Betänkande ang. otillbörlig konkurrens. Utredningen om illojal konkurrens har avslutat sitt arbete med att avlämna ett betänkande benämnt »Otillbörlig konkurrens» (SOU 1966:71).
Utredningens uppgift har varit att revidera 1931 års lag mot illojal konkurrens. Arbetet har bedrivits i nära samverkan med motsvarande kommittéer i Danmark, Finland och Norge. Gällande nordiska lagar i ämnet är ganska olika till form och innehåll. Som resultat av arbetet föreligger nu fyra i väsentliga avseenden enhetliga förslag till nya lagar om otillbörlig konkurrens.
Förslaget omfattar ett i första hand förbudssanktionerat stadgande om vilseledande reklam m. m., straffsanktionerade stadganden om företagsspioneri och missbruk av företagshemlighet, teknisk förebild och teknisk föreskrift och om bestickning och tagande av muta i näringsverksamhet samt en förbudssanktionerad allmän bestämmelse, en s. k. generalklausul. Enligt önskemål från de övriga kommittéerna har generalklausulen placerats först i lagförslaget och föreskrifterna om sanktioner sammanförts med reglerna om talerätt m. m. till en avslutande del.
Det föreslagna stadgandet om vilseledande reklam m. m. skärper väsentligt kravet på vederhäftighet. Mot alla oriktiga eller vilseledande framställningar i reklam, som är ägnade att påverka efterfrågan på varor, tjänster och andra nyttigheter, skall man kunna ingripa med rättsliga medel. Detta skall gälla oavsett om reklamen handlar om det egna företaget och egna produkter eller om den rör andra företag och produkter. Samma vederhäftighetsanspråk som på reklam i sedvanlig mening ställs på andra säljåtgärder, såsom muntlig försäljning och försäljning genom personligt utformade säljbrev. Även mot vissa för andra näringsidkare misskrediterande framställningar skall ingripande vara möjligt.
Enligt förslaget till stadgande om företagsspioneri m. m. skall det vara straffbart att på otillbörligt sätt — exempelvis med mikrokamera eller dold inspelningsapparatur — bereda sig tillgång till företagshemlighet samt att använda eller yppa hemlighet som man berett sig tillgång till på otillbörligtsätt. För anställda och uppdragstagare föreslås straffansvar om de under anställnings- eller uppdragstiden obehörigen använder eller yppar företagshemlighet som de fått kännedom om på korrekt sätt. Var och en som anförtrotts teknisk förebild eller teknisk föreskrift för utförande av arbete eller för affärsändamål skall kunna straffas om han missbrukar denna. Och slutligen föreslås visst straffansvar för ondtroende tredje man som obehörigen använder eller delger annan företagshemlighet, teknisk förebild eller teknisk föreskrift.
De föreslagna stadgandena mot bestickning och tagande av muta i näringsverksamhet ansluter nära till motsvarande stadganden i brottsbalken såvitt gäller anställda i allmän tjänst. Men utredningen betonar att förhållandena inte är fullt jämförbara på den offentliga och den privata sektorn och att termerna »muta» och »otillbörlig belöning» i förslaget följaktligen får tolkas något annorlunda än samma termer i brottsbalken.
Enligt den föreslagna generalklausulen får i näringsverksamhet ej vidtas konkurrensåtgärd, varigenom hederlighet och god affärsmoral åsidosätts gentemot konsumenter eller näringsidkare. Generalklausulen är främst avsedd för