Prejudikat som rättskälla I detta nummer av Svensk Juristtidning har personer analyserat rättspraxis betydelse för olika rättsområden. Inledningsvis redogör jag mycket kortfattat för några av de frågor som kan vara kontroversiella och särskilt intressanta att diskutera. Denna redogörelse har fokus på prejudikat i förmögenhetsrätten. Förhoppningsvis kan en breddad diskussion utmynna i större säkerhet om hur prejudikat fungerar som rättskälla, liknande den diskussion som fördes under 1900-talet om lagtolkningsläran. SvJT 2017 s. 773 Av: Christina Ramberg Ladda ner PDF
Prejudikat(o)bundenhet inom den konstitutionella rätten — var ne bis in idem ett unikum? I artikeln behandlar författaren prejudikats betydelse inom den konstitutionella rätten mot bakgrund av Christina Rambergs artikel ”Prejudikat som rättskälla” (SvJT 2017 s. 773). SvJT 2017 s. 783 Av: Joakim Nergelius Ladda ner PDF
Plenum och skiljaktigheter — vad ska det vara bra för? I artikeln kommenterar författaren frågan om prejudikatvärdet av ett avgörande från Högsta domstolen påverkas av förekomsten av skiljaktigheter samt om avgöranden av Högsta domstolen i plenum har ett större prejudikatvärde än domstolens övriga refererade avgöranden. Vidare diskuteras frågan om skiljaktigheter påverkar förtroendet för Högsta domstolen. Den övergripande frågan som ställs i artikeln är: plenum och skiljaktigheter — vad ska det vara bra för? Svaret lämnas i viss mån med ett inifrånperspektiv. SvJT 2017 s. 795 Av: KERSTIN CALISSENDORFF Ladda ner PDF
Förmögenhetsrättsliga prejudikat — en nödvändig rättskälla I angloamerikansk rätt har man inte kunnat enas om hur prejudikat fungerar som rättskälla; inte beträffande metoderna för att fastställa ratio decidendi, inte hur särskiljande ska ske och inte heller i vilken utsträckning det är lämpligt eller tillåtet att avvika från prejudikatskapade regler. SvJT 2017 s. 805 Av: MIKAEL MELLQVIST Ladda ner PDF
Skadestånd för ren förmögenhetsskada utan lagstöd Under senare år har Högsta domstolen utvecklat och förtydligat under vilka förutsättningar ren förmögenhetsskada kan ersättas i utomobligatoriska förhållanden utanför det lagreglerade området (dvs. utan stöd i skadeståndslagen eller speciallagstiftning). Med avstamp i dessa avgöranden framförs i denna artikel en delvis ny systematisering av skadetypen. SvJT 2017 s. 820 Av: Mårten Schultz Ladda ner PDF
Emissionsgarantidomen — processrätten och civilrätten Författaren har tidigare diskuterat HD:s dom i emissionsgarantimålet, NJA 2016 s. 107. Därefter har även Göran Lambertz kommenterat domen i en egen artikel, vilken ger anledning att fortsätta diskussionen.1 I denna replik hävdar författaren att det av HD bifallna yrkandet saknar täckning i kärandens grund och att HD därför har dömt över icke åberopade omständigheter. Författaren diskuterar också civil- och processrättsliga problem med den rättssats som HD enligt Göran Lambertz slog fast. Författaren spekulerar även över varför kärandens talan såg ut som den gjorde, med oförenlighet mellan yrkande och grund. SvJT 2017 s. 830 Av: PATRIK SCHÖLDSTRÖM Ladda ner PDF
Replik angående processrätten i emissionsgarantidomen Patrik Schöldström återkommer i detta nummer av Svensk Juristtidning (SvJT 2017 s. 830) till emissionsgarantidomen (NJA 2016 s. 107). Han hävdar, liksom Torgny Håstad (i JT 2016–17 s. 105 med svar av mig i SvJT 2017 s. 334) men på en annorlunda grund, att Högsta domstolen (HD) dömde över icke åberopade omständigheter och därför i strid med 17 kap. 3 § rättegångsbalken. SvJT 2017 s. 835 Av: GÖRAN LAMBERTZ Ladda ner PDF
Hur långt är ett snöre? Det svenska domstolsväsendet har genomgått stora förändringar under de senaste 20 åren. Det har säkert varit en utveckling på gott och ont — mest gott antagligen. Ett inslag som har ökat markant är mätningar och vägningar av vad som åstadkoms. Vi vill veta exakt hur många mål av en viss kategori som avgörs per månad, per domare, per vaktmästare, per inköpt blyertspenna och per arbetad timme m.m. Man kan dock fråga sig hur pass effektiv mätningen av effektivitet är och vilken kvalitet mätningarna av kvalitet håller. Några funderingar kring detta redovisas här i anledning av Riksrevisionens rapport Tingsrätters effektivitet och produktivitet (RIR 2017:6). SvJT 2017 s. 838 Av: MIKAEL MELLQVIST Ladda ner PDF
Personalnotiser Jenny Kvarnholt att vara departementsråd i Regeringskansliet (2017-1019), Johanna... SvJT 2017 s. 859 Ladda ner PDF
Svensk rättspraxis Specialregister för översikterna över svensk rättspraxis SvJT 2017 s. 2017 Ladda ner PDF
