DÖDSFALL   

 Herman Zetterberg †. Presidenten i Svea hovrätt Herman Zetterberg har avlidit den 18 mars 1963.
    Med honom har en förgrundsgestalt i svenskt rättsväsende gått bort. Sina insatser som lagstiftare gjorde han till en början i främsta rummet på civilrättens fält, där han visade en utomordentligt fint nyanserad bedömning av de spörsmål han tog befattning med. Redan tidigt var han emellertid livligt intresserad av allmänna politiska spörsmål. Hans deltagande i befolkningskommissionens arbete och liknande utredningar bidrog helt visst till att. befästa den öppenhjärtade inställning till medmänniskors svårigheter som var så kännetecknande för honom.
    När Herman Zetterberg år 1945 tillträdde posten som justitieminister efter samlingsregeringens avgång, höll han till personalen i departementet ett för honom karakteristiskt tal — varmt, anspråkslöst och målmedvetet. Den inriktning som då skymtade fördjupades snabbt. Från den avgående justitieministern Thorwald Bergquist fick han övertaga den just antagna och på Karl Schlyters tankar grundade straffverkställighetsreformen, som då ännu ej förts ut i livet. Det blev hans uppgift att sörja för att reformen kunde praktiskt genomföras, och han arbetade också konsekvent för de nya idéerna som så väl harmonierade med hans sinnelag. Varm människokärlek präglade också hans tilllämpning av nådeinstitutet. Som alltid när en omvälvning äger rum mötte han en del kritik av dem som ansåg att han i sin tro på människor gick för långt. Säkert är, att ingen som vädjade till honom blev ohörd, om han kunde anföra skäl för sin talan. Man kan vara tacksam för en sådan lyhördhet hos den som har avgörandet i sin hand.
    Stora lagfrågor handlades av Herman Zetterberg under hans långa tid som chef för justitiedepartementet. Strafflagen blev i väsentliga stycken moderniserad i nära överensstämmelse med förslag som av straffrättskommittén utarbetats under Birger Ekebergs ledning. Han kontrasignerade även föräldrabalken. Den utgjorde väsentligen ett sammanfogande av redan antagna lagar men omfattade i fråga om föräldrar och barn ett rättsområde som med sina mänskliga aspekter mycket intresserade honom. Följdriktigt reagerade han där bl. a. mot rätten att aga barn och genomförde att modern jämte fadern blev barnens förmyndare, för att nämna ett par detaljer. Förslaget om lika arvsrätt för barn i och utom äktenskap blev på grund av motstånd från annat håll icke genomfört och vilar ännu hos oss, medan man i Dan-

mark och Norge avskaffat diskrimineringen. Rättegångsreformen sattes ikraft under Herman Zetterbergs tid, sedan alla följdlagar utarbetats, och ny tryckfrihetsförordning antogs, liksom rättegångsbalken med följdförfattningar utformad under Nat. Gärdes ordförandeskap. Överhuvud var lagstiftningsverksamheten livlig på skilda fält. Utmärkande för Herman Zetterbergs vidsyn var, att han så snart möjlighet gavs utvidgade och intensifierade det nordiska lagsamarbetet, där han också tog initiativ till att inordna samarbetet i fastare former än förut. Även inrättandet av Nordiska rådet var en angelägenhet, för vilken han engagerade sig och stödde det förslag som väckts av Nils Herlitz m. fl. Herman Zetterberg handlade genomgående efter linjer som hade syftning långt fram i tiden, ehuru han också var fängslad av dagens smärre frågor.
    Efter det Herman Zetterberg år 1957 tillträdde posten som president i Svea hovrätt ägnade han sig väsentligen åt denna uppgift utan några större uppdrag därutöver. Den långa tid han var justitieminister hade otvivelaktigt tagit på hans krafter, tyngd som han de sista åren också var av sin första makas bortgång.
    Om än Herman Zetterbergs gärning som justitieminister ibland blev kritiserad av oliktänkande, vann han personligen allas hjärtan. Ingen kunde motstå hans intagande, ömsinta natur. Medhjälparna i departementet blev föremål för omtanke, välvilja och tacksam uppskattning, som besvarades med verklig tillgivenhet. Vänkretsen därutanför var också stor. Ett högt utvecklat och förfinat sinne för litteratur och kultur i allmänhet tillhörde de framträdande dragen i hans rika väsen. Med det glada lynnet i vänkretsen var förenad en ovanligt fast och djupt grundad inställning till allvarligare frågor vilken alltid fängslade dem han kom i beröring med. Härtill kom, att hans deltagande i andras svårigheter var lika varmhjärtat i det enskilda livet som i hans livsgärning. När hans unga hustru i det andra äktenskapeti början av året gick bort, blev det för honom själv ett så tungt slag att han aldrig hann hämta sig.

Gösta Walin

    Herman Zetterberg var född den 1 juli 1904 och son till hovrättsrådet Hugo Zetterberg och dennes maka Alma Rehnberg. Han avlade jur. kand. examen i Uppsala 1928 samt blev assessor i Svea hovrätt 1936, hovrättsråd 1942, ledamot av lagberedningen 1944, statsråd 1945 och president 1957.