Rättsvetenskaplig världskongress i Haag 4—11 augusti. Den första rättsvetenskapliga världskongressen hölls för fem år sedan i Haag. Arrangerad av l'Académie Internationale de Droit Comparé, fick den ett lysande förlopp och avsatte betydande vetenskapliga resultat i det digra verket »Mémoires de l'Académie Internationale de Droit Comparé». Utom andra intressanta ting innesluter detta samtliga kongressens generalrapporter, som fylla tvenne stora volymer, vartill kommer ett band innehållande referat över diskussionerna inom de olika sektionerna. Rättsvetenskapens främsta namn i Europa och Amerika äro här representerade. Man kan icke överskatta betydelsen av att ha fått detta verkligen aktuella uttryck för den nutida juridikens ståndpunkt i mängden av de högviktiga frågor, som diskuterades på kongressen.
Akademien anordnar nu sin andra världskongress, vilken äger rum i Haag den 4—11 augusti 1937. Denna kongress har liksom den föregående blivit mycket omsorgsfullt förberedd. Kongressämnena fastställdes på en konferens i somras i Haag, till vilken akademien inbjudit rättsvetenskapliga representanter från olika länder. Därefter ha i dessa bildats kommittéer, som utsett rapportörer i olika ämnen, vilka behandlats med utgångspunkt från rättsvetenskapen i rapportörens land. Även Sverige har haft sin kommitté, bestående av professorerna Lundstedt, Herlitz och Karl Olivecrona samt justitierådet Lind och advokaten Forssman. Rapporter för Sverige ha avgivits i följande ämnen:
Les abus commis au moyen de la presse, de la T. S. F., du cinéma, etc., et leurs remédes (prof. Holmbäck); Aperçu général des tendances de la théorie des contrats (prof. Lundstedt); Les tendances actuelles du droit des sociétés par actions en ce qui concerne: a) La protection des minorités, b) Les droits etc. (prof. Nial); Principes généraux de la dévolution successorale (doc. Malmström); Les méthodes de fixation des conditions de travail (t. f. generaldirektören Konrad Persson); L'influence des variations de la valeur des monnaies sur les rapports juridiques de caractère international (jur. kand. Sigurd Dennemark); Le statut des institutions internationales de droit public en droit national (attachén Brynolf Eng).
Med ledning av rapporterna från de olika länderna upprättas s. k. generalrapporter av därtill av akademien utsedda personer. På kongressen hålla generalrapportörerna dessutom ett föredrag i ämnet. Professor Lundstedt har utsetts till generalrapportör över »La responsabilité du fait des choses».
Varje jurist har möjlighet att på denna kongress få sina rättsvetenskapliga intressen tillgodosedda. Omkring ett 50-tal ämnen komma att behandlas, varvid kongressen arbetar på 5 huvudsektioner, av vilka de flesta ha två underavdelningar. Sektion 1, även kallad section générale, har t. o. m. 6 underavdelningar, däribland rättshistoria och rättsfilosofi. Det intresserar möjligen särskilt, att under sistnämnda kategori bl. a. upptagits »Rättsplikten (Objektivteori: Puntschart, Duguit, Lundstedt. Subjektiv teori: C. K. Allen)». De följande tre sektionerna äro indelade i respektive följande två underavdelningar: civilrätt och civilprocess; handelsrätt (inkl. sjörätt) och industriell lagstift-