Varumärkesparodier och annan lek med andras kännetecken i ljuset av den nya Kodakregeln På varumärkesområdet gör sig för närvarande en hel del motstridiga tendenser sig gällande. Dessa har kommit att fokuseras genom EES-avtalet, som inneburit krav på vissa förändringar av den svenska varumärkesrätten i enlighet med EGs harmoniseringsdirektiv på området (89/104/EEC). SvJT 1992 s. 705 Av: Marianne Levin Ladda ner PDF
Fråga rörande betalningsansvar vid kontokort I en dom av den 15 april 1992 (NJA 1992 s. 263) slår Högsta domstolen (HD) fast att det vid påstådd förfalskning av kontokortsnota är kontohavaren som har bevisbördan för påståendet att notan har blivit förfalskad. Bevisbördan har därvid av HD satts på så sätt, att det räcker om kontohavaren kan göra antagligt att förfalskning skett. SvJT 1992 s. 721 Av: Anders Ericsson Ladda ner PDF
Ändring av entreprenörens arbete Parter som sluter ett entreprenadavtal slits ofta mellan å ena sidan en önskan att binda sig till kontraktet, och å andra sidan en önskan om att kunna anpassa kontraktet ändrade förhållanden. Mer exakt skulle man kunna uttrycka det så att samtidigt som båda parter strävar efter att behålla kontroll över motpartens prestationsplikt genom att fastlägga den i avtalet så inser de att det kan vara till deras fördel att det finns möjligheter att ändra den. SvJT 1992 s. 738 Av: Johan Schelin Ladda ner PDF
Ny juridisk litteratur Civilrätt Act concerning equality between men and women. The equal opportunity act (Ds 1992:92, 32 s.). Aktiebolagslagen och EG. En anpassning av den svenska lagen till EG:s bolagsdirektiv 1, 2, 3 och 12. Delbetänkande (SOU 1992:83) av aktiebolagskommittén (406 s.). SvJT 1992 s. 756 Av: Göran Regner Ladda ner PDF
Anm. av Lennart Pålsson, Luganokonventionen. Luganokonventionen är i det närmaste identisk med Brysselkonventionen, som har gällt mellan EG-länderna i mer än 20 år. Luganokonventionen är en s. k. dubbel konvention. Den reglerar både frågor om domsrätt och frågor om erkännande och verkställighet av domar. SvJT 1992 s. 759 Av: Bo Blomquist Ladda ner PDF
Anm. av Bo H. Lindberg. Praemia et Poenae. Etik och straffrätt i Sverige i tidig ny tid. Band I. Rättsordningen. Vol. I–II. Det nu publicerade första bandet av Bo H. Lindbergs undersökning om svensk straffrätt och rättspraxis under 1500-, 1600- och 1700-talen består av en kort inledning (s. 1–9) och tre avdelningar: I Rättsordningens filosofiska förutsättningar (s. 10–453), II Den stränga rättens ordning: brottstypernas uppbyggnad och etiken. SvJT 1992 s. 762 Av: Lars Björne Ladda ner PDF
Domstolsorganisationen och domarrollen — några synpunkter Det mest uppmärksammade förslaget i departementspromemorian Domstolsväsendet, Organisation och administration i framtiden (Ds 1992:38), är att många av de små tingsrätterna skall försvinna. Ungefär var fjärde skall läggas samman med en granndomsaga eller ett par. SvJT 1992 s. 771 Av: Erik Holmberg Ladda ner PDF
Lagen om psykiatrisk tvångsvård och respekten för individens autonomi Från den 1 januari 1992 gäller en ny lag om psykiatrisk tvångsvård i vårt land. Den har antagits i stor enighet av riksdagen, utan att föregås av någon särskilt betydande debatt. Jag är medveten om att den granskning av lagen som jag här företar borde ha gjorts tidigare. Själv var jag emellertid i lycklig ovisshet om lagförslagets existens och ingen som känt till det tycks ha reagerat mot det på de grunder jag här ska anföra. SvJT 1992 s. 776 Av: Torbjörn Tännsjö Ladda ner PDF
Tvång eller frivillighet — en viktig debatt Det är tacknämligt att Tännsjö vill ta upp en diskussion om den psykiatriska tvångsvårdens natur. Det är riktigt att den nya lagen inte föregicks av någon mer betydande debatt. I varje fall inte de närmaste åren före riksdagens beslut. SvJT 1992 s. 784 Av: Lars Grönvall Ladda ner PDF
Skall den som sitter av en annans straff dömas för bedrägeri? Allmänne åklagaren väckte talan vid Uppsala tingsrätt mot M under påstående att M gjort sig skyldig till urkundsförfalskning och bedrägeri medelst urkundsförfalskning — och mot K under påstående att denne gjort sig skyldig till medhjälp till urkundsförfalskning och anstiftan till bedrägeri. SvJT 1992 s. 787 Av: Lars Andersson Ladda ner PDF
Sakkunniggranskning av identifieringsbevisning och vittnesutsagor I komplicerade brottmål använder svenska domstolar inte sällan sakkunniga vittnespsykologer för att granska vittnesuppgifternas tillförlitlighet. Eftersom målen vanligen gäller grova brott, t. ex. mord eller sexuella övergrepp, har rättegångarna ofta fått stor uppmärksamhet i massmedierna. SvJT 1992 s. 789 Av: Nils Wiklund Ladda ner PDF
Fastighetsmäklarens ansvar enligt lag (1984:81) om fastighetsmäklare samt förslag till ny fastighetsmäklarlag Fastighetsmäklarna och dessas ansvar har i en allt mer ökad omfattning kommit i blickfånget. Skälen till uppmärksamheten är säkerligen flera, bl. a. de kärvare tider som nu föreligger och måhända också det ökade antal fastighetsmäklare som agerar på marknaden. SvJT 1992 s. 796 Av: Claude Zacharias Ladda ner PDF
De långa handläggningstiderna — kort replik I Svensk Juristtidning 1992 s. 516 f. har Kjell Swanström bemött ett debattinlägg av mig (SvJT 1992 s. 335 f.) om de utdragna handläggningstiderna hos myndigheter och domstolar men även i några fall hos JO. Swanström lämnar en hel del siffror som visar att målbalanserna hos JO-ämbetet minskat till följd av ökad avverkning av ärenden. SvJT 1992 s. 808 Av: Jan Sundin Ladda ner PDF
