Norsk Retstidende (1935 h. 17—46). Advokaten C. STUB HOLMBOE kritiserar i visst avseende den föreslagna nordiska lagstiftningen om skuldebrev (s. 545 ff.). Den därstädes förutsatta regeln, att muntliga fordringar må, i likhet med icke löpande skuldebrev, pantsättas genom denuntiation till debitor cessus, skulle enligt förf., om den generellt genomfördes, vara betänklig ur personalkreditens synpunkt; hela spörsmålet, huruvida och i vilken utsträckning pantsättning av dylika fordringar över huvud bör medgivas, kunde icke anses moget för legal reglering. En nära till hands liggande invändning, att hänsyn måste tagas till det förhållandet att redan för närvarande möjlighet faktiskt förefinnes att låta muntliga fordringar bli föremål för pantsättningstransaktioner — låt vara (enligt norsk rätt) endast under namn av säkerhetsöverlåtelser —, vill förf. avfärda därmed, att på grund av den dock i rättslivet rådande ovissheten om säkerhetsöverlåtelsers giltighet nämnda möjlighet hittills blott i ringa grad tagits i bruk. — Prof. A. LINDVIK anmäler (s. 593 ff.) ganska utförligt Vinding Kruses bekanta arbete om Ejendomsretten. Liksom hos dennes flesta recensenter är entusiasmen överflödande. Bl. a. faller i ögonen, att Lindvik, som ju är romanist, kategoriskt avvisar den skarpa kritik mot det romersk-rättsliga inslaget i Vinding Kruses arbete, som på sin tid framfördes av Hägerström (TfR 1931 s. 78 ff.).

Hj. Kgn.

 

    Statsvetenskaplig Tidskrift. I 4:e häftet av årgången 1935 märkes en av fil. lic. ELIS HÅSTAD, Stockholm, författad uppsats med titeln »Den schweiziska generalen». Den schweiziska författningen föreskriver, att högsta militärbefälet under kritiska tider av parlamentet kan överlämnas till en särskild generalsperson med i princip vidsträckta befogenheter. Förf. lämnar en ur statsrättslig och politisk synpunkt intressant redogörelse för, hur detta institut gestaltat sig i praxis. — Fil. mag. KARL-ELOF RUDELIUS, Uppsala, utreder ett författningshistoriskt problem av icke obetydligt intresse, nämligen ständerbehandlingen av hattpartiets författningsförslag vid 1769 års riksdag, i en välskriven uppsats med titeln: »Författningsfrågan i de förenade deputationerna 1769». — Samma årgångs 5:e häfte inledes med en av G. HILDING NORDSTRÖM, Stockholm, författad framställning av »Den svenska socialdemokratins försvarspolitiska inställning i början på 1890-talet». Vidare belyser fil. stud. ÅKE ADLERS i en uppsats, kallad »Planerna att återförena kammarrevisionen med kammarkollegiet 1791—1792», de uppslag till en reform av administrationen i ändamål att ersätta de kollegiala ämbetsformerna med byråsystem, vilka framkommo under den gustavianska tiden.

G. B.