När nazismen kom till HD: Judiska flyktingars tillgångar i svensk rättspraxis 1941–1942
Av jur.dr ANNA WALLERMAN1
Under åren och månaderna före andra världskrigets utbrott flydde många judiska företagare från det expanderande tyska riket. Deras företag försattes därvid under ”förvaltning” av de nazistiska myndigheterna. När de judiska flyktingarna i sina företags namn sedermera gjorde anspråk på tillgångar i
Sverige, kom de i konflikt med dessa förvaltare, som påstod sig ha exklusiv behörighet att företräda bolagen. När dessa konflikter prövades rättsligt kom målens utgång att bero på huruvida företagets krav på de omtvistade tillgångarna hade uppstått före eller efter den dag då förvaltaren tillsattes. I det förra fallet vann de judiska ägarna framgång; i det senare, förvaltarna. Artikeln visar att denna utgång var väl förenlig med både tidigare och efterföljande praxis för internationella affärsförhållanden, och att den politiska utvecklingen i 1930-talets Europa inte förefaller ha spelat in i Högsta domstolens resonemang.
1 Inledning
Mot slutet av sin karriär skrev professor Per Olof Ekelöf en uppsats med den tidlösa titeln ”Om rätt och moral”.2 I uppsatsen berättar han om en debatt om mänskliga rättigheter och deras rättsliga ställning, som han några år tidigare hade deltagit i. Som övertygad utilitarist och en av Uppsalaskolans främsta företrädare hade Ekelöf vägrat att godta vad han uppfattade som naturrättsliga positioner. När debatten skulle avslutas minns Ekelöf att en av de andra deltagarna begärde ordet och frågade honom: ”Antag att det råder fullt inbördeskrig i Sverige. En nationalsocialistisk rörelse har tagit till vapen för att tillgripa makten i landet. Antag vidare att du är domare och skall handlägga mål vid din domstol. Vad gör du?”3 Ekelöf minns sitt svar: han skulle avbryta sin dömande verksamhet, eftersom han fann det meningslöst att meddela domar som varken kunde verkställas eller bidra till laglydnaden i samhällslivet. Efter någon tvekan tillade han att han istället ”skulle gå ned
1 Detta är en bearbetad version av en artikel som tidigare publicerats i Law and History Review 36:3 (2018) s. 593–617 under titeln ”A Day in the Life: Aryainzation before the Swedish Supreme Court 1941–42”. Under arbetet med den artikeln hade jag stor hjälp av professor Hans Petter Graver och deltagarna vid seminariet Judges under stress i Paris den 4–5 maj 2017, dr Anna Warberg, dr Ioanna Hadjiyianni och de fyra anonyma granskarna för Law and History Review. Min tacksamhetsskuld till dem kvarstår. 2 Per Olof Ekelöf, ”Om rätt och moral” i Per Henrik Lindblom (red.), Process och exekution: Vänbok till Robert Boman (Iustus 1990), s. 71–83. 3 Ibid., s. 72.