Några avtalsrättsliga utblickar
Efter en tidsperiod, där man i skandinavisk civilrättslig doktrin i betydande omfattning ägnat sig åt specialdiscipliner av typ marknadsrätt, arbetsrätt m. m. har under senare år förmärkts en strömkantring i riktning mot centrala förmögenhetsrättsliga frågor. Här kan exempelvis pekas på Svensk Juristtidning 1988 häfte 3/4.
Under den senaste 20-årsperioden har "avtalet" dödförklarats av Gilmore, The death of contract, Columbus 1974. Atiyah har i sin monumentala "The rise and fall of freedom of contract", Oxford 1979 pekat på och analyserat omständigheter som minskat utrymmet för avtalsfriheten. Han talar därvid bl. a. om en viss återgång från "contract to status". I "Contract as promise", Cambridge och London 1981 har Fried analyserat avtalsrättsliga teorier med moderna glasögon och återuppväckt avtalet från sin skendöd.
Även i nordisk doktrin har avtalsrätten under en tioårsperiod varit föremål för betydande intresse. Bara i svensk rätt kan hänvisas till bl. a. Grönfors, Avtalslagen, Stockholm 1984 (2. uppl. 1989) resp. Fraktavtalet och den allmänna avtalsrätten i SvJT 1988 s. 181 ff., Hellner, Kommersiell avtalsrätt, 3. uppl. Stockholm 1989, Ramberg, Allmän avtalsrätt, 2. uppl. Stockholm 1988, Gorton, Shipping and contracting, Lund 1980, och Adlercreutz, Rättsverkan av brutna avtalsförhandlingar och andra fall av ofullständiga avtal, i SvJT 1987 s. 492 ff.
Denna nytillkomna litteratur, som i omfattning har sin motsvarighet i andra nordiska länder, tyder inte nödvändigtvis på "the death of contract", även om utrymmet för avtalsrättsliga dispositioner beskurits.
För en kort tid sedan utkom Kurt Grönfors med Tolkning av fraktavtal, Göteborg 1989, utg. i Sjörättsföreningens Skriftserie. I denna bok analyserar författaren allmänna avtalsrättsliga tolkningsregler i förhållande till ett speciellt rättsområde. Han visar upp en provkarta på tolkningsregler och hur de kan tillämpas i frakträttsliga sammanhang. Grönfors bok visar med (oönskad?) tydlighet hur fjärran från exakt vetenskap avtalstolkning befinner sig.
Tolkningen av ett avtal kan som bekant leda till olika resultat beroende på vilken metod som används. Medan engelska domstolar — med Lord Denning som ett tidigare ofta återkommande undantag — generellt tillämpar en tämligen strikt bokstavstolkning, där utgångspunkten är att man skall försöka fastställa vad parterna enligt ordalydelsen kommit överens om, har domstolar i många andra rättssystem (inte minst i de nordiska men också i det amerikanska) intagit en mera relativistisk hållning. Denna friare hållning har lett till en mindre grad av förutsägbarhet men eventuellt i vissa enskilda fall till ett rimligare resultat.
Som Grönfors visat kan ett tolkningsspörsmål påverkas av omständigheter som hänför sig till de speciella förhållanden som råder inom ett visst rättsområde. Samtidigt kan en generell avtalstolkningsmetod ha avgörande betydelse även i en rättslig relation av speciell karaktär.
Jag vill här som exempel redogöra för två common law-rättsfall från senare år som föranlett betydande diskussioner. Båda hänför sig till området för finan-