Arvodesbedömningen i konkurs — utgångspunkter för tillämpningen I december 2014 beslutade Högsta domstolen (HD) i två ärenden rörande arvode till konkursförvaltare. 2 HD konstaterade i det första beslutet, till synes i strid med ett tidigare lagrådsuttalande, att en underlåtelse att underrätta tillsynsmyndigheten om jävsgrundande omständigheter inte kunde påverka arvodets storlek. I det andra beslutet konstaterade HD att en justering av förvaltarens arvode ska relateras till det aktuella arbetsmomentet och inte till den totala förvaltningen. Avgörandena innehåller delvis nya synsätt, vilka medfört en utbredd osäkerhet vid bedömningen av vad som ska anses utgöra skäligt arvode. Med denna artikel vill Kronofogdemyndigheten tydliggöra sin uppfattning av rättsläget. 3 SvJT 2016 s. 89 Av: Joseph Zamani Ladda ner PDF
Mot ett funktionellt domstolsbegrepp I denna artikelserie i två delar argumenterar vi för att det formella svenska domstolsbegreppet bör överges till förmån för en funktionell begreppsbestämning. Med utgångspunkt i domstolarnas samhällsfunktion — att skipa rätt under rättssäkra former — utvecklar vi ett antal materiella domstolskriterier. I syfte att konkretisera diskussionen applicerar vi dessa på den så kallade Försvarsunderrättelsedomstolen (FUD). Denna första artikel i serien har ett nationellt perspektiv och innehåller en redogörelse för ett antal parallella utvecklingslinjer, som tillsammans har inneburit en renodling av domstolarnas rättskipande funktion. Vår slutsats är att inrättandet av FUD såsom en ”domstol” verkar stick i stäv med dessa reformer. I den andra artikeln i serien anlägger vi istället ett europeiskt perspektiv på problemet. SvJT 2016 s. 100 Av: Tormod Otter Johansen och Sebastian Wejedal Ladda ner PDF
Judiciell aktivism eller prejudikatbildning? Ett antal kommentatorer har hävdat att Högsta domstolen under senare år intagit en ny, friare roll i förhållande till lagstiftaren. Debatten har framförallt kommit att gälla ett antal enskilda och kontroversiella domar som enligt vissa debattörer kan beskrivas som ”judiciell aktivism”. Mot bakgrund av denna debatt och utifrån ett omfattande empiriskt material studerar vi hur Högsta domstolens verksamhet utvecklats över tid. Studien bekräftar att Högsta domstolen genomgått en omfattande förändring, men att det handlar om att domstolen under längre tid utvecklats till en tydligare och aktivare prejudikatinstans, snarare än ett plötsligt utslag av judiciell aktivism. SvJT 2016 s. 143 Av: Mattias Derlén och Johan Lindholm Ladda ner PDF
Från lagstiftningsarbetet I denna översikt lämnas en redogörelse för lagstiftning som riksdagen har antagit under hösten 2015. Redogörelsen gör inte anspråk på att vara fullständig. Lagstiftning om skatt och tull har förbigåtts. Om inte annat sägs har lagen eller lagändringen trätt i kraft senast den 1 februari 2016. Hänvisningarna utan årtal till Svensk författningssamling (SFS) avser samlingen för 2015. SvJT 2016 s. 159 Av: Monica Hall och Bengt Billquist Ladda ner PDF
Litteratur Grundlagen der Rechtsvergleichung, s. 1–242) ägnas åt ämnets allmänna problem, huvudsakligen av metodologisk natur, och den andra (Die Kontexte der Rechtsordnungen, s. 243–976) presenterar världens viktigaste rättssystem och rättskulturer. SvJT 2016 s. 169 Av: Michael Bogdan Ladda ner PDF
Personalnotiser Stefan Holgersson till ny justitieombudsman. Stefan Holgersson är född 1957 och är sedan 2014 president för Kammarrätten i Jönköping. Dessförinnan var Stefan Holgersson kammarrättslagman, vid Kammarrätten i Stockholm 2011–2014 och vid Kammarrätten i Göteborg 2009–2011. SvJT 2016 s. 172 Ladda ner PDF
