KÖPLAGEN I TILLÄMPNING ETT KVARTS SEKEL.
Med anledning av det kvartsekeljubileum den nordiska köplagen redan kunnat fira i Sverige, där lagen utfärdades d. 20 juni 1905, och i Danmark, där den är daterad d. 6 april 1906, och som den kommer att kunna fira i Norge d. 24 maj 1932 — den isländska lagen promulgerades först d. 11 juli 1911 — har red. av SvJT vänt sig till ett antal i det praktiska rättslivet verksamma jurister samt en representant för handelsvärlden med begäran om deras uttalanden angående gjorda erfarenheter om köplagens tillämpning. Här nedan publiceras de välvilligt lämnade svaren från Retspræsidenten for Sø- og Handelsretten H. E. KÜHL, Kobenhavn, Høiesterettsadvokat HENNING BØDTKER och Høiesterettsdommer HERMANN LIE, Oslo, samt justitierådet ALGOT BAGGE, f. d. justitierådet GUSTAF CARLSON, justitierådet RUDOLF EKLUND, advokaten prof. MARTIN FEHR, f. d. presidenten friherre E. MARKS VON WÜRTEMBERG och generalkonsuln J. E. SACHS, Stockholm.
Då jag anmodats att yttra mig angående köplagen antar jag detta bero därpå att jag i ett par internationella kommittéer deltar i arbetet på köprättens unifiering. Jag kommer därför att med några ord beröra den uppfattning jag bildat mig om den skandinaviska köprätten särskilt under detta arbete, där de förnämsta rättssystemens köplagar ställts mot varandra och deras förtjänster och fel i detalj diskuterats.
Bestämmelserna om köp i t. ex. Frankrikes Code civil kunna, som naturligt är efter handelns utveckling under de senaste hundra åren, ej anses fylla anspråken på en modern köplag. Burgerliches Gesetzbuchs systematik och nästan läroboksmässiga fyllighet på det teoretiska området ställa i viss mån i skuggan lösningarna av de praktiska problem, som framför annat intressera handelsvärlden. Den engelska köplagen, uppställd efter i de särskilda rättsfallen gjorda auktoritativa domareuttalanden, syndar måhända alltför mycket i motsatt riktning.
I de skandinaviska köplagarna torde handelsvärldens behov av en lättillgänglig lösning av de oftast föreliggande tvistefrågorna ha blivit tillfredsställt i större utsträckning än annorstädes, med tillämpning av en med synnerlig omsorg och sakkunskap genomarbetad teori.
Praktiska synpunkter, säkerligen i hög grad stärkta av det intima samarbetet med representanter för handelsvärlden, synas i stor och välgörande utsträckning ha varit vägledande för de skandinaviska