande internationalisering av brottsligheten ställs svenska domstolar numera oftare än förr inför processuella spörsmål som kan vara vanskliga att ta ställning till. SvJT 1985 s. 752 Av: Trygve Hellners
Reformförslagen rörande psykiskt abnorma lagöverträdare InledningDe senaste årens förslag till ändrad lagstiftning beträffande behandlingen av psykiskt störda lagöverträdare visar en kraftig förskjutning av de tidigare grundprinciperna vilka varit rådande inom svensk lagstiftning sedan sekelskiftet. SvJT 1985 s. 768 Av: Henrik Belfrage
Juridik och ekologisk balans — djurplågeri i svensk rättshistoria1.Denna översikt över djurplågeri som straffrättsligt institut må inledas med ett par speglingar av det allmänna rättsmedvetandet. Den ena är hämtad från Verner von Heidenstams berömda debutsamling Vallfart och vandringsår (1888). SvJT 1985 s. 782 Av: Rolf Karlbom
Alfred Bexelius † Alfred Bexelius †F. d. justitieombudsmannen Alfred Bexelius avled den 17 oktober 1985 vid en ålder av 82 år. Liksom så många av våra andra framstående jurister började han sin bana i Svea hovrätt. Därifrån flyttade han 1940 till hovrätten för Övre Norrland. SvJT 1985 s. 789 Av: Ulf Lundvik
Sten Sandell 790 NotiserAnna-Lisa Ahlberg avled den 9 juni 1984. Hon var född den 12 november 1902 i Köping och avlade stud.ex. 1922. Efter jur.kand.ex. blev hon biträdande jurist vid Samuel Hesses adv. byrå i Härnösand, vilken byrå hon övertog vid Hesses död. Hon drev byrån fram till sin pensionering. SvJT 1985 s. 790 Av: ??
Thorsten Rosenberg Notiser 791Bertil Hybbinette avled den 16 juli 1984. Han var född i Örebro den 6 januari 1908. Han avlade stud.ex. 1926 och jur.kand.ex. i Stockholm 1934. Efter tingstjänstgöring och tjänstgöring vid kammarrätten i Stockholm blev han kammarrättsass. 1944. Fr. o. m. SvJT 1985 s. 791 Av: ??
Erik Söderlund 792 NotiserOve Brandt avled den 4 september 1984. Han var född den 2 november 1914 i Stockholm. Han växte upp i Nice, Frankrike, och avlade sin bachelier-èslettres vid Lycée de Nice. 1941 avlade han jur.kand.ex. i Stockholm. 1942 erhöll han anställning i Sjöförsäkrings AB Öresund i Malmö. SvJT 1985 s. 792 Av: ??
Mellankommunala skatterätten. Inger Nyström till justitieråd. Inger Nyström är född 1936. Efter jur.kand. SvJT 1985 s. 793 Av: ??
Länsrätterna. Rolf Nöteberg att vara chefsrådm. i tr, s. d. utnämnt rådm. i Malmö tr Bo Lenter att vara lagm. i Ystads tr, s.d. till rådmän i Sthlms tr utnämnt t.f. SvJT 1985 s. 794 Av: Fritjof Lejman
