Är det så svårt att leka tre? Göteborgs hamn är en särpräglad arbetsplats som givit upphov till många arbetsrättsliga tvister. Förekomsten av två kollektivavtalsbärande arbetstagarorganisationer för samma arbete är ovanligt på den svenska arbetsmarknaden och frågan uppkommer då vilket avtal som ska ha företräde om båda inte kan tillämpas samtidigt. I AD 2020 nr 66 aktualiseras viktiga och intressanta frågor om konkurrerande kollektivavtal och särskilt det s.k. andraavtalets ställning. Vi genomför i föreliggande artikel en kritisk granskning av den aktuella domen och analyserar hur den svenska kollektiva arbetsrätten hanterar konkurrerande arbetstagarorganisationer som båda ingått kollektivavtal med en och samma arbetsgivare. SvJT 2021 s. 607 Av: NIKLAS SELBERG och ERIK SJÖDIN Ladda ner PDF
Utländska surrogatarrangemang — en intressekonflikt omöjlig att lösa? Surrogatmoderskap är inte tillåtet i Sverige, men det är inte uttryckligen förbjudet att anlita en surrogatmoder utomlands. Att barn blir till inom ramen för s.k. surrogatarrangemang är därför en verklighet som svensk rätt måste förhålla sig till. I hanteringen av detta uppkommer en motsättning mellan intresset av att markera mot kringgåendet av svensk lag och intresset av att erkänna familjerelationer. Därtill har män och kvinnor inte lika förutsättningar när det kommer till det rättsliga föräldraskapet efter ett utländskt surrogatarrangemang. Det vanligaste är att den tilltänkte fadern är barnets genetiske far och han kan därmed relativt lätt få det rättsliga faderskapet erkänt i Sverige, medan en genetisk tilltänkt mor måste adoptera. SvJT 2021 s. 626 Av: MICHAELA WINGLYCKE Ladda ner PDF
Bevisbördefrågor vid fel i tjänst Högsta domstolens avgöranden innehåller inget klart besked avseende vem som har bevisbördan för hur en tjänst har utförts i tvister om faktiska fel i tjänster, när det saknas ett resultat av tjänsten att besiktiga. Artikeln behandlar hur bevisbördeplaceringen avseende fel i tjänster i viss utsträckning verkar styras av dogmatiska principer om vem som påstår ett visst förhållande eller kräver betalning, och argumenterar för att bl.a. bevisteorier om bevissäkring och handlingsdirigering bör få större genomslag. SvJT 2021 s. 641 Av: TORBEN BECK JOHANSSON och MARCUS LINDKVIST Ladda ner PDF
Felaktig betalningsanvisning I ”Tandvårdsstödet” NJA 2020 s. 334 hade en gäldenär efterkommit borgenärens felaktiga betalningsanvisning och i god tro betalat till en tredje man. Efter att ha konstaterat att betalningen verkade befriande slog HD fast att borgenären och endast denne var återkravsberättigad mot den tredje mannen. Men är återkravet skyddat mot gäldenärens andra borgenärer? Och vad gäller när gäldenären betalar enligt anvisningen trots ond tro? Kan borgenären kräva den tredje mannen då också? Och finns det i så fall anledning att se annorlunda på frågan om borgenärsskydd? Dessa och andra frågor dryftas i artikeln. SvJT 2021 s. 655 Av: STEFAN LINDSKOG Ladda ner PDF
Rätten att överklaga hovrättens beslut om återförvisning i dispositiva tvistemål Att bedöma om ett visst hovrättsbeslut ska få överklagas kan vara komplicerat. Den här artikeln är förhoppningsvis till hjälp för den som söker svar i ett särskilt fall, nämligen då hovrätten beslutat att återförvisa ett mål till tingsrätten. SvJT 2021 s. 679 Av: LINUS ÖRNULF Ladda ner PDF
Gränsdragningen mellan yttrandefrihet och marknadsföring Yttrandefriheten skyddar rätten till ett fritt meningsutbyte, en fri och allsidig upplysning och ett fritt konstnärligt skapande. Utgångspunkten är att även näringsidkare har yttrandefrihet. Näringsidkare omfattas emellertid även av marknadsföringslagar som begränsar deras yttrandefrihet. En gränsdragning behöver därför göras mellan näringsidkares skyddsvärda yttranden och de yttranden som omfattas av marknadsföringslagarna. Det är denna gränsdragning som undersöks i artikeln. SvJT 2021 s. 698 Av: AXEL SEGER Ladda ner PDF
SvJT 2021 s. 714 Recensioner svarar man inte på. Recensenter har sin fulla rätt att tycka vad de vill om en bok. Men en recension kan väcka intressanta frågor och ibland kan dessutom klargöranden vara på sin plats. SvJT 2021 s. 714 Ladda ner PDF
SvJT 2021 s. 719 Efter anmälan av Bo Wennströms text Om straff och fängelser: Om det avvikande svenska vägvalet på straffrättens område i Ss. 251, har författaren valt att kommentera anmälan i SvJT 2021 s. 714. Här följer mina kommentarer på denna replik. SvJT 2021 s. 719 Ladda ner PDF
Notiser Regeln om strikt ansvar säkrar skadeståndet i hundmedierade brott när oaktsamhetsbedömningarna i rätterna varierar 1 Inledning Hundangrepp kan ske var som helst där hundar och människor rör sig och vistas; i hemmen, trapphus och gårdar, parker och... SvJT 2021 s. 725 Ladda ner PDF
SvJT 2021 s. 735 Eva-Lotta Hedin att vara lagman i Förvaltningsrätten i Stockholm. Eva-Lotta Hedin är sedan 2018 kammarrättslagman i Kammarrätten i Stockholm. Dessförinnan var hon chefsrådman i Förvaltningsrätten i Stockholm i tre år. SvJT 2021 s. 735 Ladda ner PDF