Syfte och nytta med rättsvetenskapliga arbeten
Av professor PETER WAHLGREN
1. Vad är rättsvetenskap?
En framställning om rättsvetenskapliga arbetens syfte och nytta bör utgå från ett någorlunda tydligt redovisat antagande om vad som avses med rättsvetenskap. Uppgiften blir då genast komplicerad. Rättsvetenskapen som företeelse är mycket mångfacetterad och om man studerar verksamheten lite mer detaljerat kan de arbeten som presenterats under beteckningen rättsvetenskap ge ett splittrat intryck.
Vid sidan av de traditionella rättsdogmatiska och rättsutredande bidragen finns ett stort antal inriktningar och mer eller mindre etablerade skolor som producerar resultat av många slag. Några av dem är till stor del överspelade, medan andra fortfarande förefaller relativt livskraftiga och i varierande utsträckning utgör referenspunkter i den pågående debatten om rättsvetenskapens inriktning och natur. Bland dessa riktningar märks naturrättsläror och flera slag av religiösa regelsystem. Därtill finns en mångfald s.k. rättsrealistiska läror såsom amerikansk rättsrealism, regelskeptisism, skandinavisk realism, och uppsalaskolan. Andra, s.k. positivistiska läror, sönderfaller i klassisk positivism, ideologisk positivism, sociologisk positivism, modifierad positivism, logisk positivism och begreppsjurisprudens. Till detta kan läggas teorier om principer och rättigheter, postmodernism, hermeneutik, topik, rättssociologiska (operationella respektive rättsgenetiska) teorier, rättsantropologi, Critical Legal Studies, analytisk rättsvetenskap, marxistisk rättsteori, postmarxism, utilitarism, intressejurisprudens, ren rättslära, mekanisk rättsvetenskap, experimentell rättsvetenskap, rättslogik, rättsekonomi, rättsinformatik, agentteorier och deontisk logik, jurimetri, rättspsykologi, systemteori, neorealism,1 och nu senast terapeutisk juridik.2 En historisk tillbakablick visar att det även är relevant att skilja mellan bl.a. den historiska skolan, frirättsskolan, kano-
1 Se, för översikter och för vidare referenser, Bjarup, Jes & Dalberg-Larsen, Jørgen, Retsbegreb, retsanvändelse og retsvidenskab, Bogformidlingens forlag, Århus 1994, Harris, J. W., Legal Philosophies, 2 u., Butterworths, London, … 1997, Hellner, Jan, Metodproblem i rättsvetenskapen, Jure, Stockholm 2001, Klami, Hannu Tapani, Sanningen om rätten, Iustus förlag, Uppsala 1990, McCoubrey, Hilaire & White, Nigel D., Textbook on Jurisprudence, Blackstone Press Limited, London 1993, Simmonds, Nigel E., Juridiska principfrågor, Norsteds juridik, Stockholm 1994, Strömholm, Stig, Rätt, rättskällor och rättstillämpning, 5 u., Norstedts juridik, Stockholm 1996 (Institutet för rättsvetenskaplig forskning CIX), Peczenik, Aleksander, Vad är rätt? Norstedts juridik, Stockholm 1995 (Institutet för rättsvetenskaplig forskning CLVI) och Wahlgren, Peter, Automation of Legal Reasoning, Kluwer, Deventer, … 1992 (Computer Law Series 11). 2 Diesen, Christian, Terapeutisk juridik, JT 2001–02, s. 15–33.