Domare på vift? I artikeln kommenteras Carl Josefssons artikel Domstolarna och demokratin — Något om syftet med grundläggande rättigheter, europeiseringens konsekvenser och aktivismens baksida (SvJT 2015 s. 40). SvJT 2015 s. 85 Av: JOAKIM NERGELIUS Ladda ner PDF
Extern adjunktion i överrätt — en replik I SvJT 2015 s. 1 har presidenten i Svea hovrätt, Fredrik Wersäll, gjort några reflektioner med anledning av en artikel av min hand om jäv mot extern adjungerad ledamot m.m. (SvJT 2014 s. 864 ff.). Redaktionen för tidskriften har varit vänlig nog att erbjuda mig utrymme för en replik. Jag kan fatta mig kort, eftersom jag i huvudsak är enig med Wersäll. SvJT 2015 s. 92 Av: CLAES SANDGREN Ladda ner PDF
Riksdagens tillkännagivanden till regeringen Vad är ett tillkännagivande? I artikeln beskrivs dessa fängslande ”konstitutionella varelser” som utgör en ibland kryddstark ingrediens i relationen mellan riksdag och regering. Dessutom lämnas en praxissammanställning och analyserande resonemang kring (och i de flesta fall även svar på) ett flertal frågeställningar i ämnet. Hur starkt binds regeringen politiskt av ett tillkännagivande som går emot regeringens egen övertygelse? Kan ett tillkännagivande påverka Lagrådets granskningsuppgift? Får riksdagen lämna tillkännagivanden i frågor som formellt sett tillhör regeringens eller en myndighets beslutsområde? Prioriterar regeringen slutbehandlingen av de tillkännagivanden som regeringspartierna står bakom (och krumbuktar sig när det gäller de andra)? Och vad är egentligen ett mjukt tillkännagivande? SvJT 2015 s. 95 Av: THOMAS LARUE Ladda ner PDF
Licensavtal, allmän avtalsrätt och Eric M Runesson Eric M Runessons bok om licensavtal väcker en rad praktiska, teoretiska och metodologiska frågor. Vad gäller om licensgivarens ansvar för patentets egenskaper? När preskriberas anspråk på grund av licensavtal? Vad gäller om reklamation vid licensavtal? Hur fastställs innehållet i licensavtal, bl.a. med avseende på avtalstidens längd? Utgör ”viktig grund” ett självständigt rättsligt institut? Har licensgivare rätt att rikta anspråk mot underlicenstagare på utomkontraktuell grund? Behövs ett restatement för licensavtalsrätten? Är det skillnad mellan avtalsrätt och kontraktsrätt? Denna artikel behandlar dessa och några ytterligare frågor. SvJT 2015 s. 125 Av: CHRISTINA RAMBERG Ladda ner PDF
Mål om klander av skiljedom i hovrätterna Skiljeförfarandeutredningen har gjort en undersökning för att kartlägga omfattningen och arten av sådana mål, i fortsättningen benämnda klandermål, i vilka grunden för talan har varit antingen 33 §, 34 § eller/och 36 § LSF, inklusive de mål som har handlagts enligt lagen (1929:145) om skiljemän (den gamla skiljemannalagen). Talan mot en skiljedom enligt 33, 34 och 36 §§ LSF tas upp av hovrätten inom vars domkrets skiljeförfarandet har ägt rum; är platsen för skiljeförfarandet inte angiven i skiljedomen får talan väckas hos Svea hovrätt. Undersökningen har omfattat alla klandermål som har anhängiggjorts under perioden 2004-01-01 – 2014 05-31 i samtliga hovrätter. Hovrättens avgörande i klandermålen får enligt huvudregeln i 43 § första stycket inte överklagas. I de fall hovrätten med stöd av andra stycket tillåtit att avgörandet får överklagas har undersökningen avsett även processen i Högsta domstolen. I de avseenden som materialet innehåller ett begränsat antal uppgifter måste viss reservation göras för säkerheten i de statistiska slutsatserna. SvJT 2015 s. 141 Av: JOHAN MUNCK och HELGA HULLMANN Ladda ner PDF
Från lagstiftningsarbetet I denna översikt lämnas en redogörelse för lagstiftning som har antagits av riksdagen under hösten 2014. Redogörelsen gör inte anspråk på att vara fullständig. Lagstiftning om skatt och tull har förbigåtts. Om inte annat sägs trädde lagen eller lagändringen i kraft senast den 1 mars 2015. Hänvisningarna till Svensk författningssamling (SFS) avser samlingen för 2014. SvJT 2015 s. 158 Av: Monica Hall och Bengt Billquist Ladda ner PDF
Litteratur Det är ensamt, steget från hjälpreda till ordförande vid en tingsrättsförhandling. Många notarier har nog gjort som jag och instinktivt rört sig mot protokollförarplatsen på väg in i salen, bara för att inse att det inte finns någon annan som kommer att sätta sig i ordförandesätet. Att det plötsligt är min röst, mitt omdöme och mina beslut som måste fälla avgörandet. SvJT 2015 s. 164 Av: Gustaf Almkvist Ladda ner PDF
Notiser Minnesord över Jörgen Almblad Överåklagaren Jörgen Almblad avled hösten 2014, 71 år gammal. Efter tingstjänstgöring vid Sollentuna och Färentuna tingsrätt blev han fiskal i Svea hovrätt 1975. Han var sakkunnig i Justitiedepartementet 1976–1981 och deltog då bland annat i beredningen och genomförandet av 1979 års stora länsrättsreform och i Gustaf Hedborgs utvärdering av Domstolsverket och domstolarna. Under 1983 var han tf. departementsråd och chef för domstolsenheten i Justitiedepartementet. Han övergick därefter till åklagarväsendet, där han tjänstgjorde som åtalsbyråchef 1984–89. Under denna tid blev han också välkänd som åklagare i utredningen om mordet på statsminister Olof Palme och en av åklagarna som utförde åtalet mot Christer Pettersson. Sedan följde en tid i polisväsendet, först som ställföreträdande chef för Säkerhetspolisen 1989–1994 och därefter som chef för Rikskriminalpolisen 1994–96. Han återvände sedan till åklagarväsendet, där han 1998 blev biträdande överåklagare och 2007 överåklagare med ansvar för resningsärendena. SvJT 2015 s. 168 Ladda ner PDF
