Behöver lagstiftningen om emissionsprospekt reformeras? Emissionsprospekt utgör ett viktigt instrument för att tillhandahålla kapitalmarknaderna information i samband med utgivande eller försäljning av aktier eller olika slag av skuldebrev. Regler om emissionsprospekt lagfästes för första gången i svensk rätt genom bestämmelser i 1975 års aktiebolagslag. SvJT 1996 s. 205 Av: Hans Cappelen-Smith Ladda ner PDF
Några konstitutionella synpunkter på ett förslag om ändring i stiftelselagen Det förslag till lag om ändring i stiftelselagen som återfinns i departementspromemorian 1995:62 torde från grundlagssynpunkt vara ett av de mer kontroversiella lagförslag som lagts fram under senare år. Förslaget aktualiserar ett antal juridiska och konstitutionella frågeställningar och kan analyseras eller kritiseras från åtminstone tre olika utgångspunkter, nämligen rent stiftelserättsliga, mer normgivningstekniska och slutligen såvitt avser dess förenlighet med 2 kap. 18 § i Regeringsformen (RF). SvJT 1996 s. 233 Av: Joakim Nergelius Ladda ner PDF
De svenska lagförarbetenas vara eller inte vara som rättskälla — effekter av Sveriges anslutning till den Europeiska unionen* Den 1 januari 1995 trädde lagen (1994:150) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen i kraft. I och med detta genomfördes den största förändringen någonsin av den svenska rättsordningen. Denna förändring har dock skett i två steg. Det första steget togs ett år tidigare — den 1 januari 1994 — när EESavtalet trädde i kraft. SvJT 1996 s. 244 Av: Johan Rosén Ladda ner PDF
FREDRIK MÅNSSON, PER-ULRIK ANDERSSON (red.),Värdepapperisering — Securitisation Värdepapperisering är en finansieringsmetod, som kan sägas innebära att en tillgång eller tillgångsmassa omvandlas till värdepapper. Metoden har sitt ursprung i USA men har på senare år vunnit insteg även i Europa, särskilt i England. Det föga estetiska ordet värdepapperisering utgör en ren översättning av det amerikanska securitization (engelska: securitisation). SvJT 1996 s. 260 Av: Torkel Gregow Ladda ner PDF
ANDERS AGELL,Äktenskap Samboende Partnerskap, Familjerätt Under en följd av år har vi blivit bortskämda med en rad av utmärkta läroböcker i familjerätt, skrivna av lärare vid Uppsalafakulteten. Den senaste boken i raden är Anders Agells ovan angivna verk, som närmast ersätter hans tidigare i flera upplagor utgivna kompendium Äktenskaps- och samboenderätt enligt 1987 års lagstiftning. Avsikten sägs ha varit att åstadkomma en lärobok avsedd för juristutbildningen men, som förlaget framhåller på omslagets baksida, kan boken vara till nytta även för praktiskt juridiskt arbete, eftersom rättspraxis behandlas och åtskilliga tillämpningsproblem diskuteras. SvJT 1996 s. 262 Av: Lars Tottie Ladda ner PDF
NILS JAREBORG, Straffrättens gärningslära Efter det att författaren utgivit Straffrättens ansvarslära (se SvJT 1995 s. 588 ff.), har så det avslutande verket Straffrättens gärningslära utkommit. Det märkliga är att dessa båda böcker utgivits på två olika förlag. Förklaringen härtill och samtidigt förklaringen till att arbetet inte publicerats i form av ett enda verk kan tänkas vara — vad vet jag — några gamla men förpliktande konkurrensklausuler från de båda förlagen. SvJT 1996 s. 265 Av: Suzanne Wennberg Ladda ner PDF
ANNA HOLLANDER, Rättighetslag i teori & praxis Innebörden och behovet av rättighetslagstiftningar i Sverige har diskuterats åtskilliga gånger i den rättsliga debatten under de senaste två decennierna. Centrala delar av den socialrättsliga rättighetslagstiftningen, närmare bestämt den som riktar sig till olika grupper av funktionshindrade, har blivit föremål för en rättsvetenskaplig analys av Anna Hollander, docent vid rättsvetenskapliga institutionen i Umeå. SvJT 1996 s. 268 Av: Lotta Westerhäll Ladda ner PDF
Rätt och fel i båtmål Per Sundström och Walter Matz tycks i senaste SvJT ha retat upp sig ordentligt över att jag bland illustrationer till tokiga domar i båtmål (Båtmål och rätt, SvJT 1995 s. 726) tagit med deras avgörande om en kappseglingsbåts grundstötning i Göta kanal. De menar att oriktiga uppgifter om sakfrågorna jämte en ”häpnadsväckande brist på kunskaper i processrätten” skulle ha lett till galna slutsatser. SvJT 1996 s. 272 Av: Hugo Tiberg Ladda ner PDF
Personalnotiser Katarina Delin, 29 jan. som rättssakkunnig i dep:t anst. ass. i Svea hovr. Anne Holm. Finansdepartementet. Dep.chefen har 10 jan. 1996 anst. ass. i Kammarr. i Göteborg Susanne Jannesson som sekr. i utr. (Fi 1995:18) om skärpt bekämpning av penningtvätt, 31 jan. anst. ass. i Kammarr. SvJT 1996 s. 274 Av: Personalnotiser Ladda ner PDF
