Aktuella frågor

 

 

 

Hur skall antalet timmar samhällstjänst bestämmas vid villkorlig dom?
Genom den permanentning och utvidgning av systemet med samhällstjänst som trädde i kraft den 1 januari 1999 infördes möjligheten att förena villkorlig dom med föreskrift om samhällstjänst. En sådan föreskrift skall avse skyldighet att utföra oavlönat arbete i lägst 40 timmar och högst 240 timmar. Antalet timmar samhällstjänst skall stå i proportion till längden på det fängelsestraff som hade dömts ut om fängelse hade valts som påföljd. Vid bestämmande av antalet timmar är utgångspunkten enligt en icke lagfäst tumregel att en månads fängelse motsvarar 40 timmar, två månader 60 timmar osv. Det är således brottslighetens straffvärde som i första hand är av betydelse vid bestämmande av antalet samhällstjänsttimmar men visst utrymme finns för att beakta även andra faktorer (prop. 1997/ 98:9 s. 90).
    Högsta domstolen har hitintills meddelat åtminstone nio domar där påföljden bestämts till villkorlig dom med föreskrift om samhällstjänst. I nedanstående uppställning anges vilket det alternativa fängelsestraffet i dessa fall varit samt antalet timmar samhällstjänst.

 

1) NJA 1999 s. 269 två mån. 60 tim. 2) NJA 1999 s. 561 en mån. 40 tim. 3) NJA 2000 s. 17 (I) en mån. 50 tim. 4) NJA 2000 s. 17 (III) en mån. 50 tim. 5) NJA 2000 s. 69 två mån. 60 tim. 6) NJA 2000 s. 116 en mån. 50 tim. 7) NJA 2000 s. 190 tre mån. 100 tim. 8) NJA 2000 s. 256 två mån. 75 tim. 9) NJA 2001 s. 86 fyra mån. 110 tim.

 

Av uppställningen framgår — om tillsvidare bortses från det senaste avgörandet — att Högsta domstolen i domarna nr 3,4 och 6–8 har frångått det antal timmar som omedelbart skulle ha svarat mot brottslighetens straffvärde och ökat på antalet timmar med, i fråga om domarna nr 3,4 och 6 (alternativstraff en månads fängelse) 10 timmar, i fråga om dom nr 8 (alternativstraff två månaders fängelse) 15 timmar, samt i fråga om dom nr 7 (alternativstraff tre månaders fängelse) 20 timmar. Högsta domstolen har i samtliga dessa fall motiverat de gjorda timpåslagen med att villkorlig dom är mindre ingripande än skyddstillsyn. I dom nr 8 där alltså ett påslag gjorts med 15 timmar vid ett alternativstraff på två månaders fängelse har JR Victor i ett tillägg diskuterat vilka påslag av antalet samhällstjänsttimmar som kan motiveras av den generella skillnaden mellan villkorlig dom och skyddstillsyn. I tillägget anges som slutsats — efter konstaterandet att Högsta domstolen i domarna nr 3,4 och 6 ovan fastställt tiden till 10 timmar mer än vad som skulle följa av den icke lagfästa tumregeln och i domen nr 7 till 20 timmar mer — att högre påslag än 20 timmar inte kan motiveras av den generella skillnaden mellan villkorlig dom och samhällstjänst. Med hänsyn till att i referatrubriken till dom nr 8 särskilt anges, utom den föreliggande rent straffrättsliga frågan, ”Även fråga om påföljd och tid för samhällstjänst” (här kursiverat) ligger det nära till hands antaga att rättsfallet avsett vara vägledande även i sistnämnda del. Som motivering för det gjorda påslaget om 15 timmar anges emellertid i domen endast att villkorlig dom är

mindre ingripande än skyddstillsyn. Referatet kan därför knappast tolkas på annat sätt än att tid för samhällstjänst bör bestämmas med principiell tillämpning av de riktlinjer som JR Victor utvecklat i frågan. Det är annars svårt att förstå varför rubriken fått ovanstående utformning.
    Ett klarläggande av rättsläget var välkommet. Inom domstolarna har nämligen betydande osäkerhet gällt i fråga om hur antalet timmar samhällstjänst skall beräknas vid villkorlig dom. Som exempel härpå kan pekas på den sammanställning över avgöranden med denna påföljd som nyligen publicerats i den senaste RH-publikationen (Rättsfall från hovrätterna 2000, Villkorlig dom med samhällstjänst, summariska referat, s. 319 f.). Sammanställningen omfattar åtta referat. Av dessa är det fyra domar där påföljden bestämts till villkorlig dom och samhällstjänst med ett alternativstraff på sex månaders fängelse. Inte i något av dessa fall har antalet samhällstjänsttimmar bestämts lika (140, 150, 160 resp. 170 timmar).
    Högsta domstolens senaste avgörande — dom nr 9 — har emellertid skapat osäkerhet om vilken betydelse som kan tillmätas dom nr 8 och JR Victors tillägg. I avgörandet dömdes den tilltalade för narkotikabrott till villkorlig dom med föreskrift om 110 timmars samhällstjänst vid ett alternativstraff på fyra månaders fängelse. Detta innebär alltså ett påslag på endast 10 timmar. Domen innehåller inte någon motivering till det bestämda timantalet. Varför har Högsta domstolen inte i enlighet med vad som anförts i samband med dom nr 8 bestämt antalet till 120 timmar, alltså ett påslag med 20 timmar? Kan det vara så att Högsta domstolen i dom nr 9 vid bestämmandet av timantalet — utan att ange detta — beaktat andra faktorer än brottslighetens straffvärde och det förhållandet att villkorlig dom är en mindre ingripande påföljd än skyddstillsyn? Kan domstolarna i fortsättningen vid bestämmande av antalet samhällstjänsttimmar vid villkorlig dom i princip följa de riktlinjer som framgår av JR Victors tillägg i dom nr 8?
Lars Hesser