Kriminalvård i och utom anstalt 1966—1968
En introduktion av verkställighetsstatistiken
Av f. d. byråchefen CECIL HAMMARBERG
Inledning
Från och med 1966 är den officiella kriminalstatistiken utbyggd med en ny statistikgren, verkställighetsstatistiken. Resultaten framläggs i den av statistiska centralbyrån utgivna serien Statistiska meddelanden (underrubrik R). Hittills föreligger årgångarna 1966—1968 (R 1970: 18 och 24 samt 1971: 13).
Verkställighetsstatistiken är som sagt en helt ny statistik och den torde i sitt slag vara unik. Veterligen saknas f. n. motsvarighet till den i andra länder. Den torde kunna lämna bidrag till den aktuella debatten om kriminalvården. Det kan därför finnas anledning att här ge en presentation av de första årgångarna av denna statistik.
Verkställighetsstatistiken vill ge en bild av de för brott till påföljd dömdas förhållande under verkställigheten av brottspåföljden. Den torde på så sätt vara ett betydelsefullt komplement till den av kriminalvårdsstyrelsen utgivna, i serien Sveriges Officiella Statistik ingående publikationen Kriminalvården. Denna ger som bekant i huvudsak endast summariska uppgifter rörande de under ett visst år på anstalt intagna eller från anstalt avgångna. Vissa uppgifter lämnas också rörande kriminalvården i frihet och rörande bl. a. arbetsdriften samt rörande permissioner och rymningar under rapportåret. Men inga uppgifter lämnas om behandlingsgången eller de dömdas förhållande under behandlingstiden.
Verkställighetsstatistiken behandlar de till fängelse,1 ungdomsfängelse, internering eller skyddstillsyn dömda och verkställigheten av dessa påföljder för brott. Vidare omfattar verkställighetsstatistiken sådan behandling i anstalt, som avses i BrB 28: 3, av till skyddstillsyn dömda i fråga om vilka domstol förordnat även om sådan behandling, här och i det följande benämnd behandling i tillsynsanstalt.
Andra påföljder för brott än de nu nämnda faller utanför verkställighetsstatistiken.
Redovisning lämnas i de fall, där påföljden omfattar såväl behandling i som behandling utom anstalt, separat av vården i och av vården utom anstalt. Redovisningen avser i dessa fall dem, för vilka vården i resp. utom anstalt upphört under redogörelseåret. På motsvarande sätt avser redovisningen av de till skyddstillsyn dömda dem, för vilka påföljden upphört under redogörelseåret, varvid, om även behandling i tillsynsanstalt blivit ådömd, redovisning sker separat av dem, för vilka anstaltsbehandlingen resp. vården i frihet avslutats under redogörelseåret. Prövotidens längd — institutet infördes ju genom BrB, som trädde i kraft d. 1 jan. 1965 — medför att avslutad vård i frihet av till skyddstillsyn dömd ej i något fall finns att redovisa för år 1966 och 1967. Det har av olika skäl inte ansetts lämp-