Regressanspråks ställning i konkurs. Til Docenten IVAR W. SJÖGREN'S interessante Udredning af de vanskelige Spørgsmaal om Regreskravs Stilling i Konkurs (SvJT 1932 s. 204 ff.) vilde jeg gerne knytte et Par Ord.
Paa saa at sige alle de Punkter, der er berørt i min Bog om Kaution, naar Forfatteren til min Glæde samme Resultater for svensk Ret, som jeg har hævdet for dansk Ret. Men netop derfor er det mig magtpaaliggende at oplyse, at han har misforstaaet mig, naar han S. 223 i Note 1 anfører, at jeg har udtalt en afvigende Mening i min Bog. Den af Forfatteren omtalte Art af Selvskyldnerkaution med begrænset Ansvar behandles i min Bog S. 162 jfr. 160 f med Note 16, og ikke S. 164, hvor jeg omtaler de af Forfatteren helt forbigaaede særlige Tilfælde, hvor Kautionisten overhovedet kun har paataget sig at indestaa for Betaling af en Del af Hovedfordringen.
Jeg kan tilføje, at jeg i Hovedsagen for dansk Ret kan tiltræde Forfatterens Resultater, hvor han rejser Problemer, som jeg ikke har berørt i min Bog.
København d. 20 Maj 1932.
Henry Ussing.
Vattendomstolarnas omorganisation. Såsom redan anmärkts i den sedvanliga översikten över anslagsäskandena under andra huvudtiteln vid årets riksdag (SvJT s. 179), bebådades i statsverkspropositionen beträffande vattendomstolarna särskild proposition om desammas omorganisation på grundval av ett av särskilda sakkunniga i ämnet avgivet betänkande.
Ifrågavarande organisationsfråga framlades sedermera för riksdagen genom proposition den 29 februari 1932, nr 164.
Det av de sakkunniga framlagda betänkandet — vilket tryckts såsom särskild bilaga till propositionen — innebar ingen ändring i fråga om vattendomstols sammansättning. Däremot innefattade betänkandet förslag om vattendomstolarnas överförande från extra till ordinarie stat. Därvid skulle, genom uppdelning av Mellanbygdens vattendomstols område å Norrbygdens och Österbygdens vattendomstolar, domstolarnas antal minskas från fem till fyra och den dömande personalen, d. v. s. vattenrättsdomarna och vattenrättsingenjörerna, erhålla fullmakt å sina tjänster. I samband härmed skulle vattenrättsingenjörsbefattningarna, till skillnad från vad nu är förhållandet, organiseras såsom självständiga tjänster. Då vid en dylik anordning full sysselsättning icke kunde beredas nuvarande antal av tio vattenrättsingenjörer, två vid varje vattendomstol, föreslogs antalet ingenjörer skola nedbringas. De sakkunniga beräknade det vid heltidstjänstgöring behövliga antalet till sju, fyra vattenbyggnadstekniska och tre agrikulturtekniska ingenjörer. Av dessa skulle de fyra förstnämnda tjänstgöra envar vid en vattendomstol, varemot, då antalet vattendomstolar komme att överstiga antalet agrikulturtekniska ingenjörer, en fördelning av dessas tjänstgöring mellan olika domstolar bleve erforderlig. Denna fördelning föreslogs verkställd sålunda, att den för nordliga