SVEN NORBERG, KARIN HÖKBORG, MARTIN JOHANSSON, DAN ELIASSON, LUCIEN DEDICHEN, The European Economic Area — EEA Law — A Commentary on the EEA Agreement. Fritzes, Stockholm 1993. 893 s.
Såvitt gäller utsikterna att bli använd i Sverige har en nyutkommen juridisk bok sällan gått ett så ovisst öde till mötes som den recenserade EESkommentaren. Går allt enligt EU-anhängarnas förhoppningar blir Sverige redan den 1 januari 1995 en fullvärdig medlem i EU, vilket samtidigt kommer att medföra att EES-avtalet för svenskt vidkommande förlorar det mesta av sin betydelse, låt vara att det kommer att fortsätta att gälla i förhållande till de EES-stater vilka då inte (ännu) blivit EU-medlemmar, exempelvis Island. Leder den kommande folkomröstningen däremot till att det svenska EU-medlemskapet tills vidare får skrinläggas, så kommer EES-avtalet under en lång tid att utgöra Sveriges i särklass viktigaste — och också i särklass mest omfångsrika — internationella överenskommelse och goda kunskaper om EES-rätten blir oumbärliga för många svenska jurister. Boken betecknar sig i undertiteln som en kommentar till EES-avtalet. Huvudtiteln (EEA Law) gör dock mera rättvisa åt innehållet, eftersom boken kommenterar icke blott själva EES-avtalet utan hela EES-rätten, inklusive EFTA-ländernas överenskommelser och institutioner skapade för EES-systemets behov. Regelmaterialet utmärker sig tyvärr inte genom att vara lättläst och lättbegripligt, vilket ställer höga krav på författare vilka har ambitionen att på ett pedagogiskt sätt framställa det för läsarna. Själva huvudavtalet (EES-avtalet) om 129 artiklar åtföljs av 49 protokoll och 22 bilagor, vartill kommer EFTA-ländernas överenskommelser med egna protokoll m. m. I de 22 bilagorna till huvudavtalet görs hänvisning till ca 1 500 EG-rättsakter vilka således indirekt och med vissa anpassningar också blivit en del av EES-rätten. Bara att skaffa sig en överblick över hur materialets olika beståndsdelar hänger samman utgör en betydande intellektuell prestation. De centrala delarna av EES-rätten bygger på en reception av EG-rätten och skall tolkas i enlighet därmed. Det vore inte otänkbart att skriva en EES-kommentar som koncentrerade sig på det som är specifikt för EES som på de punkter där EES-rätten är identisk med EG-rätten nöjde sig med att hänvisa till den EG-rättsliga litteraturen. Författarna har inte valt ett sådant tillvägagångssätt, utan presenterar EES-rätten i dess helhet. Trots relativt tät text har sidoantalet blivit stort, även om boken inte har ambitionen att behandla allt. Av de ovannämnda 1 500 EG-rättsakterna blir de flesta inte ens omnämnda, vilket är ganska naturligt med hänsyn till att de oftast är av teknisk natur och utan nämnvärt juridiskt intresse. Men även beträffande de frågor som behandlas blir framställningen nödvändigtvis summarisk. EES-avtalets konkurrensregler, vilka är praktiskt taget ordagrant hämtade ur EG-rätten, behandlas således på 55 sidor, vilka naturligtvis i fråga om detaljgrad inte kan tävla med de talrika tjocka monografier som uteslutande handlar om EG:s konkurrensregler. Författarna har dock enligt min mening lyckats med att på ett vederhäftigt sätt sammanfatta rättsläget på de behandlade problemområdena och förse läsaren med relevanta hänvisningar till rättsfall och annat EG-