”Lagberedning — från ax till limpa”

Ett temahäfte efter ett symposium

 

 

Den svenska lagberedningsprocessen anses ofta fungera väl i ett internationellt perspektiv. Det innebär emellertid inte att det saknas anledning att ständigt föra en diskussion om formerna för lagberedningen.
    Svensk Juristtidning har tidigare, tillsammans med juridiska fakulteter/institutioner och Justitiedepartementet, anordnat symposier om Lagrådet respektive kommittéväsendet (2008 respektive 2011 års Häringesymposium). Vid 2008 års Häringesymposium konstaterades bl.a. att det finns en risk för att lagar underkänns vid domstolarnas senare lagprövning om Lagrådets yttranden inte beaktas av lagstiftaren. Vid 2011 års Häringesymposium uttalades bl.a. att allt för detaljerade utredningsdirektiv kan leda till att den särskilda utredaren eller ordföranden inte vill ställa sig bakom förslaget samtidigt som allt för öppna direktiv kan leda till ineffektivitet i utredningsarbetet. Diskussionerna vid symposierna har i båda fallen utmynnat i artiklar som fyllt ett helt tidningshäfte.1 Under de år som har gått sedan de två nämnda symposierna har utredningar i flera fall getts snäva direktiv. Det har också kunnat noteras att remisstiderna i vissa fall har varit korta, att Lagrådets yttranden i flera fall inte har föranlett ändringar och att lagprodukter har kritiserats av domstolar.

 

*****

 

Svensk Juristtidning och Juridiska fakulteten vid Uppsala universitet arrangerade mot den angivna bakgrunden ett symposium om lagberedningsprocessen — ”från ax till limpa” — den 15 och 16 oktober 2019 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Symposiet syftade till att identifiera vad som är möjligt att göra för att öka kvaliteten i lagberedningen, givet den omvärld som de olika beredningsorganen och lagstiftaren verkar i. I inbjudan till symposiet angavs att anslaget skulle vara framåtblickande.
    Arrangemanget — som riktade sig till bland andra medlemmarna i Föreningen för utgivande av Svensk Juristtidning, forskare och representanter för Regeringskansliet — lockade långt över 100 deltagare och gav utrymme för många intressanta diskussioner. Redaktionen för Svensk Juristtidning har beslutat att göra detta första häfte för

 

1 Se Ola Zetterquist, ”Lagrådet i går, i dag och i morgon — Häringesymposiet 2008” i SvJT 2009 s. 137 (sammanfattande referat) och övriga artiklar i SvJT 2009 häfte nr 2 respektive Henrik Matz, ”Kommittéväsendet förr, nu och i framtiden — 2011 års Häringesymposium” i SvJT 2011 s. 725 (sammanfattande referat) och övriga artiklar i SvJT 2011 häfte nr 8.

2020 till ett temahäfte med anledning av symposiet. En övergripande betraktelse över symposiet — författad av justitiekansler Mari Heidenborg — har tagits in närmast efter denna inledning (SvJT 2020 s. 5).

 

*****

 

