På spaning efter den tid när bostadsrättsägare skyddades från flytt
Av doktoranden KRISTIAN GUSTAFSSON
När beneficieskyddet för bostadsrätter infördes i svensk rätt var lagstiftarens syfte att bostadsrätter som utgångspunkt skulle undantas utmätning. Sedan införandet har värdet på bostadsrätter stigit. Värdestegringen har varit avgörande för rättsutvecklingen och idag skyddas endast en förhållandevis liten andel av svenska bostadsrätter från utmätning genom beneficieregeln i 5 kap. 1 § första stycket 6 p. utsökningsbalken. Utöver att värdet på bostadsrätter stigit sedan införandet, har även en påtaglig bostadsbrist utvecklats i Sverige.
Artikeln rör den framväxta bostadsbristens förhållande till beneficieskyddet för bostadsrätter och frågan huruvida ändrade förhållanden på den svenska bostadsmarknaden åter bör påverka rättsutvecklingen.
1 Inledning
Bostadsrätt till lägenhet har varit en del av svenska gäldenärers beneficium sedan 1971.1 Den ursprungliga regeln som undantog bostadsrätt från utmätning fanns i 65 § första stycket 6 p. utsökningslagen2 (UL). När beneficiebestämmelsen för bostadsrätter infördes i UL beskrev departementschefen bostadsmarknaden som ”köparens marknad”.3 En motsvarande beskrivning skulle idag kunna vara att bostadsmarknaden är ”kreditgivarnas marknad”. I många delar av Sverige föreligger bostadsbrist och bostadspriserna är höga i förhållande till invånarnas arbetsinkomster. En majoritet av de som köper bostad lånar stora delar av köpeskillingen från kreditgivare. I Högsta domstolens praxis avseende beneficiebedömningen har värdestegringen på bostadsmarknaden använts som ett argument för att starkt begränsa möjligheten att undanta bostadsrätter från utmätning. Den omständigheten att det idag föreligger bostadsbrist4 i en majoritet av Sveriges kommuner har ännu inte påverkat tillämpningen av beneficieregeln.
Bestämmelsen om utmätningsfrihet för bostadsrätter återfinns idag i 5 kap. 1 § första stycket 6 p. utsökningsbalken5 (UB). Enligt rådande praxis ska utmätningsfrihet gälla bostadsrätter som är avsedda som familjebostäder och inte i väsentlig mån överstiger ett värde om
1 Lag 1971 nr 481. Lagen trädde i kraft den 1 juli 1972. 2 Utsökningslagen (1877:31 s. 1). 3 Prop. 1971:12, s. 74. 4 Det finns olika definitioner av begreppet bostadsbrist. I de källor som används i den här artikeln kan definitionen av begreppet variera. Källorna ger dock en övergripande bild av utvecklingen av bostadsmarknaden över tid – vilket är syftet inom ramen för denna framställning. För mer information om begreppet bostadsbrist och exempel på definitioner av begreppet, se SOU 2015:48 bilaga 3, s. 161 ff. 5 Utsökningsbalken (1981:774).