Efter gemensam lunch inleddes symposiet den första dagen av professor Iain Cameron, som representant för Uppsala universitet, och undertecknad, som representant för tidningens redaktion. Iain Cameron fortsatte därefter att tala om ”Den svenska lagberedningen i ett jämförande perspektiv”. Se hans text ”Några reflektioner över lagberedning ur ett jämförande perspektiv” i detta häfte (SvJT 2020 s. 14). Därpå talade professor Mattias Dahlberg, Uppsala universitet, professor Ruth Mannelqvist, Umeå universitet, och professor Jessika van der Sluijs, Stockholms universitet, om ”Lagberedning på senare år”.
    Senare på eftermiddagen följde paneldiskussioner under ledning av symposiets två moderatorer: justitieråden Agneta Bäcklund och Anders Eka, Högsta domstolen. Först behandlades ”Initiativfasen — särskilt EU-rättens påverkan på svensk lagberedning”. I den panel som inledde de diskussionerna ingick professor Torbjörn Andersson, Uppsala universitet, och Iain Cameron. Se Torbjörn Anderssons text ”EU-rättens påverkan på svensk lagberedning” (SvJT 2020 s. 26).
    Nästa paneldiskussion handlade om ”Kommittédirektiv och utredningsarbete”. I den panelen ingick departementsrådet Tobias Eriksson, Justitiedepartementet, f.d. justitierådet och ordföranden i Högsta förvaltningsdomstolen Sten Heckscher och universitetslektorn Lena Holmqvist, Uppsala universitet. Se Sten Heckschers artikel ”Några tankar om kommittédirektiv och utredningsarbete” (SvJT 2020 s. 30).
    Därpå följde en paneldiskussion om ”Remissfasen — och Lagrådets roll”. I panelen ingick justitierådet Erik Nymansson, Högsta förvaltningsdomstolen, departementsrådet Mathias Säfsten, Justitiedepartementet, och professor Henrik Wenander, Lunds universitet. Se Erik Nymanssons artikel ”Remissfasen och Lagrådets roll” (SvJT 2020 s. 34) och Henrik Wenanders text ”Universiteten och de juridiska fakulteterna som remissinstanser” (SvJT 2020 s. 39).
    Den första dagens sista paneldiskussion handlade om ”Domstolarnas roll vid brister i lagberedningen”. I den panelen ingick justitierådet Thomas Bull, Högsta förvaltningsdomstolen, f.d. hovrättspresidenten Johan Hirschfeldt och kammarrättspresidenten Thomas Rolén, Kammarrätten i Stockholm.
    Efter många givande inlägg och diskussioner följde en gemensam middag i Münchenbryggeriets lokaler.

 

*****

 

Den andra dagen inleddes med en paneldiskussion angående ”Tjänstemannarollen ur rättsligt och statsvetenskapligt perspektiv”. I pane-

len ingick expeditionschefen Johan Danelius, Justitiedepartementet, professor Lena Marcusson, Uppsala universitet, och professor Göran Sundström, Stockholms universitet. Se Lena Marcussons text ”Utredare i staten” (SvJT 2020 s. 44) och Göran Sundströms text ”’Speaking Truth to Power’ — ett hotat ideal?” (SvJT 2020 s. 51).
    Efter paneldiskussionerna följde ett samtal mellan de båda moderatorerna — som hade sammanställt ett antal frågeställningar utifrån de olika paneldiskussionerna — och justitieminister Morgan Johansson.
    Symposiet avslutades med gemensam lunch.

 

*****

 

Ljud- och bildupptagningar av de inledande anförandena, paneldiskussionerna samt samtalet mellan moderatorerna och justitieministern finns på Svensk Juristtidnings webbplats svjt.se.

 

*****

 

En person som har betytt mycket inte minst för svensk lagberedning är Dag Victor, som avslutade sin yrkeskarriär som justitieråd i Högsta domstolen 2011.
    Så sent som 2019 medverkade Dag till ett remissyttrande över Ungdomsreduktionsutredningens betänkande ”Slopad straffrabatt för unga myndiga” (SOU 2018:85). På flera punkter var författarna till yttrandet tydligt kritiska till en utveckling i den riktning som utredningen hade haft att arbeta i (apropå det ovan i denna inledning angivna om snäva direktiv…). Undertecknad — som hade deltagit i det aktuella utredningsarbetet — kan inte göra annat än att instämma i det som kommer att sägas senare i detta häfte om att remissyttrandet visade prov på ”Dags starka engagemang för en kriminalpolitik byggd på kunskap och mot vulgär populism”.
    Dag har betytt mycket också för Föreningen för utgivande av Svensk Juristtidning, bl.a. som en återkommande skribent i tidningen samt genom sitt arbete i såväl tidningens styrelse som dess redaktion.
    Dag avled den 12 augusti 2019. Detta första häfte av tidningen för 2020 avslutas med minnesord över Dag författade av Petter Asp, Agneta Bäcklund och Sten Heckscher (SvJT 2020 s. 66) samt Dags text ”Den åtalade gärningen — Några tankar om utformningen av gärningsbeskrivningar”, som ursprungligen publicerades i en vänbok till Erland Aspelin och som av redaktionen har bedömts förtjäna ytterligare spridning (SvJT 2020 s. 73).

Svensk Juristtidning sörjer och saknar Dag Victor.

 

Thomas Pettersson
Redaktör, Svensk Juristtidning